Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INNEHÅLL: Torsionssvängningar i axelledningar på fartyg. I. Svängningsberäkningar, av civilingenjör Johnny
Schönning. — Litteratur. — Notiser.
TORSIONSSVÄNGNINGAR I AXELLEDNINGAR
PÅ FARTYG.1
I. SVÄNGNINGSBERÄKNINGAR.
Av civilingenjör JOHNNY SCHÖNNING, Stockholm.
HÄFTE 2
TEKNISK TIDSKRIFT
*
SKEPPSBYGGNADSKONST
foDAKToß: NilsJ. Ljungzell
UTGIVEN AV SVCNSAA TEKNOLOGFÖRENINGEN.
FEBR. 1935
Torsionssvängningsproblemet är som företeelse väl
känt sedan långa tider’ tillbaka och lagarna för
dess karakteristika — amplitud, frekvens och
nodbildning — för länge sedan uppställda. Så länge ej
heller några skadliga yttringar av denna företeelse
gjorde sig märkbara, fick problemet anses vara
slutgiltigt behandlat.
I slutet av förra århundradet blev dock
torsionssvängningsproblemet verkligt aktuellt och detta på
allt annat än välkommet vis. Inom loppet av några
få år inträffade nämligen ett oroväckande antal
axelbrott på sjögående fartyg. På grund av den
egenartade vridningsstruktur, som dessa brott uppvisade,
kom man att misstänka, att de voro följden av
torsionssvängningar, uppkomna genom resonans från
pulserande krafter.
Nar nu intresset blev fäst vid detta problem, kom
naturligt nog en hel stab av teknici att studera ämnet
i avsikt att berika och generalisera detsamma och göra
det tillämpligt på alla arter av maskinaläggningar.
H. Frahm2 förenklade beräkningsuppgifterna
genom att transformera anläggningen till ett system
med 2 svängmassor. Två år senare visade Roth3
hur man beräknar svängningstalen för ett system
med 3 massor och 1907 offentliggjorde Holzer4 en
analytisk metod för att beräkna ett system med
godtyckligt antal massor. En tid efteråt framlade
Gümbel5 det grafiska beräkningsförfarandet, som
sedermera (1914) fullständigades av J. Geiger6. En
utmärkt handledning för
torsionssvängningsberäk-ningar har även lämnats av Bauer i "Der
Dampf-maschinenbau", del 1.
Hittills hade man huvudsakligen sysslat med de
rent matematiska sidorna av problemet, dvs.
bestämning av det svängande systemets karakteristika —•
svängningstal och noder —, men detta var icke
tillräckligt för att uttömmande dissekera ämnet.
Ingenjören måste också klargöra för sig de faktorer,
som betinga svängningarnas uppkomst och häftighet
samt de omständigheter, som motverka denna
(dämpning), konstruera instrument för att mäta
svängningarna (torsiograf) och slutligen om möjligt upp-
1 Föredrag’, hållna vid avd. för Skeppsbyggnadskonst
ordinarie höstmöte den 1 dec. 1934.
2 VDI 1902. 3 VD I 1904. 4 Schiffbau. 5 VDI 1912.
s Dissertation.
finna apparater, som förhindrade eller åtminstone
mildrade dessa (svängningsdämpare). De forskare
som i dessa avseenden gjort de största insatserna äro
bl. a. Hans Wydler,1 Heinrich Holzer,2 O. Föppl,3
Joseph Geiger,4 Ernst Lehr, Hort m. fi. En
god översikt och handledning i ämnet finner man hos
L. Zipperer,5 där även en väl tillgodosedd
litteraturförteckning angives.
Följande utläggningar av
torsionssvängningsproblemet äro gjorda uteslutande med hänsyftning på
förbränningsmotoraggregat men gälla naturligtvis
även i tillämpliga delar andra maskinarter.
Allmän orientering.
Varje mass-axel-system kan teoretiskt sett
försättas i stående torsionssvängningar genom inverkan av
en eller flera yttre
krafter, som pulsera i takt
med systemets
egensvängningstal, ne.
Egensvängningstalen
sägas vara av I. II.–-
graden, beroende av om
systemet svänger med en,
två–-noder; antalet
noder kan uppgå till en
mindre än antalet i
systemet ingående massor. Man
karakteriserar ett systems
disponibilitet för
svängningar genom en
svängningsbild (fig. 1), varmed
menas ett återgivande i
planet av systemets
relativa torsion eller relativa
utslag samt därmed
svängningsnodernas antal och
lägen. (Relativiteten gäller endast inom varje
egensvängningsgrad men ej för de olika
egen-svängningsgraderna sinsemellan). Den linje, som an-
1 Drehschwingungen in Kolbenmaschinenanlagen, Springer
1922.
2 Die Berechnung der Drehschwingimgen, Springer 1921.
3 Grundzüge der teehnischen Schwingungslehre, Springer.
4 Mechanische Schwingungen, Springer 1927.
5 Sammlung Göschen 953 och 961.
Sß* SDf SD* 50
rh r
}/ j;
VERKLIST MASS-AXEL-SYSTEM (SCHEMATISKT)
M? 772 2 m,
–0—
IDEALISERAT SYSTEM
SvÅriGriirigSBiLP
Fig. i.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:18:14 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1935s/0031.html
