Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 sept. 1935
MEKANIK
95
m m a^
Fig. 5. Diagram visande cirkulationens totala
drivkraft minus strömningsförlusten i
stigröret vid försök gjorda med apparat enligt
fig. 4. A avser lodrätt rörläge och B 30°
lutning till lodlinjen. Inloppshastighet i
stigröret 0,73 m/s i båda fallen.
IOOOO 20000 30000 40000
kcal/h
Fig. 6. Diagram visande cirkulationens totala
drivkraft minus strömningsförlusten i
stigröret vid försök gjorda med apparat enligt
fig. 4. C avser lodrätt rörläge och D 30°
lutning till lodlinjen. Inloppshastighet i
stigröret 0,62 m/s.
10000
20000
Fig. 7. Diagram visande cirkulationens totala
drivkraft minus strömningsförlusten i
stigröret vid försök gjorda med apparat enligt
fig. 4. E avser lodrätt rörläge och F 30°
lutning till lodlinjen. Inloppshastighet i
stigröret 0,46 m/s i båda fallen.
nästan samma temperatur som den omgivande luften.
Det mycket obetydliga felet i ångmängdsberäkningen
till följd av värmeförlusten kan därför försummas
och blir för övrigt detsamma i båda fallen.
Försöksresultat.
A. Cirkulationsmätningar.
Fig. 5, 6 och 7 visa jämförelsekurvor för lutande
och vertikalt rörläge vid varierande värmemängder
och atmosfärtryck. Kurvorna representera i
anslutning till vad ovan sagts cirkulationens totala
drivkraft minus strömningsförlusten i stigröret. Kurvan
A fig. 5 gäller för vertikalt rör vid en
vattenhastighet av 0,73 m/s i stigrörets inlopp och B för samma
vattenhastighet men med 30° lutning på stigröret i
förhållande till lodlinjen. Fig. 6 visar motsvarande
fall för en inloppshastighet av 0,62 m/s och fig. 7 för
0,46 m/s. Av diagrammen framgår tydligt
skillnaden i drivkraft för vertikalt och lutande rör. Såsom
var att vänta, har det vertikala röret vid samma
värmemängd och samma inloppshastighet på vattnet
större drivkraft än det lutande. I det lutande röret
samlar sig ångan i ett särskilt rum ovanför vattnet
och strömmar där på grund av det mindre
motståndet snabbare än den i ett vertikalt rör jämnt
fördelade ångan. Cirkulationens totala drivkraft utgöres
av skillnaden i vikt mellan vattenpelaren i fallröret
och den stigande ång-vattenblandningen. Denna
skillnad blir relativt ringa i det lutande systemet,
där ångrummet på grund av den större
ånghastig-heten blir mindre.
Vad det lutande röret beträffar, får man dock
komma ihåg, att för samma vertikalhöj d på de båda
systemen stigröret blir längre när röret lutar. Detta
innebär, att strömningsförlusten blir något större
under i övrigt samma förhållanden, ehuru det ä.r
svårt att exakt angiva, huru stor skillnaden i
strömningsförlust blir på grund av längdskillnaden. För
vissa fall kan man emellertid tillnärmelsevis beräkna
denna förlust på grund av redan kända fakta. Sålunda
blir vid 0,73 m/s inloppshastighet på vattnet
strömningsförlusten i rörförlängningen troligen ej större
än 20 mm vattenpelare vid 16 000 kcal/h. Vid 14 000
kcal/h och 0,46 m/s inloppshastighet blir motsvarande
förlust omkring 10 mm vattenpelare och vid 27 000
kcal/h och 0,73 m/s inloppshastighet torde den komma
att hålla sig vid maximalt 30—35 mm vattenpelare.
Större rörlutningar i förhållande till lodlinjen skulle
göra jämförelsen mellan de båda fallen mera osäker
emedan ökningen av det lutande stigrörets längd då
bleve större. Försök vid större lutningar ha därför
ej gjorts, men ångans försprång måste givetvis bli
mindre, ju mera horisontalt röret ligger. På grund
av den mindre volymvikten hos
ångvattenbland-ningen i det vertikala systemet börjar kokningen
något längre ned i detta än i det lutande, varigenom
drivkraften ökas. Oavsett att ökningen blir ganska
obetydlig, behöver vid jämförelsen ingen hänsyn
tagas till denna faktor, som just är en av
anledningarna till att det vertikala läget i
cirkulationshänseende är effektivare än det lutande.
Det hade varit av mycket stort intresse, om även
försök med större inre stigrörsdiameter än 51 mm
kunnat utföras, men svårigheten med
glasinfästningen och risken för spänningar i glaset o. d.
avskräckte från dylika försök. Ökad diameter vid
lutande rörläge kommer emellertid sannolikt att
ytterligare nedsätta cirkulationen.
B. Fotografering av ångans och vattnets fördelning.
Fig. 8—12 visa fotografier tagna genom det nedre
glaset i stigröret vid olika värmemängder och
vatten-hastigheter. Trots att de överförda värmemängderna
ha varierat från 10 000 till 43 000 kcal/h, är en
skillnad mellan den övre och undre delen av den
strömmande massan på alla bilderna tydligt iakttagbar.
Stigröret lutade vid fotograferingen 30° mot
lodlinjen. Tillståndet i glasrörets övre del framgår
visserligen icke fullt tydligt, men här strömmade
sannolikt huvudsakligen ånga, medförande ett skum av
vatten. I rörets nedre del strömmade nästan endast
vatten.
Gränsytan mellan ång- och vattenrum var aldrig
plan. I vissa fall var den ganska jämn, men i andra
fall mer eller mindre uppriven eller vågformig.
Fotografierna äro tagna något snett uppifrån i förhållande
till gränsytan mellan ång- och vattenrum (se t. e.
fig. 8).
Att översidan av lutande rör med positiv
vatten-strömning i regel har tillräcklig kylning, kan mycket
väl förklaras av det uppstänkta vattenskummet. I
detta samband bör även nämnas, att vid försök, som
gjordes med ett svagt lutande glasrör av endast 15
mm invändig diameter och värmetillförsel från rörets
ena sida, uppstod en dubbel cirkulation, dvs.
cirkulationen försiggick både i rörets längdriktning och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
