Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•128
TEKNISK TIDSKRIFT
20 april 1935
I anslutning till vad som anförts om viktens
inverkan på rostavbränningen, är det här av intresse
att nämna, att rostavbränningen av allt att döma i
sin tur kan inverka på tillståndet i luftförvärmare
sammanbyggda med rosteldade ångpannor. Det har
nämligen i dylika anläggningar visat sig, att om
rosten hårt angripes, så brukar luftförvärmaren
igensättas av järnsulfat, när avgastemperaturen är låg.
Stora mängder järnsulfat kunna på kort tid bildas,
varför rengöring ofta måste företagas. Så kan det
fortgå i åratal, utan att någon större frätning av
för-värmarematerialet blir följden.
Det ligger då mycket nära till hands att antaga att
små, i rökgaserna svävande partiklar av
järnföreningar, som avsöndrats vid kemiska angreppen på
rosten, vid en viss temperatur tillsammans med
fuktighet och svavelsyrlighetsanhydrid i rökgaserna
bilda det till förvärmareytan klibbande sulfatet.
En egendomlig växelverkan tyckes sålunda här
komma till stånd. En hög lufttemperatur betingar
en hög rosttemperatur. Den senare i sin tur
förorsakar större avbränning på rosten. Den större
av-bränningen åter innebär ökad igensättning av
förvärmaren. Dvs. att den verkan, hög lufttemperatur,
man vill uppnå med luftförvärmaren motarbetar sig
själv indirekt genom förvärmareytans förorening.
Såsom betingelse för den för sulfatbildningen
nödvändiga kondensationen av vattenånga, är även den
låga avgastemperaturen att betrakta som en indirekt
orsak till förvärmarens igensättning.
OM BERÄKNING AV
LÖPHJULSDIA-METERN VID SNABBGÅENDE
FRANCISTURBINER.
I T. T. Mekanik gavs år 1819 en formel för
sambandet mellan löphjulets avloppsdiameter, varvtal och
vattenmängd vid fullt pädrag som sedan givits på
nytt bl. a. i DTV, delen "Vattenturbiner", och nyligen
i en uppsats i "Wasserkraft und Wasserwirtschaft".
Detta ger mig anledning att framhålla att en enkel
härledning av den ursprungligen "på känn" uppställda
formeln ligger redan i Moody’s beräkning av de optimala
avgångsriktningarna, vilken han publicerade i Journal
of the engineers’ club of Philadelphia år 1921. Söker
man nämligen den hjuldiameter för vilken förlusterna i
turbinen (egentligen vid periferien) bliva minst, får nian
genom at.t derivera uttrycket
hr=afo + ß^ där
n <P -
r= ic- + x"-, c1 = «’2 + y-, x + y = n. Q = ■ w
och n = jt ■ n ■ ’!>.
med avseende på <P och x, efter några enkla räkningar
^ a + ß 4 Q =l. <?
. ja ■ ß " n
V 2
Sätter man enligt Moody « = 0,<m, ß — 0,iö ciler a = 0,03,
ß — 0,20, får man i ena fallet fc = l,-ti och. i det andra
k —- 1,-n. Det ursprungligen givna, på statistisk väg
härledda värdet var 1,23, vilket emellertid icke hänförde
sig till vattenmängden vid verkningsgradstoppen.
Formeln utsträckes, och med bättre approximation, till
propeller- och Kaplanturbiner om vänstra ledet skrives
K. T. Karlsson.
FÖRENINGSMEDDELANDEN
Svenska teknologföreningens avdelning för Mekanik
höll ordinarie sammanträde å föreningens lokal den 24
september 1935.
Ordföranden, civilingenjör Fk. Berthelius, hälsade de
närvarande välkomna till höstens första sammanträde.
Att tillsammans med ordföranden justera dagens
protokoll utsagos professor Ha. O. Dahl och diplomingenjör
E. Lundgren.
I avdelningen inträdde genom anmälan
civilingenjörerna H. Björk och E. Pyk och i avdelningen invaldes
mariningenjör A. Dölling, civilingenjör T. Elfving och
bergsingenjör B. Steffenberg.
Från avdelningens standardkommitté för
konstruktionsfrågor hade inkommit ett yttrande över
SMS-sär-tryck nr 173: "Nit eller nagel." Avdelningen godkände
yttrandet och upptog det som sitt eget. — Ordföranden
meddelade, att från SMS inkommit ett
standardiseringsärende nr 174: "Gjutjärnets standardisering."
Styrelsen hade tillsammans med avdelningen för Kemi och
bergsvetenskap tillsatt en kommitté med uppgift att
avgiva yttrande i ärendet. Från Mekanik hade direktör
ViLH. Nordström (sammankallande) och civilingenjör
S. Niklasson utsetts och från avdelningen för Kemi och
bergsvetenskap professor B. Kalling och bergsingenjör
A. Hultgren. Avdelningen godkände de vidtagna
åtgärderna.
Den av avdelningen tillsatta kommittén för
utarbetande av normer för provning av förbränningsmotorer
hade avgivit ett reviderat normförslag. Professor E.
Hubendick meddelade i ett anförande de väsentliga
skillnader, som förefunnos mellan det äldre och det
reviderade förslaget, och tillstyrkte antagandet av den
inledning, som avgivits av civilingenjör N. Gustafsson. I
den livliga diskussionen voro talarna i stort sett nöjda
med förslaget och endast smärre anmärkningar
framställdes. Avdelningen beslöt att i stort sett godkänna
förslaget med den förut nämnda inledningen. Endast i
ett fåtal punkter beslöts företaga några mindre
ändringar. Ordföranden framförde avdelningens tack för
det arbete kommitterade nedlagt på normernas
färdigställande.
Ingenjör A. Mörtsell höll härpå ett föredrag över
ämnet "Utnyttjandet av flygmotorers effekt jämte
därmed sammanhängande spörsmål." Efter att först hava
visat hur flygmotorerna under de senaste åren
utvecklats, demonstrerades med diagram hur motorernas effekt
under olika förhållanden kan utnyttjas för stigning och
hastighetsflygning. Ävenså berördes de fördèlar, som
kunde erhållas med vridbara propellerblad och
kompressorer. Efter föredraget framförde ordföranden
avdelningens tack till föredragshållaren.
Sedan förhandlingarna avslutats intogs supé åtföljd
av sedvanligt samkväm. Bn.
LITTERATUR
Insänd litteratur.
Strömgren, ’Sven, Materiallära för mekaniker (Metaller).
Andra omarbetade och utökade uppl. av Nils Wehlin.
Stockholms stads yrkesskolors bokserie nr 4. 196 sid.
med 85 fig. Stockholm, 193’5. Pris bunden kr. 2: 50.
Drifttjänststatistik jämte redogörelser för person- och
godstrafiken m. m. 1932. Statens järnvägars
publikationer. 179 sid. Stockholm, 1935.
Drifttjänststatistik jämte redogörelser för person- och
godstrafik m. m. år 1933. Statens järnvägars
publikationer. 174 sid, Stockholm, 1935.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
