Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26 jan. 1935 VÄG- OCH VATTEN
betet lika som under 1), men nu med hyvling endast
till det inställda djupet.
4) Med både skevning och stoppanordning i
funktion verkar hyvelbladet exakt lika som vid en vanlig
väghyvel, varvid dock även nu trycket på bladet
kan varieras mellan 300 och 2 000 kg utan ändring
av bladets inställning i övrigt. Skulle hyvelbladet
passera över en jordfast sten eller annat hinder,
höjer sig bladet automatiskt så snart trycket mot
marken överskrider det av servomotorn för tillfället
utövade pius egenvikten, varför framhjulen bli kvar
på marken och styrningen icke äventyras.
Onormala stötar och belastningar på bladet
upptagas av luftkudden i servomotorn, varför liyveln
blir vibrationsfri och ett gott hyvlingsarbete
utföres.
Maskinen kan förses med rivare, användbar vid
körning både fram och back. Manövreringen av
denna sker medelst ratten L. Maximitrycket på
rivaren utgör ca 3 000 kg.
Denna väghyvel utrustas med motor för råolja
eller för fotogen. Effekt ca 50 hkr. Växellådan har
tre hastigheter för körning framåt, nämligen 6, 10
och 16 km/tim. och en hastighet för körning bakåt,
7 km/tim. Genom reglering av motorns varvantal
kunna dessa hastigheter ökas med ca 25 % eller
minskas med ca 50 %. Hyvlingshastigheten blir
alltså max. 20 km/tim., men mest ekonomiska
hastighet för maskinen är 16 km/tim.
Framhjulen äro lika stora som bakhjulen och
förses med pneumatiska eller massiva ringar.
Styrningen är av automobiltyp, med fjädrande ratt.
Ramverket är gjort av grova stålrör, som sammansvetsats
medelst elektrisk svetsning och de bägge
sidobalkarna förbundna genom tvärstycken av gjutstål.
Under senare tid ha även de s. k.
automobilväg-hyvlarna (undersladdar) kommit till användning
inom landet. I Amerika hava dylika maskiner
sedan rätt lång tid tillbaka använts och blivit mycket
omtyckta.
Som av fig. 5 framgår, utgöres denna anordning
av ett hyvelblad, avsett att monteras under en last-
A B
Fig. 6. Kontrollanordning för vägbyvelblad.
BYGGNADSKONST 3
Fig. 8. Tandemvält av ny typ.
bil. Medelst kraftiga spiralfjädrar är hyvelbladet
fäst vid ett rör, som kan manövreras medelst
hydraulisk kraft för bladets sänkning, resp. höjning.
Tryckolja kan pressas in i tryckcylindrarna antingen
medelst en handpump eller en från motorn driven pump.
Användes maskindriven pump, blir manövreringen
mycket enkel. Fig. 6 visar kontrollanordningen för
ett sådant aggregat. Genom att trycka på knappen
A sänkes hyvelbladet på några sekunder i marken,
och genom att trycka på knappen B lyftes det åter
upp i övre läget. Bladet kan antingen vara utfört
med ett enda skär över hela arbetsbredden eller
också med två skär enligt fig. 7. I senare fallet
erhålles en bättre grusfördelning på vägbanan.
Genom att spiralfjädrarna och tryckcylindrarna
upptaga kraftiga stötar från hårda ojämnheter i
vägbanan blir bilens gång vibrationsfri.
Vid denna anordning kan föraren icke se
hyvelbladet under arbetet, vilket är en nackdel. Då
bladet är ställt snett bakåt, kan hyveln lämpligen icke
användas för kantavskärningar. Att vända bladet
framåt går ju icke, ty därvid skulle bilen kunna
lyftas vid stöt mot t. e. en sten, och olyckor lätt
inträffa. Hyveln är därför närmast att likna vid en
sladd, som med konstant kraft pressas mot vägbanan,
varvid kraften är beroende av det hydrauliska
trycket.
En fördel med aggregatet är, att det är ett billigt
komplement till lastbilen och möjliggör ett bättre
utnyttjande av vägdistriktens grusbilar. Lastbilen
kan för låg kostnad apteras till ett gott
hyvlingsred-skap utan att därvid förlora några förtjänster som
transportredskap. Hyvlingen kan ske med hög
hastighet, upp mot 30 km/tim. Särskilt på vägar, som
Fig. 7. Bilväghyvlar med tvådelat skär
Fig 9. Trevalsvält med ny lagringsanordning för framvalaen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
