Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 sept. 1935
MEKANIK
Tabell 2.
75
Proof stress1 sträckgräns Brottgräns Förlängning.Kontraktion
(0,1 %) kg/mm2 kg/mm"
kg/mm
RR K(, / Sandgjutet................................................................................................................11 13,5 17 4 8 65
itit oo ^ Yärmebehandlat ........................................................................................16,5 - 17 3 5 72
RR rn / Kokillgjutet ........................................................................................................11 13,5 23 8 12 72
ou \ Yärmebehandlat ........................................................................................20 22 25 6 10 80
rb ^ / Kokillgjutet ........................................................................................................19 20 22 3 4 80
00 \ Yärmebehandlat ........................................................................................34 36 38 1 1,5 142
RR 56 Smitt, yärmebehandlat ................................................................38 40 47 15 20 150
RR 59 Smitt, yärmebehandlat ................................................................30 33 38 8 17,8 ! 127
(prov fr. kolvhuvud) tvärprov. __
0,20 % kolstål ....................................................................| — ca 25 ca 44 ca 30 ca 60 ca 130
i "Proof stress" är den belastning, vid vilken belastningskurvan avviker med 0,1 % av totala förlängning-en från den
räta proportionalitetslinjen.
kommit- till användning för kokillgjutna kolvar och
cylinderhuvuden.
RR. 56 och RR. 59 ha fått mycket vidsträckt
användning inom samtliga områden, och dessa
legeringar äro de, som bäst lämpa sig för smidning och
som speciellt användas till kolvar och vevstakar.
De förut omnämnda världsrekordhållarnas
motorer voro alltså försedda med dylika smidda
Hidu-minium RR- och Y-legeringar i kolvar och
vevstakar m. m.
De allmänna hållfasthetsvärden, som erhållas med
de olika legeringarna, framgå av tabell 2. Som
jämförelse ha även värdena för ett vanligt axelstål med
0,20 % C medtagits.
Vi se av tabellen, att de smidda och
värmebehand-lade lättmetallernas hållfasthetsvärden äro överlägsna
alla de gjutna legeringarnas samt även kolstålets.
Även i andra avseenden äro de smidda lättmetallerna
att föredraga framför de gjutna. De smidda
detaljerna äro alltid fullkomligt homogena, under det att
man med en gjuten detalj aldrig kan helt och hållet
skydda sig för dolda sprickor och porositeter, som
först komma fram vid användningen.
För dieselmotorer t. e., där man använder mest
gjutna kolvar av tackjärn, finnes för närvarande en
tendens att gå över till smidda kolvar av lättmetall.
Leyland Motors Ltd. i England, äro just nu in-
Fig. 1. Smidda lättmetallkolvar för dieselmotorer.
Fig. 2. Två lättmetallkolvar.
tresserade härför på deras mindre motorer. (Se fig.
1 och 2.)
Men även för större aggregat har sedan flera år
tillbaka hundratals smidda kolvar tillverkats med
ända upp till 530 mm diameter. Vid Buenos Aires
Gt. Southern Raihvay satte man in smidda kolvar av
RR. 59 på dieselmotordrivna lokomotiv med
synnerligen gott resultat. Livslängden på dessa kolvar är
nu uppe i 200 000 km, vilket är mera än man
någonsin hade vågat hoppas.
Även Armstrong Whitworth och Sulzer Brothers
använda dylika kolvar, trots att de
antagligen kosta åtminstone tre gånger så
mycket som en gjuten lättmetallkolv.
Såsom allmän regel kan fastställas, att
där det gäller höga påkänningar och hög
utmattningshållfasthet vid vanliga
temperaturer är RR. 56 att rekommendera,
under det att RR, 59 och Y lämpa sig
bättre då maskinelementet utsättes för
påkänningar vid höga temperaturer.
Detta åskådliggöres av bifogade
kurvor: Legeringarnas hållfasthet vid
förhöjd temperatur (fig. 3). Hårdhet vid
förhöjd temperatur samt efter avkylning
till rumstemperatur efter uppvärmningen
(fig. 4). Obs.! Y och RR. 59 ge de bästa
värdena. Utmattningskurvor enligt
Wöhler (roterande böjningsmoment) (fig.
5). RR. 56 är överlägset och har en ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
