Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27 april 1935
VÄG- OCH VATTENBYGGNADS KONST
15
stämmelserna är en sådan ändring önskvärd, att alla
makadamdimensioner genom lämplig kombination
med varandra kunna komma tid användning.
1934 var i stort sett gynnsamt för varma
bituminösa beläggningar. Den stöista byggnadstekniska
svårigheten med dessa beläggningar är, att de
kräva torrt och varmt väder. Av denna
anledning böra dessa typer icke ovillkorligt föreskrivas.
Vid fuktig väderlek bör, liksom på en del håll
redan sker, ett emulsionsförfarande föreskrivas
såsom reserv. Detta bör så mycket hellre ske, som
man med säkerhet lcan få lika hållfasta vägar med
denna metod.
Vad "emulsionsvägar" beträffar har veterligen icke
under det gångna året diskuterats eller besvarats
frågan om den påstådda svårigheten att utföra dylika
vägar på ställen, som tidigare behandlats med
hygro-skopiska salter. Om några emulsionsbeläggningar
förolyckats av denna anledning, vore det av största
värde, att undersökningar härom publicerades.
Cementindustrien har under året låtit utföra
cementmaka damvägar enligt en metod, som givits det
i Sverige olämpliga namnet "sandwich-vägar"
(vanligen uttalat "sandvix"). Beläggningen kan
exempelvis kallas "dubbel cementmakadam". Den omfattar
vanligen schematiskt sett två makadamlager, skilda
och eventuellt även övertäckta med lager av
cementbruk, som med maskinvältar ältas samman med
makadamen till ett slags betong eller
"cementmakadam". Under året har den förbättringen tillkommit,
att vältningen kompletterats med vibratorbehandling.
Fogar och armering utföras ungefär som vid enkla
betongvägar.
Till sist må här nämnas en nomenklaturfråga, som
behöver redas upp. Tjärbetongmakadam
("Einstreu-decke") har som konkurrent fått
asfaltbetongmaka-dam under den egendomliga benämningen
"maskin-indränkning". Metoden omfattar bindning av ett
makadamlager medelst nedvältning av ett eller
flera lag?r kall eller varm asfaltbetong, och namnet
är konstruerat för att beläggningen skall komma in
under de enkla "indränkningar", som få åtnjuta den
administrativa fördelen av att utföras på
underhållskontot. Jag tillåter mig att även här föreslå ett nytt
namn, nämligen "asfaltbetongmakadam".
Av de permanenta beläggningarna skall jag endast
något beröra smågatstensättning. Denna har under
året tagit fart, ävenledes tack vare regeringsinitiativ.
Statsrevisorerna påpekade i sin berättelse till
riksdagen angelägenheten av att statens gatstenslager
snabbt realiserades. K. m:t avlät senare en
proposition om ett anslag med 5 millioner kronor för
utförande av stensättningar. Riksdagen beviljade 3
millioner, och sent omsider utlystes entreprenader —
tyvärr efter mycket ofullständiga handlingar, som
bl. a. anmodade anbudsgivarna att själva uppgöra
förslag till arbetsbeskrivningar att bifogas anbuden!
Som helt naturlig följd härav avsågo de ingivna
anbuden beläggningar av helt olika standard.
Den svåra detaljen med stensättningens infästande
i sidled har lösts efter tre linjer i historisk tidsföljd:
1) med dubbla rader storgatsten och asfaltindränkt
makadamkant, 2) cementbetongkant och 3)
asfaltbetongkant. Ur lämplighetssynpunkt komma de
enligt min åsikt i omvänd ordning. Fördelen med
asfaltbetongkanter äro billigheten och snabbheten
samt exaktheten i utförandet. Tiden medgiver endast
denna lilla diskussionsanvisning.
Beträffande gatubyggnader gäller för beläggningar
detsamma som förut sagts om vägar. Jag kan icke
nu uppehålla mig vid de många speciella
gatuproble-men, som ju erbjuda en mångfald svåra detaljer,
vilka icke lämpligen kunna behandlas i en kortfattad
översikt. Jag skall endast omnämna en speciell
gatu-fråga, nämligen frågan om den lämpligaste sektionen
för de större städernas utfartsvägar. Jag anknyter
då till ett nyligen fastställt förslag till indelning
av gatuutryinmet på Drottningholmsvägen,
Stockholms utfartsvägar västerut genom Bromma
församling.
Denna väg utlägges nu i stadsplanen till 46 m
bredd med en första utbyggnad till 27 m bredd. Efter
ingående överläggningar har beslutats att i första
utbyggnaden anlägga två körbanor om vardera 7,25 m
bredd och åtskilda av en skyddsremsa med en bredd
av 1,5 m. På ömse sidor om de dubbla körbanorna
läggas en gångbana, en trädrad och en cykelbana.
Körbanebredden, 7,25 m, har tillkommit såsom en
utökning av utrymmet för en stående körfil med 2 m
och två rörliga filer om vardera 2,5 m, summa 7 m.
Registrerade motorfordon vid årsslutet (31 december)
Lastautomobiler Motorcyklar
Person- [-Omnibussar-] {+Omni- bus- sar+} Lastande Tank- [-Bärgnings-bilar-] {+Bärg- nings- bilar+} Summa
automobiler med
sid-vagn utan
sid-vagn Summa
motorfordon Maximilast
bilar 1200 kg 1200— 1800 kg [-1801-3000-] {+1801- 3000+} kg 3000 kg S:ma bilar S:ma 500 kg 500— 800 kg 800 kg S:ma
Summa 1933...... 98 889 3 504 10 472 11607 14 922 1563 38 564 138 113 143912 7 668 40 089 47 757 191669 1498 596 2 993 5 087
1932...... 101817 3403 9 980 14169 14 2-56 1466 39 871 133 96 146 947 8 088 44 076 52164 199044 573 255 1306 2134
1931...... 105 283 3 246 11814 16144 11584 1084 40 626 137 86 149378 8636 46 553 55189 204 567
1930...... 103 664 2 837 37 659 412 38071 145 258 7 985 48 693 56 678 201936
1929...... 99144 2511 34 256 335 34 591 136827 8 028 46 818 54 846 191 673
1928...... 94301 2192 30 350 327 30677 127 660 8 551 41052 49603 177 263
1927...... 81476 1827 25895 335 26 230 109 898 8371 26969 35 340 145238
1926...... 60 485 1569 22165 361 22 496 94 848 7 985; 18327 26312 121160
1925...... 59122 1283 18 753 451 19 203 79608 7 575 16 074 23649 103 448
1924...... 46557 1017 14 730 516 15246 62820 7 056 14 892 21948 84 950
1923...... 37 823 731 11906 50 460 5 729! 14 749 20 478 70 938
Tabell 1. Motorfordon och släpvagnar åren 1923—1933.
Sammanställning och uppgifter från länsstyrelser (överståthållarämbetet) angående antalet i automo-
bilregistren intagna motorfordon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
