- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1935. Skeppsbyggnadskonst /
68

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

68

teknisk tidskrift

16 febr. 1935

sedda rum, avskilda från. lastrummen. Över dessa
batterier bringas luften att passera medelst fläktar,
som driva luften ut i lastrummen genom kanaler,
försedda med luftspjäll, samtidigt som andra liknande
kanaler uppsamla luften, sedan den passerat genom
lastrummen, och leda den tillbaka till
kyibatterirum-met, där luften på nytt avkyles.

Sättet för dessa luftkanalers utformande kan
variera, beroende på lastrummens form och
arrangemen-tet i övrigt. Det vanligaste torde vara, att
kylbatte-rirummet uppställes i ena ändan av lastrummet och
från kylbatterirummet leda luftkanaler längs
fartygssidorna, så att luften går ut i kanalen på ena
sidan av fartyget och tryckes genom luftspjällen ut
i lastrummet. Kanalen på motsatta sidan suger så
upp luften genom liknande luftspjäll. Luften
passerar på så sätt tvärskepps genom lastrummet. På
grund av luftens större hastighet i början av
tryckkanalen måste luftspjällens genomsläppningsarea där
vara mindre än i slutet på kanalen för att en jämn
kylning av lasten skall ernås, och detta uppnås på
så sätt, att luftspjällen göras reglerbara. För
inspektion av lasten under transporten göras luftkanalerna
så stora, att en man kan passera genom desamma.
Man kan på så sätt vid varje tidpunkt iakttaga
temperaturen i varje del av lastrummet och göra
erforderliga justeringar av luftspjällens öppningar.

Jag vill nu här visa ett lämpligt utförande av ett
kylrumsarrangement, sådant det utförts av oss på
några fruktfartyg (fig. 14—15).1 Som härav
framgår, äro mellandäcket och aktra lastrummet försedda
med luftkanaler av den typ, som jag nyss beskrivit.
Det förliga lastrummet får emellertid sin
lufttillförsel på ett delvis annat sätt. I stället för att föra
luftkanalerna helt ned till tanktaket, varigenom en hel
del nyttig lastrumskubik skulle gå förlorad, äro
luftkanalerna endast gjorda så stora, som är erforderligt
för att lufthastigheten i desamma ej skall bliva för
hög, ej över ca 4 à 5 m/sek., och så att en
man nätt och jämnt kan passera genom desamma.
I sidorna äro anordnade luftspjäll på vanligt sätt och
i botten finnas likaledes luftspjäll, som öppna ned
till nedåtriktade kanaler, vilka äro ca 3"—4" höga
och ca 3’—4’ breda, och som äro öppna till
lastrummet växelvis i övre och nedre delen. Genom denna
anordning vinnes en effektiv kylning av lasten i hela
rummet med minsta möjliga förlust av nyttigt
lastrumskubik. Man kan vidare se, huru dessa
luftkanaler äro konstruerade.

(Forts.)

i Jfr arrangemangsritningen till M/S "Capitano A. Cecchi"
och två andra vid Eriksberg byggda frukttransportfartyg,
reproducerad i Skepps b. jan. 1934, sid. 8.

NOTISER

Världsskeppsbyggeriet vid II. kvartalets slut. Enligt
Lloyd’s Registers statistik voro den 30 juni 330
handelsfartyg om- 1 282 531 brt under byggnad i världen, vilket
jämfört med 325 st. om 1 269 534 brt vid I. kvartalets
slut betyder en obetydlig ökning. Fördelningen pä de
olika länderna är (siffrorna inom parentes äro
motsvarande vid I. kvartalets slut):

Antal fartyg Bruttoregisterton

Storbritannien och Irland 107 (116) 560 321 (555 815)

Tyskland ................................55 ( 51) 237 045 (194 770)

Sverige ..................................19 ( 19) 94 473 ( 83 21,3)

Holland ..............................3:2 ( 31) 75 446 ( 60 371)

Japan ......................................32 ( 35) 65 970 ( 79 491)

Danmark ................................14 ( 17) 65 753 ( 66 640)

Frankrike ..............................12 ( 9) 49 845 (120 899)

Italien ....................................4 ( 3) 35 834 ( 36 800)

Förenta staterna ..................4 ( 6) 25 911 ( 18 473)

Norge ....................................18 ( 14) 23 561 ( 20 620)

Spanien ..................................7 ( 7) 22 727 ( 22 49:2i)

Danzig ....................................2 ( 3) 12 400 ( 2 680)

Brittiska besittningar ________15 ( 8) 6 355 ( 3 385)

Finland ..................................1 ( —) 2 590 ( — )

Argentina ..............................1 ( 1) 2 550 ( 2 550)

Litauen ..................................S ( 3 ) 945 ( 945)

Belgien ..................................4 ( 2) 805 ( 360)

Även detta kvartalsskifte har Tyskland den mest
anmärkningsvärda ökningen, men även Sverige,
Holland och Danzig uppvisa god dylik. Frankrike
företer en mycket stor minskning i byggnadstonnage,
beroende på att jätteångaren "Normandie" levererats.
Finland synes för första gången med i Lloyd’s
statistik, under det att siffror för Ryssland fortfarande
saknas. Sverige intager denna gång 3. platsen bland
världens skeppsbyggande nationer.

Ifråga om drivkraften utgjordes
världsbyggnadstonnaget av:

181 (185) motorfartyg 751120 (716 441) 58,6 (56,4)

134 (124) ångare 526 695 (550 229) Jtl,o (43,4)
15 ( 16) segelfartyg och

pråmar . 5 716 ( 2 864) 0,4 ( 0,2)

Bruttoregisterton

Procent av
total tonnaget

Tanktonnaget under byggnad har under 2. kvartalet
ökats från 41 fartyg om 313 795 brt till il st. om 328 036
brt.

Under 2. kvartalet sjösattes 135 fartyg om 322 985
brt, varav 58,4 % motortonnage och 40,7 % ångtonnage
(112 fartyg om 279 263 brt med 64,5 % motortonnage
och 35,0 % ångtonnage under 1. kvartalet), därav i

Storbritannien och Irland ________48 fartyg om 116 011 brt

Tyskland ......................................2:5 „ „ 67 304 „

Japan ............................................23 „ „ 44 900 „

Danmark ......................................5 „ „ 30 829 „

Sverige ..........................................5 „ „ 27 762 „

Holland ........................................10 „ „ 14 616 „

Förenta staterna ........................4 „ „ 10 670 „

Det under 2. kvartalet påbörjade tonnaget utgjordes
av 134 fartyg om 387 433 brt, varav 66,4 % motortonnage
och 32,4 % ångtonnage (153 fartyg om 321 667 brt med
68,1 % motortonnage och 31,3 % ångtonnage under 1.
kvartalet). Därav kom på:

Tyskland ................... 25 fartyg om 110 480 brt

Storbritannien och Irland ____ 40 „ „ 108 122 „

Holland .................... 12 „ „ 35 948 „

Danmark ................... 9 „ „ 31 333 „

Sverige ..................... 5 „ „ 25 800 „

Frankrike .................. 6 „ „ 18 770 „

Japan ...................... 11 „ „ 16 615 „

Danzig ..................... 1 „ „ 10 000 „

Vid 2. kvartalets slut voro följande sjöångmaskiner
under byggnad:

291 oljemotorer ...................... om 698 002 ihk

46 ångturbiner ....................... 422 943 ahk

106 kolvångmaskiner .................. 149 468 ihk.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:18:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1935s/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free