Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92
Kalkpverskott
millimol
1.2
IDSKRIFT
14 dec. 1935
10 1,2 1,4 II
bedaåvenkotf, millimol
Fig. 2. Resthårdheten efter avhärdning vid 80° vid varierande
kemikalieöverskott.
skridits i den avhärdade slutlösningen. Skulle
tvekan råda, om detta är fallet, fordras en noggrannare
undersökning; detta specialfall är av ringa praktiskt
intresse och skall här förbigås.
Vid den grafiska behandlingen av det för
magne-siumhaltiga lösningar erhållna ekvationssystemet är
det lämpligt att som axlar välja m och re och beräkna
kurvor för konstant resthårdhet. Fig. 1 och 2 visa
resultaten av sådana beräkningar, utförda under
förutsättning, att jonstyrkan i den avhärdade lös-
ningen är 0,005. Likvärda joner ha antagits äga
samma aktivitetskoefficient. De sålunda korrigerade
och för beräkningarna använda värdena äro:
Vid 18°:
k1 — 1.0 • 10—8; k3 — 6,1 ■ lf)—11; kw— 0,71 • 10—14;
ki = 3,7 • 10—11.
Vid 80°:
kt — 4,7 • 10-"
k3 = 1,9 •
k4 = 4,0
10—10;
■ 10—u.
k.
: 4,2 • 10-
Diskussionen av diagrammen skall här inskränkas
till påpekandet av att den mest ekonomiska
avhärd-ningen på grund av kalkens prisbillighet i förhållande
till sodan tydligen bör erhållas i omedelbar närhet av
de punkter, där kurvorna äga lodräta tangenter;
dessa punkter ligga på en praktiskt taget rät linje,
vilken sålunda anger sambandet mellan kalk- och
sodaöverskotten för ernående av bästa
avhärdningsre-sultat. Detta samband kan skrivas under formen:
Vid 18°: re —0,05 + 0,55 m
Vid 80°: n — 0,05 + 0.46 m
Här äro m och n uttryckta i millimol.
För andra jonstyrkor kunna på samma sätt
motsvarande samband erhållas.
För kalknatronmetoden kunna givetvis
motsvarande samband härledas. Beräkningarna av dessa
skola dock icke genomföras i detta sammanhang.
nyare rön vid uppslutning av råfosfat
med svavelsyra.
Av dr Hans LehRECKE, Landskrona.
(Forts. fr. sid. 85.)
Jag vill nu övergå till den andra av de ovan
nämnda tekniska uppslutningsreaktionerna mellan
svavelsyra och råfosfat, som finner en betydligt
större användning inom den kemiska tekniken,
nämligen framställning av superfosfat. Det handlar sig
här om uppslutningsreaktionen:
Ca3P208 + 2 H2S04 =
= Ca(H2P04)2 • H20 + 2 CaS04 + 118 cal.
Efter denna reaktion uppslutas i världen omkring 9
gånger så mycket råfosfat som efter
fosforsyrereaktionen.
Det är naturligtvis omöjligt att här beskriva
metoderna för superfosfattillverkningen i de olika
fabrikerna i världen. Uppslutningstekniken har under
senare tid tagit en ny och olikartad utveckling, som
visserligen förtjänar intresse. Det skulle emellertid
överskrida ramen för detta föredrag att här i detalj
skildra denna. Jag måste därför inskränka mig till
de principiella uppslutningsreaktionerna och
riktningen för den nuvarande tekniska utvecklingen.
Sedan Justus v. Liebig år 1840 föreslog en
uppslutning av råfosfat med svavelsyra för direkt
framställning av ett fosforsyrehaltigt gödningsämne och
Sir James Murray i England år 1841 för första gången
praktiskt realiserade denna metod och benämnde
produkten superfosfat, ägnade man under en lång tid
icke många tankar åt den egentliga
uppslutningsreaktionen. Man antog i allmänhet, att svavelsyran
angriper råfosfatet under direkt bildning av kristal-
liniskt monokalciumfosfat och kalciumsulfat, vilket
vid lagring hydratiseras till dihydrat. Härmed
förklarades superfosfatets stelnande under
uppslutningen och hårdnande vid lagring.
Den summariska uppslutningsformeln skulle alltså
slutligen komma att lyda:
Ca3P208 + 2 H„S04 + H.,0 =
= Ca(H2P04)2 • H20 + 2 CaS04 • 2 H20 + 124,6 cal.
En första upplysning över reaktionsmekanismen
lämnade Kolb år 1874,8 varvid han bevisade, att
upp-slutning-sreaktionen i verkligheten förlöper i två
steg. Först bildar sig fosforsyra av svavelsyra och
trikalciumfosfat. Denna fosforsyra inverkar sedan
på ouppslutet råfosfat under bildande av
monokalciumfosfat. Därjämte bildas naturligtvis
kalcium-sulfat.
Reaktionsförloppet är i enlighet därmed följande:
2/3 Ca3P208 + 2 H2S04 = 4/3 H3P04 + 2 CaS04
1/3 Ca3P208 +4/3 H3P04 = Ca(H2P04)2
Ca8P208 + 2 H2S04 = 2 CaS04 + Ca(H2POJg
Sanfourche undersökte för kort tid sedan9
kvantitativt detta reaktionsförlopp, i det han fastställde
koncentrationsförändringarna hos svavelsyran och
fosforsyran i uppslutningsblandningen. Diagrammet
å figur 9 visar hans resultat. Det framgår därav, att
svavelsyrekoncentrationen i blandningen efter en
s Kolb, Comptes Rendus de l’Ae. d. Se. 1874, bd. 78, s. 825.
u Sanfourche och Krapivine, Bull d. 1. Soc. Chim. d.
France 1933, bd. 53, s. 1573—78.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
