Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 febr. 1935
skeppsbyggnadskonst
31
vände harmoniska kraften av exempelvis ordning 6
och axelsystemets egensvängningar av II. graden
(dvs. med 2 noder), säges det kritiska varvtalet vara
av //. gradens ordning 6. Detta betyder på samma
gång, att mass-axel-systemets egensvängningstal av
II. graden är sex gånger detta varvtal och omvänt,
om II. gradens egensvängningstal är känt, så vet man,
att dess kritiska varvtal av ordning 6 kommer att
utgöra sjätte-delen av egensvängningstalet.
Då harmoniska krafternas frekvens förändras
direkt proportionellt till motorns varvtal och de flesta
anläggningar måste arbeta inom större eller mindre
varvtalsområden, samt enär systemets
egensvängningstal kunna vara flera än ett, inträffar det ofta,
att aggregatets driftområde är behäftat med kritiska
varvtal. Då emellertid icke alla kritiska varvtal äro
av farlig natur, blir det ett vanligtvis uppfyllbart
önskemål, att driftområdet i detta avseende är så
gynnsamt lottat som möjligt.
Den fullständiga behandlingen av
torsionssväng-ningsproblemet för en motoranläggning fördelar sig
på fyra skeden.
I. Fastställande av systemets massor och axlar
samt omvandling av detta mass-axel-system till ett
ideellt med det givna ekvivalent sådant, dvs. samtliga
massor omräknade till en och samma tröghetsradie
saint axlarna reducerade till ett och samma polära
tröghetsmoment.
II. Beräkning av egensvängningskarakteristika:
egensvängningstal, noder och relativa
svängningsutslag, med ett ord svängningsbilden, samt i förening
därmed med kännedom om motorns art bestämmande
av de inom och i närheten av driftområdet
kommande kritiska varvtalens lägen.
III. Beräkning av de kritiska varvtalens
svårhets-grad och de extra vridningspåkänningar, som
uppträda i systemaxeln.
IV. Verifiering genom torsiografprov av
beräkningen av egensvängningstal och av de kritiska
varvtalens lägen och svårhetsgrad.
De i det följande använda storhetsbeteckningarna
äro:
x ■
I, II, ... etc. = svängningsgrad
= antal noder —
y = ■|, 1, ... etc. = harmoniskt
(= kritiskt) ordningstal —
co = egensvängnings-frekvens i
vinkelmått 1/sek-ne = 9,55 co = egensvängningstal oo/min
n = varvtal v./min
nxy = kritiskt varvtal av xte gradens
ordning y v./min
m = massa kg sek2/ cm
i — tröghetsradie cm
i0 = 1,596 = basis för massreduktion cm
Ip = polärt tröghetsmoment cm*
/ = basis för längdreduktion cm4
l — axellängd cm
G = skjuvmodul = 830 000 för stål kg/cm2
GD2 — svängmoment kgm2
a = relativt utslag å svängningsbild,
(«! = 1 antaget) cm
T — ma co2 = masströghetskraft kg
I G
H = p° = svstemkonstant kg
/i — massförhållande —
X = längdförhållande —
c = m = frekvensvärde —
H
S=~-ZT cm
H
(7) = verkligt svängningsutslag cm
h = harmonisk kraft (amplitud) kg/cm2 kolvarea
Za — vektorsumma av relativa utslag
med hänsyn till harmoniska
krafternas fas cm
. . A a
q — torsionslinjens lutning = —— —
ij t
Rc = vevradie cm
L — vevstakslängd cm
, , kg/cm2
k = dämpningsfaktor ——.—~
CIH / S6K
a = axelns rotationsvinkel —
ß = vevvinkel i f. t. lans vev —
y — tändningsvinkel i f. t. la"s vev —
àe = olikformighetsgrad av
egensvängningstal —
M = storleken av i motorns mitt
samverkande massor kg sek2/cm
A = fingerat utslag vid motorns mitt
av M cm
z = impulstal av öe = antalet
maxima och minima a v M —
kg
I a. Fastställande av systemets massor och axlar.
1. Massorna skola angivas både till sin storlek
(in i kgsek2/cm) och beträffande den tröghetsradie,
på vilken de verka (i i cm). Det är därför praktiskt
att i stället beräkna svängmomentet GD2 såsom
produkten av vikt i kg och tröghetsdiameterns kvadrat
i m2, detta så mycket hellre som för vissa i systemet
eventuellt ingående element, såsom generator,
friktionskoppling, etc., ofta
av leverantören angives .
just svängmomentet.
Beträffande motorn
är det egentligen endast
tröghetsdiametern för
vevaxelns delar som
kan vålla besvär;
vikten låter sig alltid lätt
beräkna. Här må
därför angivas uttrycket
för tröghetsdiametern
för några geometriska
sektioner, som äro
direkt tillämpliga, fig. 5.
(Vridningscentrum angives med Q.)
Förekommer urborrning eller avfasning hos en
skänkel, göres en enkel subtraktion av
motsvarande svängmoment, varvid tröghetsdiametern med
god approximation kan blott och bart uppskattas. —
Om skänkeln avviker avsevärt från den angivna
geometriska formen, får man dela upp den på
lämpligt sätt i element och beräkna svängmomentet som
summan av elementens svängmoment.
De på vevtappen rörliga delarna, vevlager,
vevstake, kolvtapp, kolv och kolvlager, hava som
tröghetsdiameter slaglängden. Av dessa medverkar vev-
Vev/af>p ^
b
†
Fig. 5.
lagret med hela sin vikt, då det kan räknas helt ro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
