- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1935. Skeppsbyggnadskonst /
36

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

36

teknisk tidskrift

16 febr. 1935

Fig. 15.

två sätt.
Antingen räknar man
igenom schemat
för ett antal
lämpligt valda
c-vär-den och får då
en serie
S8-vär-den, som
uppritas grafiskt med
c som abscissa.

Denna kurva får följande karaktär, se fig. 15.
Kurvans skärningar med c-axeln giva lösningarna. Som
regel fordras ej större noggrannhet än att man
bekvämt kan utföra beräkningen med räknesticka;
om man utgår från a1 = 1 räcker det med att
angiva a och S med 3 decimaler. — Ett annat sätt, som
vanligen snabbare för till målet, är att först på
approximativ väg bestämma ungefärliga läget av
S-kurvans skärningspunkter. Detta sker genom att
slå tillsammans motorns massor till en enda = 6 m
(för exemplet i fig. 14) placerad på längden le + 2,5 l
från m., dvs. i motorns mitt, och beräkna c / och cu
enligt Wydlers formel eller dess grafiska version (fig.
13). Dessa värden insättas därpå i
beräkningsschemat (12), varefter man av kurvkaraktären fig. 15
lätt ser, om dessa c-värden äro för höga eller för
låga. Efter ett par genomräkningar för vardera I. och
II. graden finner man sedan genom grafisk
inter-eller extrapolering de sökta c-värdena, som bliva
föremål för en slutlig genomräkning av schemat. —
Därefter kan den definitiva svängningsbilden konstrueras
med användning av de sist funna a-värdena. (Forts.)

LITTERATUR

Nordisk Kultur XVI. A. Handel og Samfærdsel i
Oldtiden, under redaktlon av museiinspektör Johs.
Brøndsted, Köbenhavn. 11. Handel och samfärdsel
under medeltiden, under redaktion av docent Adolf
Schück, Stockholm. Albert Bonniers förlag, Stockholm,
H. Aschehoug & Co:s förlag, Oslo, och J. H. Schultz
Forlag, Köbenhavn, 1933. 360 sidor stor oktav, ett 90-tal
figurer och kartor. Pris häftad kr. 14: 90.

"Nordisk Kultur" är ett stort anlagt samlingsverk,
vars här omnämnda del behandlar de skandinaviska
ländernas handel och samfärdsel till lands och sjöss
under forn- och medeltiden. Del XVI omfattar en
samling avhandlingar av danska, finska, norska och
svenska författare och forskare. Redaktörerna framhålla, att
beträffande forntiden källmaterialet huvudsakligen är
baserat på arkeologiska fynd, medan skildringen av
medeltiden övervägande bygger på litterärt material. I det
följande skola endast de artiklar i arbetet beröras, vilka
behandla fartygen.

I första avdelningen har den från praktverket
"Ose-bergfundet" bekante norske professorn Havkon Shetelig
publicerat en ytterst intressant och instruktiv artikel
om "Oldtidens fartøier", vari han bl. a. redogör för
båttypernas utveckling från de primitivaste farkosterna
fram till de tekniskt fulländade vikingaskeppen, en
redogörelse, som innehåller flera nya synpunkter. Han
ingår även på en jämförelse mellan hällristningsskeppen
och Hjortspringbåten1, funnen på Als i Sønderjylland
och daterad till ca 100 år f. Kr., den s. k. felande länken
mellan hällristningarnas dubbelstävade båtbilder och
vikingaskeppen. De olika fartygstyperna illustreras med
goda bilder, Nydam- och Gokstadskeppen med
ritningar.

i Se A. Nordén: "Bronsålderns skeppsbyggnadskonst i
Norden", S k e p p s b. 1925, sid. 47.

Fil. dr Sverre Steen behandlar i andra avdelningen
ämnet "Fartøier i Norden i Miäåelalderen", en uppgift
som på grund av det bristfälliga båtbyggnadstekniska
underlaget i fråga om fartygsfynd och saknaden av
skeppsritningar från denna tid i Norden är nog så svår.
Han har därför måst inskränka sig till att
huvudsakligen ingå på fartygens benämningar och ändamål,
storlek och besättningsstyrka samt att reproducera ett antal
av de kyrkomålningar och teckningar i medeltida
handskrifter med fartygsbilder, som finnas i behåll.1

Sedan följer en artikel av lektorn vid Nordiska
museet fil. lic. Ernst Klein om "De klinkbyggda
all-mogebåtarna på nordiskt område". Han framhåller
däri, att medan skeppsbyggeriet gått sin egen väg och
successivt utvecklats, så kvarlever inom båtbyggeriet i
de nordiska länderna gammal tradition med en i många
fall otrolig seghet. Klein skiljer på två grundformer:
spetsgattade och plattgattade båtar samt beskriver och
illustrerar ett flertal allmogebåtar av båda slagen. Han
omnämner på slutet och visar en bild av ett enkelt
redskap, "pass", som av gammalt brukats för att utan
mallar eller ritning åstadkomma den önskade båtformen.
Passet var en lodbräda, försedd med ett kort lodsnöre
och med inritade vinklar för varje bords lutning på
vissa bestämda punkter.

Boken rekommenderas varmt åt dem, som intressera
sig för de gamla fartygen och sjöfarten i Norden.

N. LU.

i Medeltiden i Norden räknas mellan år 1000—1500
(världshistoriskt mellan 400—1500).

NOTISER

Världsskeppsbyggeriet vid I. kvartalets slut. Enligt

Lloyd’s Registers statistik voro den 31 mars 325
handelsfartyg om 1 269 534 brt under byggnad i världen, vilket
jämfört med 371 st. om 1251 722 brt vid årsskiftet endast
betyder en mindre ökning. Fördelningen på de olika
länderna (siffrorna inom parentes äro motsvarande vid
årsskiftet):

Antal fartyg Bruttoregisterton

Storbritannien och Irland.. 116 (122) 555 815 (596 834)

Tyskland ..................................51 ( 31) 194 770 (139 611)

Frankrike ................................9 ( 10) 120899 (120 952)

Sverige ..................................19 ( 12) 83 213 ( 60 140)

Japan ......................................35 ( 34) 79 491 (104 640)

Danmark ................................17 ( 16) 66 640 ( 78 630)

Holland ..................................31 ( 11) 60 371 ( 48 333)

Italien .......................3 ( 3) 36 800 ( 37 000)

Spanien ..................7 ( 5) 22i 492 ( 17 622)

Norge ......................................14 ( 10) 20 620 ( 16 447)

Förenta staterna ..................6 ( 4) 18 473 ( 20 103)

Brittiska besittningar ________8 ( 5) 3 385 ( 3 015)

Danzig ....................................3 ( 3) 2 680 ( 4 780)

Argentina ..............................1 ( 1) 2 550 ( 2 550)

Litauen ..................................3 ( 3) 945 ( 945)

Belgien ....................................2 ( —) 360 ( —)

Mest anmärkningsvärd är den betydande ökningen i
byggnadstonnage för Tyskland. Även ’Sverige,
Holland, Spanien och Norge förete en
proportionsvis stor ökning. Storbritannien och I
r-1 a n d uppvisa viss minskning, men dessa länders
byggnadstonnage är likväl nära 44 % av världens totala.

I Japan och Danmark har också
byggnadstonnagets storlek betydligt reducerats. Siffror för
Ryssland saknas fortfarande.

Ifråga om drivkraften utgjordes
världsbyggnadstonnaget av

,, ... Procent av

Bruttoregisterton totaltonnaget

185 (152) motorfartyg 716 Ml (698 768) 56,4 (55,8)

12Jf (115) ångare 550 229 (551 599) Jt3,4 (44,1)
16 ( 4) segelfartyg och

pråmar 2 864 ( 1 355) 0,2 ( 0,1)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:18:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1935s/0038.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free