Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 juni 1935
Wassers Erdapfel daselbst in die Kessel wirft. Die
Erdapfel werden, sobald das Wasser die Temperatur
von 100 ° erreicht, aufgelöst, und bilden eine schleimige
Flüssigkeit, welche jedes Theilchen des kalkartigen
Niederschlages umhüllt, der aus dem Wasser
nieder-fällt, dadurch dasselbe schlupfrig macht, so dass es sich
nicht anlegen, und auch nicht mit anderen Theilchen
verbinden kann. Der ganze Niederschlag wird also
schwebend erhalten, und folgt der Bewegung des
Wassers während des Siedens.
Wie so vieles Gute, dankt man auch dieses Mittel dem
Zufalle. Einige Arbeiter bei Hrn. Watt’s Maschine, die
ihre Erdapfel im Kessel sieden wollten, vergassen
diesel-ben und waren erstaunt, als sie 14 Tage darauf, wo sie
den Kessel auf die gewöhnliche mühsame Weise
reini-gen wollten, diese herrliche Wirkung der vergessenen
Erdapfel sahen. Anderes Mehl in den Kessel gethan,
wirkt, naoh Hrn. Hall’s Versicherimg, nicht so gut wie
Erdapfel".
Potatis och annan stärkelse användes sedan ganska
allmänt, förföll i glömska och återupptäcktes
upprepade gånger — senast för några år sedan,1 när
man till och med på vissa håll hyste förhoppningar
om att avsättningen av avfallspotatis för dylika
ändamål skulle kunna bli av stor betydelse för
jordbruket! Men många andra näringar skulle förvisso
också blomstra, om alla de ämnen kommit i mera
allmänt bruk, vilka under årens lopp föreslagits mot
pannstensbildning. Patentlitteraturen uppvisar en
rik flora på s. k. antipannstensmedel, vanligen
bestående av kolloider eller organisk substans, ur
vilken kolloidala ämnen extraheras i ångpannan, i
olika kombinationer, med eller utan tillsarts av
lösliga eller olösliga oorganiska föreningar.
Ett ovanligt representativt exempel på vad ett
antipannstensmedel kan innehålla utgör följande
komposition, som även patenterats i Sverige:2
natron ....................................25 delar
kristallsoda ..........................50 „
vattenfri soda........................10 „
klornatrium ..........................10 „
galläpplen ............................2 „
kateku ..................................2 „
salmiak ................................1 „
petroleum ............................2 „
potatismjöl ............................1 „
grafit ........................................1 „
indiska rotknölar ................1 „
trätjära ... .:........................2 „
pimpsten ................................1 „
Andra uppfinnare äro dock mera kräsna i valet av
ingredienser. Sålunda har bl. a. även följande patent
uttagits:3
pulvriserade galläpplen ... 5 delar
„ furubark ..... 2 „
„ lärkträdsbark 2 „
harts eller ympvax ........ 1 „
och man får väl förmoda, att den med en noggrannhet
pä 0,oi % angivna sammansättningen av den relativt
nyligen patenterade kompositionen:-!
kaffesump ............... 81,81 %
cikoria .................. 12,73 %
bittersalt ................ 3,64 %
kiselgur ................. 1,82 %
är av utslagsgivande betydelse för medlets verkningssätt.
1 Gaisser, Vom Wasser, 6, 139—45 (1932).
2 Kobes, Sv. p. 13213 (1900).
3 Juresch, öst. p. 121756.
4 franshen och Lahaje, d. r. p. 537988 (1929.
67
Det kan synas, som om icke mycket skulle återstå
att nämna om ingredienserna i antipannstensmedel
efter allt vad i synnerhet uppfinnaren till det först
anförda patentet lyckats få med i sin komposition,
men i själva verket torde flera hundra olika ämnen
ha föreslagits eller använts.1 Utom redan nämnda
beståndsdelar återfinnas sålunda av organiskt
ursprung malt, dextrin, melass, socker, lim och
växt-lim, trä- och korkmjöl, avfallslutar från
cellulosaindustrien, torv och brunkol, harts, terpentin, råolja,
glycerin och alkohol. Därtill ingå vanligen
oorganiska föreningar i större eller mindre mängd, dels
med i många fall gynnsamma verkningar, såsom
natronlut, kalk, soda, fosfat och aluminat, dels av
tvivelaktigt eller avgjort skadligt slag, t. e.
vattenglas, zinkvitt, krita, sand, sot, finmald pannsten,
ceriumsulfat, klorinagnesium och saltsyra.
Även om sammansättningen på
antipannstens-medlen under senare årtionden förbättrats såtillvida,
att de åtminstone mera sällan innehålla direkt
skadliga beståndsdelar, måste under alla förhållanden
avrådas från användningen av dylika skyddsmedel av
okänd sammansättning, vilka kunna giva upphov till
frätningar i pannan och ofta betinga ett så oskäligt
högt pris, att en tillsats därav i tillräcklig mängd
av kostnadsskäl omöjliggöres.
Det skall emellertid icke bestridas, att en
behandling av vattnet med kolloider under vissa betingelser
kan ställa sig gynnsam — jag syftar närmast på
mindre ångpannor av enklare typ, som matas med
hårt vatten och för vilka en rening av matarvattnet av
en eller annan anledning icke kan komma ifråga. De
vanligast använda kolloiderna äro linfrö- och
garv-ämnesextrakt samt kolloidal grafit, vilka samtliga,
förutsatt att tillräcklig mängd därav tillsättes, visat
sig kunna verksamt förhindra pannstensbildning. I
detta sammanhang må ur kuriositetssynpunkt
följande förklaring till den kolloidala grafitens
verkningssätt, som förekommit i en notis i en av våra
facktidskrifter, räddas ur glömskan:
"Vanlig pulveriserad grafit eller slammad är som ali
grafit en död massa. Men den elektrolytiskt
söndersprängda kolloidal-grafiten visar i ett mikroskop vid
700—800 ggr förstoring, att de kolloidala
grafitpartik-larna blivit som levande bakterier. Varje litet
grafit-fjäll rör sig ständigt i en kretsrörelse samtidigt som
hela massan i sin tur åter rör sig i samma kretsrörelse
men något långsammare. Det är häri hemligheten
ligger med den kolloidala grafitens förmåga att hålla
ångpannan och dess tuber rena."
Vad övriga metoder mot pannsten beträffar, kunna
vi utan vidare avfärda ett förfaringssätt, baserat, på
bestrålning av vattnet med kvartslampa,2 och övergå
till de mera intressanta elektriska
behandlingsmetoderna.
Försök med elektrisk uppladdning av ångpannor
anställdes för snart 20 år sedan av Cumberland3 i
syfte att motverka korrosion, varvid emellertid
befanns, att uppladdningen av pannväggarna även
påverkade utfällningsförloppet så, att pannstensbildning
förhindrades och fällningen erhölls i form av siam.
1 Jfr t. e. Eckerman, "Berichte tiber Geheimmittel,
welche zur Verhütung und Beseitigung von Kesselstein dienen
sollen", Hamburg (1905) och Gaisser, loc. cit.
2 Klapmeyer, D. R. P. 293069 (1913).
2 Cumberland, Chem. News, 1JS, 64—66 (1916).
MEKANIK
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
