Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
teknisk tidskrift
16 febr. 1935
Tvärsektion av den nya torrdockan i Helsingborg.
Längd överallt ......................39,30 m
i KVL ........................35,80 m
Mallad bredd ........................8,52 m
Mallat djup ............................4,30 m
Djupgående ............................2,98 m
Propellermaskinen blir en enkelverkande, 4-cyl. direkt
omkastbar Atlas-Diesel-motor, utvecklande 500—580 ahk
vid 220—250 v./min. Varvets antagna anbud löd på
475 000 kr., och leveranstiden är 11 månader.
Ledningen för Nya varvs a.-b. Öresund är oförändrad.
A.-b. Helsingborgs varv, Helsingborg, levererade förra
året en bogserbät "Surte" till a.-b. Surte-Liljedahls
buteljfabrik.
Under byggnad är en lastångare om ca 2 500 tdw av
samma typ som "Verna", vilken varvet levererade 1932.
För att tillfredsställa i första hand
Helsingborgsrederiernas ökade behov av torrsättningsmöjligheter för
sina talrika trampångare har Helsingborgs stad beslutat
bygga en ny torrdocka intill stadens gamla, som är
belägen vid varvet i södra hamnen. Den nya dockan skall
kunna mottaga fartyg om 6 000—7 000 tdw. Den bygges
i betong och kommer att kosta omkring en million kr.,
varav närmare en fjärdedel utgår som statsbidrag.
Dockan får en längd av ca 115 m, en bredd upptill av
21 m och nedtill av 17 m. Tvärsektionen framgår av
den reproducerade ritningen. Dockan kommer troligen
att förses med en port av "Box Flap Gate"-typ.
A.-b. Holms skeppsvarv, Råå, verkställde i fjol 52
sliptagningar.
Vid årsskiftet var en bogserbåt med dimensionerna
30’ X 9’ X 3/75 (danskt mått) under byggnad.
Karlstads varv, Karlstad, tillhörigt Värmlands
rederi-a.-b., färdigbyggde och levererade år 1934 en
motorseglare "Lurö" om 160 tdw, 94 sv. brt, 80 ahk, 226 m^
segel (huvuddimensioner se febr.-häftets stora tabell).
I övrigt hava under året 39 fartyg upptagits på slipcn,
varvid bl. a. fem omfattande haverireparationer utförts.
Dessutom hava ett större antal fartygsreparationer av
rel. omfattande art gjorts, där torrsättning ej varit
erforderlig.
NOTISER
Världens tonnageproduktion år 1934. Enligt Lloyd’s
Registers statistik sjösattes i fjol 536 liandel sfär ty g om
967 J)19 brt, vilket visserligen är ungefär dubbelt så
mycket som år 1933 (330 st. om 489 016 brt) och ca 250000
brt mer än år 1932 (307 st. om 726 591 brt) men mindre
än hälften av vad som i medeltal under de föregående
30 åren sjösatts i världen. Det sjösatta tonnaget
utgjordes av (siffrorna inom parentes gälla år 1933):
331 (195) motorfartyg 563 601 (337 821) 58,2 (69,i)
183 (116) ångare 391176 (141738) 40,5 (29,o)
22 ( 19) segelfartyg ocli
pråmar 12 642 ( 9 457) 1,3 ( l,o)
Bruttoregisterton
Procent av
totaltonnaget
Blott fartyg över 100 brt storlek äro medtagna, icke
heller några i Ryssland byggda. Det sjösatta
motortonnaget var liksom året förut betydligt större än
ångtonna-get. Av fjolårets ångtonnage var ca 175 000 brt, dvs.
närmare hälften, avsett för oljeeldning. Bland de sjösatta
fartygen voro 31 större fartyg om tillsammans 198 337
brt, eller 20,5 % av totaltonnaget, tankskepp. De
sjösatta fartygen fördela sig på de olika länderna på
följande sätt:
Antal fartyg Bruttoregisterton
Storbritannien och Irland.. 173 (100) 459 877 (133 115)
Japan ........................................155 ( 30) 152 420 ( 74 290)
Tyskland ..................................57 ( 43) 73 733 ( 42195)
Danmark ................................21 ( 19) 61 729 ( 34 016)
Sverige ....................................12 ( 14) 49 542 ( 60 860)
Holland ....................................31 ( 25) 46 905 ( 35 899)
Italien ......................................6 ( 3) 26 638 ( 16 560)
Förenta staterna ..................21 ( 14) 24 625 ( 10771)
Norge ........................................12 ( 7) 18 857 ( 9 718)
Spanien ....................................8 ( 7) 18 358 ( 18 044)
Frankrike ................................10 ( 29) 15 950 ( 34 073)
Brittiska besittningar .... 16 ( 20) 9 112 ( 12 958)
Danzig ......................................4 ( 1) 5 073 ( 180)
Kina ..........................................3 ( 1) 2 130 ( 1 000)
Ungern ....................................2 ( —) 1165 ( —)
Belgien ....................................4 ( 5) 831 ( 4 497)
Java ..........................................1 ( —) 471 ( —)
Av fjolårets återhämtning faller huvudparten pä
Storbritannien och Irland, som mer än
tredubblat sin sjösättningssiffra. Omkring dubbelt så stor
produktion som året förut uppvisa Japan,
Tyskland, Danmark, Förenta staterna och Norge.
Även i Holland och Italien har en viss förbättring
inträtt. I Frankrike har däremot läget ytterligare
försämrats och blott obetydligt handelstonnage sjösatts.
Också Sverige visar minskat, sjösatt tonnage, oaktat
det levererade tonnaget, som framgick av statistiken i
februari-häftet (sid. 9), samma år varit förhållandevis
stort i vårt land.
Lloyd’s Registers Svenska kommitté hade i februari
sammanträde i Göteborg. Sedan till ordförande och vice
ordförande för 1935 omvalts dr Hugo Hammab och
skeppsredare Gunstar Caklsson, behandlades vid mötet
en del tekniska spörsmål, ävensom frågan beträffande
éldsläclcningsanordningar ombord i fartyg. Kommittén
uppdrog åt en under-kommitté att verkställa ytterligare
utredning i denna angelägenhet samt att inkomma med
eventuella erinringar i ämnet vid Svenska kommitténs
nästa sammanträde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
