- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1935. Skeppsbyggnadskonst /
64

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

64

teknisk tidskrift

16 febr. 1935

g*a,xulegm7 ko k k stkupiycx.



Fig. 9.



Exempel på upphängningsanordningar under däck vid transport av kött i kylrum.
Vertikalsektioner.

Steel Dec k

Brine Pipe

Space for
Insu/ating ßush

Athwabtsh/p Section in Cwlled Meat Spaces-

Fig. 10. Alternativt, ehuru kostsammare arrangemang tör samma ändamål som fig

Vertikalsektioner.

däcket, på fartygssidor och skott, och kan ske
genom direkt expansion av kylmediet i kylslingorna
eller genom saltvattenkylning i desamma. Det
senare utförandet är ojämförligt det vanligaste, då det
är lättare att reglera, saltvattentemperaturen, så att
lämplig och konstant transporttemperatur för lasten
uppnås. På grund av de erforderliga låga
temperaturerna erfordras mycket kylslingor, och fördelningen
av desamma måste göras med stor omsorg för att
erhålla en jämn temperatur överallt i lasten. Skulle
kylytorna av slingorna vara otillräckliga medför
detta, att temperaturen i desamma måste hållas
lägre, varigenom onödigt stor isbildning uppträder
på slingorna och kyleffekten minskas. Man bör
tillse, att alla öppningar tillslutas så gott som
lufttätt för att hindra, att fuktighet intränger utifrån
och ökar isbildningen.

Kylslingorna fästas till fartygsskrovet på sådant
sätt, att värmetillförseln utifrån ej blir onödigt stor.
På grund av den stora vikten är det vanligtvis
nödvändigt att upphänga desamma i fartygets
stålkonstruktion. varigenom värme ledes genom
isoleringen medelst upphängningsanordningarna. Det
gäller därför att utforma desamma på lämpligt
sätt. Ett vanligt förekommande arrangement visas
i fig. 4. Ett annat bättre men dyrare utförande
framgår av fig. 5. Det färdigisolerade rummet tar
sig ut som fig. 6—-8 visa. Då lasten ej bör komma i
direkt beröring med kylslingorna eller med järn i
skrovet, höra utanpå slingorna läggas träribbor som
skydd, och järnskott, som ej äro isolerade, böra klä-

das med träpanel, varpå läggas
träribbor på ca 12" avstånd, möjliggörande
luftcirkulation.

Kött, som transporteras i fruset
tillstånd, får gärna ett hårt, segt och
något grönfärgat ytlager, som gör köttet
mindre begärligt, varför dylikt kött
betingar ett lägre försäljningspris än
kött, som transporterats i kylt
tillstånd, alltså vid en högre temperatur.
Som jag förut nämnt, kan man
emellertid ej transportera kött vid denna
högre temperatur en längre tid,
vanligen ej över en månad, utan att
detsamma förfares, med mindre man
vidtager särskilda åtgärder. Det
argentinska köttet kan transporteras i
kylrum, då resornas längd endast är ca
20—25 dagar. Från Australien och
Nya Zeeland tar resan däremot 40—50
dagar, varför frysrum måste användas.
I England hava emellertid försök
utförts vid "The Löw Temperature
Research Station" och liknande försök
hava gjorts i Australien med det
målet för ögonen att söka åstadkomma
anordningar, som möjliggöra förvaring
av kött i kylrum under längre tid, och
de resultat, som man kommit till, hava
sedan praktiserats ombord i fartyg
först i mindre skala och sedermera i
större. Dessa undersökningar hava
lett till de moderna fartygen för
transport av kött i kylrum.

De vetenskapliga undersökningarna
förde till det resultatet, att för att kött skulle kunna
förvaras i kylrum under längre tid, måste den kylda
luften uppblandas med kolsyra och en svag luftström
cirkulera i rummet för att möjliggöra denna
blandning och för att möjliggöra, att hela förrådet av kött
bleve utsatt för den blandade luftens inverkan.

När dessa erfarenheter skulle tillämpas i
praktiken, stötte man emellertid på svårigheter. Det visade
sig nämligen, att med de tidigare tillämpade
metoderna för anordnandet av lastrummen och isoleringen
ej kunde uppnås tillräcklig gastäthet, varför en allt
för stor förlust av kolsyra med åtföljande högre
driftskostnader uppstodo. Sedan man tagit itu med
problemet, visade det sig dock möjligt att reducera gas-

Fig. 11. Interiör av kyllastrum med upplagringsavdelningar under
däck för kött.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:18:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1935s/0066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free