- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1935. Skeppsbyggnadskonst /
37

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HÄFTE 2

TEKNISK TIDSKRIFT

FEBR. 1935

*



SKEPPSBYGQNADSKONST

Rcdaktöd- NilsJ. Ljungzell

UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN.

INNEHÅLL: Torsionssvängningar i axelledningar på fartyg. I. Svängningsberäkningar, av civilingenjör Johnny
Schönning. — Litteratur. — Notiser.

TORSIONSSVÄNGNINGAR I AXELLEDNINGAR

PÅ FARTYG.

I. SVÄNGNINGSBERÄKNINGAR.
Av civilingenjör Johnny Schönning, Stockholm.

(Forts. fr. sid. 36.)

Det är dock rätt tidsödande, att för varje dylik
genomräkning gå igenom hela motorn varje gång,
och under förutsättning, att motorns massor och
längder äro lika, är detta även överflödigt. Med
tanke härpå äro kurvsystemen fig. 16 a och b
konstruerade. Fig. 16 a ger relativa utslagen a för
varje cylinder upp till ett antal av 12 för c-värden
från 0 till 0,3. Fig. 16 b ger de korresponderande
S-värdena, Vid det nyss relaterade, exemplet (fig. 14)
kan man således för varje antaget c-värde genast
avläsa värdet av «0 oøh Se och därpå direkt beräkna
av S7 och as, Ss. (Svängningsbilden för ett
enligt denna princip beräknat mass-axel-system visas i
fig. 18).

Den nyss citerade användningen av kurvsystemen
16 a och b är naturligtvis endast möjlig under
förutsättning av att icke någon extra massa föregår
motorn. Men även i dylikt fall äro dessa
kurv-system tillämpliga. Om nämligen en motor med p
cylindrar och massorna m på avståndet l är
föregången av en massa fim på den ideella längden
11 från 1. cylindern, erhålles med användande av
kurvorna i fig. 16 a och b för den pite cylindern:

a’v — (1 — l fi c) ap — fi,

S’, = (l— Xfic)Sp + ficap\ ...... v ’

ap, Sp_i och Sp avläses å kurvbladen, c = antaget
värde.

Kurvsystemen i fig. 16 a och b kunna även
erbjuda en annan viktig användning, nämligen för
omedelbar lösning av ett system, bestående av en
motor med p st. lika stora massor m och längder
l samt en massa fim på ideella avståndet 11 från
sista cylindern. För denna extra massa erhållas
uttrycken ap + 1= ap — l Sp och Sp +1 = Sp + fi c ap+1,
vilket för villkoret Sp + j = 0 ger

...............<»>

På grundval härav är kurvsystemet fig. 17 upp-

fYl ]y

lagt; c är som förut = . Användningen för

H

direkt beräkning av systemets
egensvängningsfre-kvens är angiven genom exemplet i fig. (p — 8,
X — 2, fi — 1). Lika enkelt kan man naturligtvis

omvänt genom motsvarande konstruktionen bestämma
storleken av X eller fi för att erhålla ett önskat
c-värde.

När alltså egensvängningsfrekvenserna nel =
= 9,55 n.jj = etc. erhållits, återstår

V Im V l m

av detta skede endast att fastställa de kritiska
varvtal, som falla inom och i närheten av aggregatets
driftsområde. (För en långsamt startande motor,
således med mycket tungt svänghjul, måste man även
taga hänsyn till de kritiska varvtalen under
driftsområdet.) Detta sker enligt följande princip. Med
hänsyn till motorns typ dividerar man de erhållna
egensvängningstalen med för en

Kritiska (harmoniska) ordningstal


enkelverkande 4-takt hela och halva tal

„ 2-takt hela tal

dubbelverkande 4-takt hela jämna samt halva tal

j „ 2-takt | hela jämna tal

vilka utgöra de tör motortypen ifrågakommande
ordningstalen av harmoniska krafter från arbetstryck
(jfr tillämpade delen fig. 6). De från
accelerationstryck härrörande harmoniska krafterna av
betydelse äro för samtliga dessa motortyper av ordning

1, 2 och 3. — De enligt denna princip erhållna
kritiska varvtal, som falla inom och i närheten av (eller i
vissa falla under) driftsområdet förtjäna sålunda att
närmare studeras beträffande svårhetsgrad.

Slutligen skall i detta sammanhang erinras om
vissa förhållanden vid en fartygsanläggning, där
propellern är mekaniskt kopplad till motorn. Vid
beräkning av svängningsbilden skall man finna, att
relativa utslaget a vid propellern är mycket stort
vid I. gradens svängningsform jämfört med utslaget
vid övriga massor, under det att vid
svängningsformer med flera noder utslagen vid propellern bliva
mycket obetydliga. Detta har till följd dels att
propellern, som arbetar i ett relativt trögt medium, vid
svängningar med en nod får en starkt dämpande
inverkan på systemet, så att kritiska varvtal av i.
graden helt kunna försummas, dels att man vid
beräkning av högre egen svängningsfrekvenser än i.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:18:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1935s/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free