Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
teknisk tidskrift
16 febr. 1935
NOTISER
Svenska teknologföreningens avd. tör
Skeppsbygg-naüsKonst, iiuu aen 1 aecemDer sitt ordinarie
hust-samuiiiiitrade under ledning av ordforanden, doKtor H.
hammar, sammanträdet var besöKt av ca 120 personer.
Styrelsen omvaldes och erhåller således under år lb35
följande sammansättning: ordförande doktor H.
Hammar, v. ordförande civilingenjör H. Tolléus,
marindirektör 13. T. Zetterström, överingenjör H. Pyk, byråchef E.
Sjögren, redaktör civilingenjör N. J. Ljungzell och
sekreterare mariningenjör B. Swenzén.
Till representanter i föreningens styrelse utsagos
doktor H. Hammar och civilingenjör H. Tolléus med
mariningenjör B. Swenzén som suppleant.
Civilingenjör R. Pramer och mariningenjör I.
Oldenburg återvaldes till klubbmästare resp. v. klubbmästare.
Mariningenjör G. Hartzell omvaldes till avdelningens
representant i biblioteksnämnden.
Ordföranden meddelade de glädjande nyheterna, att
föreningens styrelse beviljat avdelningen ett extra
anslag för det löpande året med 150 kr. samt att
avdelningens anslag för år 1935 höjts till 450 kr.
Ordföranden meddelade, att inom styrelsen ifrågasatts
att hålla ett extra sammanträde förslagsvis i september
med förläggning utom Stockholm, exempelvis i Malmö.
Sedan ordföranden närmare motiverat förslaget,
anmodades avdelningen att yttra sig i frågan. Efter en
kortare diskussion biträddes det framlagda förslaget.
Följande föreningsmedlemmar invaldes i avdelningen:
l:e flygingenjör P. Koch, kommendör N. åkerblom,
diplomingenjör F. A. S. Tägil samt civilingenjörerna G.
m. LiUNDBorg och o. V. Fixén.
Under den gemensamma rubriken:
"Torsionssvängningar i axelledningar på fartyg" höllo härefter
civilingenjörerna J. Schönning och E. Lundborg två föredrag
med undertitlar resp.: "Svängningsheräkningar" och
"Kritiska varvtal med tillämpning speciellt på
förbränningsmotorer". Föredragen hade tidigare i förtryck ur
Teknisk tidskrift tillställts avdelningens medlemmar.
Föredragshållarna refererade dessa sina avhandlingar
och belyste referaten med talrika ljusbilder. Efter
föredragen vidtog en livlig diskussion, vari ingenjörerna
V. Kjær, S. Lundberg och D. Bratt yttrade sig.
Härjämte upplästes utdrag ur ett skriftligt inlägg av
civ.-ing. F. Holmgren. Ett skriftligt inlägg har senare
inkommit från överingenjör H. Ptk. Såväl föredrag som
diskussionsinlägg kommer senare att inflyta i
tidskriften, varför något referat ej här göres.
Direktör K. G. Meldahl höll härefter ett med
ljusbilder illustrerat föredrag över: "Dampskibstypen med
Kjedlerne paa Daek." Denna fartygstyp har av
föredragshållaren utarbetats vid Fredriksstads Verksted, där
ett par fartyg byggts enligt systemet. Pannor och
kolboxar förlägges å denna fartygstyp i däckshuset
ovanför maskinrummet. Härigenom vinnes närmast ett
ökat lastutrymme under däck utan ökning av fartygens
huvuddimensioner. Genom lämpligt utförande uppstå
inga svårigheter ur stuvningssynpunkt; fartygen äro
erkända som "easy-trimmers". Stabilitetsförhållandena äro
bättre vid denna typ än vid det traditionella utförandet
såväl på last som i barlast.’ För eldarepersonalen blir
arbetet lättare, enär man slipper ifrån den besvärliga
askhissningen. Inga driftsvårigheter hava iakttagits pä
de utförda fartygen.
Vid den efter föredraget följande diskussionen
uttalade överingenjör J. A. Sjöström sitt livliga intresse för
den nya typen. Som en olägenhet framhölls att såväl
brutto- som nettotonnaget ökas, men att man trots detta
finner, att kubikfot pr ton såväl brutto som netto blir
gynnsammare, än om pannorna ligga under däck. Skepps-
L as tångaren "Bencas" om 2400 tdw (L = 243’—0", B = 39’—8’/*",
D = 17’—8"), ett fartyg som byggts med pannrummet på däck vid
Fredriksstads Mek. Verksted euiigt direktör K. 6. Meldahls system.
mätningsöverkontrollör N. G. Nilsson beklagade att
mätningsbestämmelserna lägga hinder i vägen för den nya
typen och förordade nya mätningsregler med
deplacementet som grund. Arbetsplatsen för eldarpersonalen
blir påtagligt bättre, och talaren framkastade till slut
att det vore önskvärt, om hela maskineriet kunde flyttas
upp på däck. Direktör S. åström framhöll som en
olägenhet att kommunikationen mellan maskin- och eldrum
blir dålig, och att detta för maskinisten försvårar
övervakandet av eldningen. Det hygieniska eldrummet
kunde dock tänkas få till följd, att man på dessa fartyg
kunde få skickligare eldarpersonal, och att verkan av
den påtalade olägenheten härigenom minskades.
Ansåg det ej otänkbart att placera även maskineriet på
däck och tänkte sig överföringen till propelleraxeln
utförd på mekanisk väg. Inspektör W. Lundbohm
frågade om systemet icke hade viss begränsning nedåt samt
om förhållandena på stora fartyg, särskilt malmfartyg.
Direktör D. A. Hector fann proportionerna på de visade
fartygen extrema men underströk typens förträfflighet.
Talaren ställde sig tveksam till stabiliteten vid
dockning i flytdocka av fartyg utan last med fullt kolförråd.
Föredragshållaren instämde med hr Nilsson i önskemålet
om deplacementet som grund för mätningen. Framhöll
att typen närmast siktar på "kubikbåtar". För
malmfartyg ligga fördelarna enbart i bättre beboelighet och i
bättre stabilitetsförhållanden. De av hr Hector påtalade
extrema formerna ansågos ej nämnvärt inverka på
byggnadskostnaderna. Någon fara för stabiliteten vid
dockning föreligger ej. Nedåt torde gränsen för typen ligga
vid 1200—1600 ton; vad den övre gränsen beträffar
nämndes, att man tänkt tillämpa systemet även på
10 000-tonnare. Framhöll typens stora fördelar vid
reparationer. Till slut påpekades, att man lätt kan
placera även maskineriet på däck genom att använda
elektrisk överföring till propelleraxeln med exempelvis
Ljungströmsturbiner, som han ansåg särskilt lämpliga i
detta fall.
På grund av den långt framskridna tiden beslöts att
uppskjuta dagens sista föredrag till samkvämet efter den
gemensamma middagen. Civilingenjör K.-H. Larsson
höll därvid ett med ett 50-tal ljusbilder illustrerat
föredrag över ämnet: "Minnen och intryck från en
studieresa till 17. 8. A. sommaren 1934"- Talaren redogjorde
för sin ca 2 månader långa resa, som hade till ändamål
att närmast för tullverkets räkning studera de senaste
framstegen ifråga om snabbgående smärre
bevakningsfartyg. Ett stort antal nyheter såväl berörande båtar
som motorer beskrevs. Efter föredraget följde en
kortare diskussion.
Till sammanträdet hade Sveriges redareförening, östra
kretsen, samt avdelningen för Mekanik inbjudits.
B. 8—n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
