Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
teknisk tidskrift
16 febr. 1935
Således kan man erhålla den till motorns mitt
koncentrerade motormassans gränsvärden
Mmkx = Mr + Mh max ]
^ min = + ^Amin )
(26)
För det sålunda förenklade systemet kunna nu
egensvängningstalet gränsvärden lätt beräknas.
Yid det ovan citerade exemplet (fig. 18) användes
lämpligen det Wydlerska förfarandet för
3-mass-systemet (9). Härvid måste dock beräkningen
utföras med stor noggrannhet. — Egensvängningstalens
olikformighetsgrad de erhålles slutligen enligt
å.=
ne
IK
(27)
Vmai ^emin)
Kjær har nu upplagt ett kurvsystem, fig. 20,
varur man kan avläsa dämpningsfaktorn km såsom funk-
V
tion av åe och -, där y är harmoniska kraftens
impulstal = kritiska ordningstalet och z impulstalet
av egensvängningstalets olikformighetsgrad =
antalet maxima och minima av Mh på ett varv. För
närmare studium av den Kjærska teorien om denna
art av dämpningen hänvisas till "The Motor Ship"
aug. 1930. — Fig. 21 visar dämpningskurvorna km
för systemet enligt svängningsbilden fig. 18;
variationen av Mh framgår av fig. 19.
En del av dämpningen, som åtminstone vid större
axelpåkänningar spelar en stor roll, är den s. k.
materialdämpningen. Då emellertid ingenjör
Lundborg i den tillämpade delen kommer att gå närmare
in på detta ämne, lämnas den i detta sammanhang
utan kommentarer.
Det finnes givetvis ännu flera omständigheter, som
inverka på de kritiska varvtalens svårhetsgrad,
såsom resonanstidens längd, kritiska varvtalens
utbredning i varvtalsskalan, lagring på varandra av
kritiska varvtal från olika svängningsgrad etc., men
då det skulle föra för långt att gå in på dessa
spörsmål, måste behandlingen härav överstå. — En allmän
föreställning är den, att det uteslutande är de s. k.
huvudkritiska varvtalen som äro farliga.1 Detta är
visserligen oftast fallet men ingalunda undantagslöst.
Om till exempel svängningsnoden ligger nära mitten
av motorn, så komma harmoniska krafterna, som för
alla cylindrar hava samma fasriktning, att upphäva
varandras verkan, så att resulterande harmoniska mo-
i Med "huvudkritiska" varvtal menas i allmänhet de av
ordningstal, som erhålles genom att multiplicera
cylinderantalet med för en 4-takt hela och halva, för en 2-takt hela tal.
mentet blir 0. — Även tändningsföljden kan vara
av avgörande betydelse för de verkliga
svängningsutslagen vid vissa kritiska varvtal (dock icke de
huvudkritiska), vilket till fullo inses genom studium
av vektoradditionen för erhållande av harmoniska
krafternas resulterande moment, formel (10).
IV. Verifiering genom torsiografprov av enligt I till
III gjorda beräkningar.
Då detta gebit huvudsakligen tillhör den praktiska
sidan av ämnet, skall här endast poängteras den stora
vikten av att utföra sådana prov, för att vid
förnyade beräkningar skärpa sinnet för de
approximationer, som därvid måste göras, liksom även
nödvändigheten av att före torsiografprov genomföra
fullständiga svängningsberäkningar (åtminstone
enligt mom. I och II), i brist på vilka en uttömmande
analys av torsiogrammen är otänkbar utan stor
erfarenhet.
För att slutligen med ledning av torsiografprov
beräkna de extra vridningspåkänningar, som i
verkligheten uppträda i en axeldel, kan man använda sig
av formel (28). Härvid förutsattes Geigers
torsio-graf (se den tillämpade delen) och att överföringen
sker medelst rem från motorns förkant.
®T
2 V
ig QI po D
""o:0-
(28)
där (a)T — helt torsionsutslag å torsiogram i cm,
som noga bör särskiljas från den
ävenledes av torsiografen registrerade
periodiska olikformigheten i rotationen.
V = den använda förstoringen,
tg q — torsionslinjens lutning vid den
undersökta axeldelen, mätt å svängningsbild (jfr.
fig. 18).
i 3 T
Fig. 20.
km
0,006
0,002
0,00/
CÄMPNINgSKOflSTA^TER k,,, FÖR SYSTEMET I F~i S ■ ! S .
1*3 (enligt fig.’*)
[-cff.J-e-]
{+cff.J-
e+} 280
y = S J/z 6 <Z’/s 7 7/z 8 S’/b 3 10 !0’/s // H/s /<? /<?%- ß 15’kfr
... i.... 1....’.... 1..... ’
Fig. 19. Variation av Mh i en 4-taktmotor (enligt
svängningsbilden fig. 18).
* JL
z
Fig. 21. Den övre kurvan gäller III. grads svängningar, den
undre II. grads.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
