- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1935. Skeppsbyggnadskonst /
50

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

50

teknisk tidskrift

16 febr. 1935

Söker man behandla dämpningsproblemet rent
matematiskt, skall man snart finna, att man stöter på
stora svårigheter. Dämpningen är nämligen till sin
natur ganska skiftande, och de lagar, som de olika
slagen av dämpning följa, hava till stor del ej ännu
funnit sin lösning på rent teoretisk väg. Man får
därför gå till väga på så sätt, att man utgår från
vissa antaganden för att sedermera medelst
praktiska provningsresultat undersöka, huruvida dessa
stämma med de verkliga förhållandena, eller om
korrektion måste företagas.

I den av dr J. Geiger konstruerade torsiografen
har man fått ett enkelt och lätthanterligt instrument,
som med fördel kan användas för experimentell
registrering av torsionssvängningar. Apparatens
konstruktion framgår av fig. 8, som överst återgiver
två snitt samt därunder en avbildning av ett
dylikt instrument av normalt utförande. Det yttre
höljet c utgöres av en liten remskiva av lättmetall,
som man vid diagramtagningen driver medelst en
oelastisk rem från lämpligt ställe på motorns axel,
vanligen från dess främre, fria ända, där
svängningarna som regel äro kraftigast. Genom remmen
överföres maskinaxelns oregelbundna rörelse till
remskivan, i vars inre ett svänghjul med relativt stor
massa är lagrat. Detta är förbundet med remskivan
medelst en slapp fjäder e, vilken tjänar som
medbringas samtidigt som den skyddar hjulet för
inverkan av skivans hastighetsvariationer.

Mellan de båda massorna är även anordnat ett
hävarmssystem †—i, som åverkar ett ritstift r, som
i sin tur på en vandrande pappersremsa i ett
fortlöpande diagram registrerar den varierande
rörelsen hos remskivan i förhållande till svänghjulets
konstanta rörelse. Man erhåller ett vägdiagram, som
man sedan kan använda sig av i och för analys av
maskinaxelns rörelsetillstånd vid olika varvtal eller
för olika skeden av varvet. Torsiografen är även
försedd med anordning för markering av maskinens
varvtal samt med en tidsmarkering, vilket möjliggör
ett fastställande av den undersökta maskinaxelns
egensvängningstal ävensom läget av förefintliga
kritiska varvtal. Överensstämmer resultatet med
utförda beräkningar kan man genom användande av
den konstruerade relativa svängningsformen fastslå
de olika massornas amplituder, vidare förvridningen
i mellanliggande axelstycken, de häremot svarande
vridande momenten samt slutligen den resulterande
vridningspåkänningen i materialet.

Vid första gradens svängning är
propellerdämpningen dominerande. Egensvängningsformen tyder
på, att propellern erhåller relativt stora
svängningsutslag, och det är ganska naturligt, att det
om-omgivande vattnet vill motverka denna rörelse eller
med andra ord dämpa densamma. Man finner, att
propellerdämpningen är mycket effektiv, och att
övrig dämpning är av relativt underordnad
betydelse vid sidan av denna, vilket sedermera skall
belysas medelst resultat från aktuella fall.

Andra gradens svängning åter är en svängning
inom maskinen, och propellern deltager praktiskt
taget ej i rörelsen. Dämpningen, som i detta fall
åstadkommes enbart inom motorn, kallas helt enkelt
maskindämpning, vilket begrepp i sig innesluter en
serie olika dämpningsfaktorer, av vilka framför allt
materialdämpningen hos vevaxeln eller dess s. k.

Fig. 8. Geigers torsiograf.

elastiska hysteresis är av stort intresse. Den
återstående och i allmänhet övervägande delen av
maskindämpningen, som här benämnes
cylinderdämpning, har sin orsak i en del friktionsförluster inom
motorn, i stötar och slag i lagergångar, kuggväxlar
och dylikt, vidare av materialdämpning i vevstakar,
kolvar och andra rörliga delar samt i energi, som i
form av vibrationer överföres till omgivningen m. m.

För såväl propellerdämpning som
cylinderdämpning gäller med god approximation, att den dämpande
kraften är direkt proportionell mot
svängningshastigheten. Med hänvisning till fig. 9 uttryckes
hastigheten under formen

v = co ■ a • sin a cm/sek.
varvid co = vinkelhastigheten och a amplituden i cm.

Den dämpande kraften kan då skrivas:
D = k ■ co ■ a sin a kg,
varvid k är en viss dämpningsfaktor.

Produkten av kraft och hastighet giver kraftens
effekt under formen

Nd — Dv = k co2 ■ a2 ■ sin2 a kg cm/sek.
i vilket uttryck a varierar mellan 0 och 2 n under
en svängning. På figuren visas i tre kurvor
variationen av kraft, hastighet och dämpning som
funktion av a, och man finner, att dämpningen växlar
mellan 0 och maximum två gånger under en
svängning. Dess medelvärde kan beräknas till
,>2 . «2

N

D medel

= k

co • a *

kg cm/sek.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:18:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1935s/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free