Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 febr. 1935
skeppsbyggnadskonst
49
VÄ6
ft-CYl 2-T^KTMOTOa
g 6WEN5 E6£N5VÅ>SSN FORIA
Fig. 7. Svängningsarbete.
monisk analys av tangentialkraftdiagram för såväl
tvåtakt- som fyrtaktmotorer i enkelverkande och
dubbelverkande utförande. De till grund liggande
indikatordiagrammen hava tagits från motorer med
luftlös insprutning, varvid förbränningstrycket
uppgått till ca 45 atmosfärer. Styrkan, som är angiven
i kg/cm2 kolvyta, är givetvis även beroende av det
indikerade medeltrycket i arbetseylindern. Sjunker
detta, minskas även den harmoniska kraften,
åtminstone vad beträffar de lägre ordningsnumren. De
högre äro åter i detta fall rätt växlande, då de i hög
grad äro beroende av diagrammets form, ett
förhållande som manar till en viss försiktighet, då man
har med kritiska av högre ordning att göra. För
att giva en idé om, hur den harmoniska kraften
varierar med medeltrycket, har för tvåtaktmotorn även
medtagits värden för en cylinder utan tandning, då
indikatordiagrammets kompressions- och
expansionskurvor täcka varandra.
En jämförelse mellan de olika kurvorna ger vid
handen, att styrkan vid enkelverkande motorer i stort
sett varierar kontinuerligt med ordningsföljden,
under det att vid dubbelverkande en markerad
diskontinuitet föreligger, beroende på, att de från
över-och undersidan av kolven härrörande harmoniska
krafterna ömsom förstärka och ömsom neutralisera
varandra, I allmänhet synas de från tvåtakten
härrörande impulserna vara starkare än de från
fyrtakten, vilket dock ingalunda behöver betyda, att
den förra skulle vara ogynnsammare i
svängningshänseende än den senare. Det finnes nämligen en hel
del andra omständigheter, som hava en avgörande
inverkan, såsom t. e. antal cylindrar, tändningsföljd,
massornas storlek, läget av egensvängningstalet
osv., varför det är svårt att finna en basis för en
generell jämförelse.
Den harmoniska kraftens arbete eller den effekt,
som den alstrar genom sin inverkan på det
svängande systemet, kan studeras med tillhjälp av fig. 7.
T första hand betraktas en enda massa, som utför en
sinusformat svängande rörelse, och dess vägdiagram
är angivet överst på figuren. i detta är amplituden
uppritad som funktion av tidén, vilket har skett på
vanligt sätt genom användande av en hjälpcirkel,
vars radie a {— svängningsamplituden) tankes rotera
med konstant vinkelhastighet o. Nästa sinuskurva
angiver massans hastighet, vilken som bekant når
sitt största värde, då vägen är lika med 0. Understa
kurvan åter representerar den harmoniska kraften,
vilken i enlighet med föregående även är en
sinusfunktion. Det arbete, som uträttas under en
svängning, är givetvis generellt lika med kraften gånger
vägen och kan för en godtycklig fasvinkel «p mellan
kraft- oeh vägkurvorna skrivas
A = P ■ a ■ n • sin cp.
Det kan visas, att massans svängning inställer sig
så, att kraften kommer att uträtta största möjliga
arbete, vilket äger rum, då sin cp = 1 eller <p = 90°.
Därvid kommer kraften att löpa i fas med
hastigheten eller 90° före vägen, och arbetet antager
formen
Är egensvängningstalet = ne per minut, blir den
harmoniska kraftens effekt, uttryckt i hästkrafter
P ■ a ■ n • ne ,,
= 100-75-60 hk
Formeln ger som synes belägg för vad, som redan
visats i fig. 4, nämligen att den harmoniska kraftens
effekt är direkt proportionell mot massans amplitud.
Den kan således framställas som en rät linje, om
amplituden väljes som abskissa.
Fartygsmotorer äro som regel flercylindriga, och
man har följaktligen i praktiken flera massor, vilka
åverkas av respektive harmoniska krafter. Därvid
gäller samma förhållande som vid en enda massa,
nämligen att hela systemets svängningsrörelse
anpassar sig så, att summan av de harmoniska
krafternas arbete blir maximum. Lämpligen använder
man sig i dylika fall av en reducerad amplitud, ar,
vilken erhålles som vektorsumman av de skilda
massornas amplituder under iakttagande av
respektive cylindrars fasvinklar. Förfarandet framgår av
stjärnorna A, B och C nedtill å fig., där A angiver
vevställningen för en 8-cylindrig 2-taktmotor och B
det s. k. fasdiagrammet för 5:te ordningen. i detta
är varje vev, så att säga, fasförskjuten 5 gånger sin
ursprungliga vevvinkel, varefter vektorsumman ar
är funnen grafiskt på sätt, som framgår av C. Det
maximala, sammanlagda arbetet för 5:te ordningens
harmoniska kraft kan för de åtta arbetscylindrarna
sättas:
^max = ’ ar ’ n
varvid således P5 tankes löpa 90° före ar i analogi
med det föregående.
Genom ovanstående förfarande kan man tydligen,
utgående från den beräknade relativa
svängningsformen och dess amplituder uppkonstruera den räta
linjen i jämviktsdiagrammet i fig. 4, och det
återstår alltså nu att söka finna vägar för
bestämmandet av den krökta kurvan, som representerade
dämpningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
