Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 aug. 1935
KEMI
fis
Fig. 30. Betonglaboratoriet, Limhamn.
mentmängd för erhållande av tät betong vid visst
vattencementtal. Det framgår å densamma i
blixtbelysning den stora betydelsen av, att
stenmaterialblandningen har en hög volymvikt dvs. är lämpligt
sammansatt ur kornstorlekssynpunkt. Hög
volymvikt betyder litet hålrum hos stenmaterialblandningen,
och litet hålrum betyder liten mängd cementdeg för
utfyllande av detsamma, vilket i sin tur betyder
minsta möjliga cementmängd pr kbm betong.
Det enligt figur 28 erhållna blandningsförhållandet
giver en betong, där stenmaterialmassans hålrum äro
till 100 % ("precis") fyllda med cementdeg. Det har
ovan nämnts, att ett visst överskott av cementdeg
såsom "fogar" mellan de olika sand- och
stenpartik-larna erfordras. Storleksordningen på detta
cementöverskott kan givetvis diskuteras och i särskilda fall
bliva föremål för speciella undersökningar. För
ma-skinstampad betong torde emellertid 10 à 15 % och
för övriga normala fall 15 à 20 %
cementdegsöver-skott vara tillräckligt. Med anledning härav har
särskilda tabeller uppritats, där man direkt kan avläsa
erforderliga blandningsförhållanden för vissa
cement-degsöverskott, nämligen:
Fig. 32. Cementlaboratoriet, Limhamn.
Fig. 29 a gällande 10 % cementdegsöverskott.
„ 29 b „ 15 %
„ 29 c „ 20 %
Vid gjutning av vattentät betong erfordras i regel
plastisk konsistens hos betongmassan. För att kunna
bestämma även denna konsistens har därför i fig. 29
inritats konsistenskurvor, gällande stenmaterial med
maximistorlek a/„", 1V2"> och 3"-
Enligt dessa grafiska tabeller kan alltså blandning
i viktdelar och vattencementtal bestämmas.
Erforderlig cementmängd och beräknad hållfasthet m. m. kan
därefter erhållas på sätt som förut beskrivits.
Tyvärr medgiver tiden icke att för behandling
upptaga åtskilliga andra i detta sammanhang
intressanta problem. Beträffande betongens
hållfasthets-egenskaper har ju draghållfastheten på senare tid
alltmer börjat studeras och med ali rätt på en del
områden satts såsom norm för betongens kvalitet.
En annan fråga, som på sista tiden även blivit
mycket aktuell är frågan om vibrering av betong,
men då densamma nyligen varit uppe i
Betongföreningen, nämner jag den här endast i förbigående.
Innan jag slutar, skall jag tillåta mig att visa
några bilder från det nya betonglaboratoriet vid
Limhamn, fig. 30—33.
Jag vill vid detta tillfälle icke underlåta att till
Skånska cementaktiebolaget framföra en eloge för
det intresse, som från detta håll även ägnats den
direkta betongforskningen och vilket intresse nu se-
Fig. 31. Retongpresa, Limhamn.
Fig. 33. Förvaringsrum för betongprov, Limhamn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
