Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 sept. 1935
KEMI
69
Fig. 23. Schaktugns-cementfabrik.
Lagerplatsen (10) är avsedd för klinker,
gips, kol osv. Medels traversen (11)
avlämnas klinker och gips i transportör till silos
(12) och (13). Sammanmalningen sker i en
fler-kammarkvarn (14). Cement lagras i silos
(15). Anläggningen avdammas genom att
luften från kvarnar och cementtransportörer
m. m. får passera cyklonen, dukfiltret eller
den elektriska dammavskiljaren (16). I (17)
utpackas cementet och (18) är ett
utlast-ningsrum.
Yärmeekonomien i schaktugnsprocessen
är god. En modern ugn arbetar med 1 000
—1250 cal pr kg klinker.
Värmefördelning i schaktugnsprocessen framgår av fig.
25 enligt Erdmann. Härvid har man räknat
med att rökgaserna bortgå med ca 300°C
och innehålla 4,5 % CO.
Leopol-metodens upphovsman är dr O.
Lellep, som i samarbete med den bekanta
firman G. Polysius A.-G., Dessau,
utarbetat ett förfarande, som kan betecknas
såsom en kombination av
Wanderrost-meto-den och roterugnsmetoden.1 En hel rad sådana
fabriker äro numera i drift i Europa. Metoden är
avsedd för torrt råmjöl, som upparbetas på
sedvanligt sätt. Vill man använda sig av siam, måste detta
avvattnas till ca 12—15 % vattenhalt. Fig. 26 visar
ett schema, för en Lepol-anläggning. Råmjölet
kommer ur ett silo (1) via en snäcka (2) och ett bägar-
1 Wanderrost-metoden än av senare dato än Lepol-metoden.
pelare dels under rosten, dels i kanaler, som utmynna
i sinterzonen.
Fig. 24. Schaktugn.
Fig. 25. Diagram enligt Fr. Erdmann.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
