- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1935. Skeppsbyggnadskonst /
69

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HÄFTE 2

FEBR. 1935

TEKNISK TIDSKRIFT

*



SKEPPSBYGGOSADSKONST

Rldaktöd: NilsJ. Ljungzell

UTGIVEN AV SVENSKA T EU N O LO G TÖ O E N |[NG E N

INNEHÅLL: Kylanordningar i fartyg, av ingenjör E. Häggström. — Diskussion. — Varv och verkstäder.
Litteratur. — Notiser.

KYLANORDNINGAR I FARTYG.

Av ingenjör E. Häggström, Göteborg.

(Forts. fr. sid. 68.)

Istället för att låta luften passera tvärskepps genom

lastrummet kan man låta densamma blåsa
långskepps, om rummet ej är för långt. En annan
utföringsform framgår av fig. 16—17.

I mindre rum har man även med fördel använt sig
av kanaler endast i ena ändan av rummet, och luften
ledes genom enkla skiljeväggar av exempelvis
segelduk eller tunna träväggar först ut i ena halvan av
rummet och sedan tillbaka i andra halvan (fig. 18).

1 kylbatterirummet uppställas dels kylbatterierna,
dels fläktarna, vilka numera för det mesta utföras
som strömlinj efläktar. Dessa äro beräknade att giva
40—50 luftombyten per timme i tillhörande lastrum,
då detta är tomt, och göras reglerbara, så att
lufthastigheten kan minskas, sedan lasten är nedkyld till
sin rätta transporttemperatur. För att kunna avföra
skämd luft, som passerat genom lasten och tillföra
frisk luft utifrån, anordnar man två vanliga
luftven-tilatorer, en i vardera ändan av kylbatteriet, som
kunna tillslutas med isolerade luckor, när de ej
användas.

Det finnes ingen annan väsentlig skillnad mellan
utförandet av kylanläggningar för bananer jämfört
med äpplen eller apelsiner, citroner, grape fruit etc.
än den temperatur, som bör hållas i rummen.

Bananer fordra en transporttemperatur av
omkring + 12°C. Då desamma inlastas i rummen utan
att tidigare hava varit nedkylda i kyllagerhus, är det
av vikt, att nedkylningen efter inlastningen sker
snabbt för att bananerna ej skola hinna mogna under
tiden, ty hava de redan börjat mogna, är det mycket
svårt att stoppa
mognaden, sedan
nedkylnings-perioden är slut, utan
mognaden fortsätter, och
vill det sig illa, kan på så
sätt lasten lätt förstöras.
Kylmaskineriet bör
därför hava stor effekt,
ungefär tre gånger så stor
som för citroner och
annan frukt, som har
nedkylts före inlastningen.
Bananerna kunna
skeppas dels "crated" dels
"naked". Bananer i
träemballage stuvas liggande,
och emballaget göres van-

ligen åttkantigt. Bananstockarna med tillhörande
emballage läggas med sin längdriktning
sammanfallande med luftströmmens riktning, och tack vare
emballagets form kan luften med lätthet tränga in i
lasten genom de uppkommande luftkanalerna. Vanligast
är nog att skeppa bananerna utan något emballage
alis. Bananstockarna stuvas då på så sätt, att först
ställes ett lager bananstockar rätt upp, på detta lager
ställes ytterligare ett lager med stående
bananstockar, och om stuvningshöjden det tillåter, placeras
ytterligare ett lager med liggande bananstockar
ovanpå de övriga. För att lasten ej skall förskjuta
sig vid fartygets rörelser i sjön, anordnas
frukt-bingar, dvs. avbalkningar av trä med plankorna på
ca 6"—9" avstånd för att möjliggöra
luftcirkulationen. Dessa avbalkningar göras vanligen 4 à 5 m i
fyrkant och transportabla, så att de lätt kunna sättas
upp eller tagas ned, allt efter som inlastningen resp.
utlossningen fortskrider.

Bananer erfordra ca 130—150 kbf per ton "naked"
och ca 200 kbf per ton "crated". Ifråga om bananer
utan emballage bör stuvningshöjden i mellandäck
vara omkring 7’—0" och i lastrummen kan man lasta
desamma med fördel, där stuvningshöjden är 10’—0".
Med större höjd riskerar man, att lasten skadas av
sin egen vikt och fartygets rörelser, i synnerhet om
bananerna börjat mogna och blivit mjuka. Då det
gäller "crated" bananer har stuvningshöjden ej så
stor betydelse, men man bör givetvis tillse, att den-



Fig. 16. Tvär- och horisontalsektioner av kyllastrum på fartyget i fig. 17.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:18:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1935s/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free