Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
15 juni 1985
Härav kan man härleda utslaget (à)xy vid
godtyckligt harmoniskt ordningstal y i förhållande till
cylinderantal p.
v _
h Iax
r\ — y
’yxy — , ■ p
KWx Sa *
i
Då (a) mätt i bågmått är — erhålles slut-
xi,,
ligen vridningspåkänningen r i en axeldel med
polära tröghetsmomentet lp och yttre radien R.
T _
h † * tgQxIp0 R
Xxy = , ––„–––––– j - ■ n ’ G- -T 16
x la 2 ’’ ’
Al
h =
R =
h„
tal
M ex _ i ^’’,7’ H
9,55 V lm’
v
mineras skillnaden mellan 2- och 4-taktmotorer.
Med exempelvis yä menas då den vinkel, som axeln
roterat mellan tändning av den 1. och 3. cylindern.
Då nu harmoniska kraften av ordning y pulserar
med en frekvens av y gånger varvtalet, blir
fasförskjutningen mellan den 1. och 3. cylinderns
harmoniska krafter — y y3. Vektorn äxS, utgörande
momentarmen för harmoniska kraften från 3:e cylindern,
kan då till sin riktning och relativa storlek uttryckas
genom komposanterna ax3 eos y y3 och ax3 sin y y3.
Härigenom erhålles generellt för harmoniska kraften
av ordning y
y[l (ax eos y j,)J + J^l (ax sin y j,)J ... (17)
Häri betecknar:
hy = harmoniska kraftens av ordning y storlek
(amplitud) i kg/cm2 kolvarea
cox = xte gradens egensvängningsfrekvens i 1/sek
p _
2 ax = relativa utslagen vid arbetscylindrarna vek-
1 toriellt adderade med hänsyn till
harmoniska krafternas faslägen (utgående från
1.cylinderns som impulsledande), beroende
på vevvinklar och tändningsföljd, dvs.
resulterande moment från cylindrarna av en
harmonisk kraft med amplituden 1 kg/cm2
v
2 ax2 = summan av de relativa utslagens (vid cylin-
1 drarna) kvadrat
tg qx = torsionslinjens lutning vid den undersökta
axeldelen mätt å svängningsbild ^ x
(jfr fig. 18)
/„,
= den ideella axelns polära tröghetsmoment
undersökta „ „ „
= „ „ „ yttre radie
= vevradien
= skjuvmodulen = 830 000 kg/cm2
„ , . kg/cm2
= dämpningsfaktorn i ——
cm /
erhålles genom harmonisk analys av
tangential-tryckdiagrammet från en cylinder (eventuellt
inklusive accelerationstryck). Härvid kan man med gott
resultat använda sig av från litteraturen eller annat
håll erhållet harmonisk-kraftdiagram, som gäller för
motortypen. Visserligen borde man vid kritiska
varvtal avsevärt under eller över högsta
normalvarvtal även taga hänsyn till att harmoniska
krafterna förändras med en sänkning av medeltrycket
liksom vid överbelastning (jfr fig. 4), men i
allmänhet brukar man förbigå detta. — Om y är av 1., 2.
eller 3. ordningen aktgives på accelerationstryckets
harmoniska även i fråga om fasläge i förhållande till
arbetstryckets harmoniska (jfr fig. 2 och 3).
cox erhålles från beräkningen av egensvängnings-
Värdet 2 ax utvinner man på följande sätt, varvid
i
införes begreppet tändningsvinkel y; härigenom eli-
f -
2ax
i
där således
ax = relativa utslag vid cylindrarna enligt
svängningsbild (xte graden).
y — harmoniska kraftens ordningstal,
y = respektive cylinders tändningsvinkel relativt
cylinder 1.
Denna vektoraddition kan naturligtvis lika väl
utföras på grafisk väg, men då en generell
framställning därav icke är möjlig, må den utelämnas här.
v
Övriga beteckningar från 2 aj till G i formel
i
(16) torde ej tarva närmare förklaringar.
Dämpningskonstanten k visar sig däremot vara en
mycket svårbestämd storhet och trots många
forskares ivriga bemödanden är den nog ej ännu till sin
natur fullt klarlagd. Den sammansätter sig av flera olika
faktorer, olikformighet hos motorns massystem,
periodisk olikformighet i rotationen, slirning i kopplingar
och oexakta axelinspänningar, lagerreaktioner,
friktion i cylindrar och lager, materialdämpning m. m.
Vissa forskare hava emellertid sökt att antingen
sammanföra verkan av dessa faktorer till en enda
för praktiskt bruk användbar storhet genom rön
från utförda anläggningar eller också, särskilja de
viktigaste av dem och ånge deras inbördes
relation. Så t. e. sammanfattar Holzer en del av
dämpningen under benämningen "Kurbeldämpfung" och
sätter som värde härpå uttrycket
kk = 0,04 mR!A m.................. (18)
där mRjA är den på en vev verkande massan,
reducerad till vevradien och uttryckt i massa per cm2
kolvarea.
Wydler anger som värde på kz ("Die
Zylinder-dämpfung")
k. — 0,oo5 till 0,oo6............... (19)
Kjær, som gjort en del värdefulla utredningar
på detta område, lägger särskild vikt vid den del av
dämpningen, som härrör från cylindermassornas
olikformighet, och detta med rätta, ty dels utgör den
säkerligen huvudbeståndsdelen av dämpningen
(åtminstone inom området för normala
axelpåkän-ningar), dels är det en för varje motor med till denna
kopplat system karakteristisk egenskap, varför den
lämpar sig synnerligen väl för jämförelse mellan
olika anläggningar. Att beräkna denna art av
dämpningen, som vi vilja kalla km, är rätt omständigt,
men då den är av stor vikt att lära känna, skall
förfarandet i korthet relateras. De på varje motorvev
verkande massorna (svängmomenten) uppdelas i de
roterande mr och de upp- och nedgående mh. Utav
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
