Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•88
TEKNISK TIDSKRIFT
20 april 1935
I varje punkt av den inritade snittkurvan känna
vi hastigheterna u och cm samt relativa hastighetens
riktning, varigenom hastighetstriangeln och därmed
även hastigheterna w, c och cu bliva bekanta.
Därjämte kunna vi i ritningen direkt uppmäta den
betraktade punktens avstånd r från turbinaxeln, varmed
uppritandet av en r cu erhålles för varje godtycklig
punkt på kurvan. Dessa drallvärden använda vi för
uppritandet av en rcM-kurva som funktion av vägen
s längs kordan e1 e2, som vi avsatt såsom en vertikal
rät linje, fig. 12 d. I punkten e2 är rcu — 0,
motsvarande villkoret vid den för skovelkonstruktionen
fastställda vattenmängden.
Vinkeln y2 dela vi nu i t. e. fyra sinsemellan lika
stora delar/och delningsradierna skära skovelkurvan
e\e2 i punkterna A, B och C, för vilka vi omedelbart
av re,,-kurvan erhålla det i var och en av de nämnda
punkterna gällande drallvärdet f2, /3 resp.
Men det är även möjligt att genast antaga
rcu-kurvans form såsom beroende av flytkurvan e1 e,
resp. kordan e1 e„ och därefter med tillhjälp av ekv.
(35) " : !
d 1
beräkna tangenten — (som alltid är negativ) för ett
antal punkter på s-kurvan och därpå med tillhjälp av
dessa tangenter upprita själva kurvan, fig. 12 d. Den
sträcka som i diagrammet motsvarar dela vi även
nu i t. e. fyra lika delar, och de punkter, i vilka
vertikalerna genom delningspunkterna skära den
erhållna kurvan, överföras till sträckan e1 e2, varvid vi
med tillhjälp av den antagna rcu-kurvan erhålla de
i delningspunkterna gällande drallvärdena.
Motsva-riga skovelkurva inritas sedan i den utvecklade
koniska ytan (fig. 12 c).
Det är nu lätt att projicera skovelkurvan e\ e,
ned i horisontalplanet, i det att vi först med 0 (fig.
12 b) såsom medelpunkt draga cirklar med radierna
rel och re2, vilka cirklar utgöra orterna för in- och
avloppspunkterna för alla kurvor, i vilka rotationsytan
e skär skovelytorna. Välja vi ännu e"2 så, att den
i horisontalprojektionen ligger på horisontalen genom
0, så kunna vi lätt bestämma läget för e’\. då ju
inloppspunktens avstånd från horisontalen genom 0
längs cirkeln med radien rel måste vara lika med
bågen ex e\ i fig. 12 c. Genom den så erhållna
punkten e"1 draga vi en rät linje från 0 och hava
härmed bestämt horisontalprojektionen av den i fig.
12 c angivna vinkeln %2, som vi åter dela i fyra lika
delar, varefter motsvariga radier inritas. För de
radialplan, som svara mot dessa dellinjer, skola vi
hava de för varje plan konstanta drallvärdena †x, †2
osv. (fig. 12 b). Punkterna A, B och C överföra vi
Fig.’12. Löpskovelkonstruktion. Modellturbin. Q = 0,063 m3/sek.. H = 1 m, n = 350 oml/min., ns oc 300.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
