Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
-TEKNISK
TIDSKRIFT
27 april 1935
/^orsfa c//&yyy/7c7c/
A~0/~S<7/7CT.
Gøn
/fc>/-6cr/7cr. üc7/7cÅ o<?’TO.
A~o/-bcrf7cr
Fig. 1. Drottningholmsvägen mellan Ulvsundavägen och Bromma centralplan.
bättring för endast 10—5 år sedan, uppstår lätt
ytterligare missnöje. Men dessa sociala arbeten
äro icke utslag av vägteknikens nuvarande
ståndpunkt.
Om man däremot vill bygga huvudvägarna
krokiga vid de egentliga vägarbetena för att spara
åkermark, så är man inne på fel väg. Härom räcker
(let att citera de vägsakkunniga (sid. 149): "Vad
som framför allt kan vara ägnat att framkalla
avsevärda besparingar för trafiken är vägförkortningar.
De vinster, som genom dylika uppstå, kunna redan
vid måttlig trafikmängd bli betydande. Vid
omläggning eller nyanläggning av vägar med
någorlunda. stark trafik bör därför sträckningen vara så
rak som möjligt, därest anläggningen därigenom ej
oskäligt fördyras."
Alltför många vägar byggas utan betryggande
garanti för bästa resultat! Jag syftar på de många
kommunala och statskommunala vägarbetena i
särskilt de kommuner, som sakna egna byggnadsorgan.
Sådana kommuner åtaga sig ofta, med hjälp av
tillfälligt anställda förmän, vägbyggen på entreprenad
— utan sedvanlig entreprenadkonkurrens. Det vore
helt säkert nyttigt, om dylik konkurrens anordnades
vid dessa byggnadsföretag och byggnadssumman
bestämdes av lägsta anbudet.
Ifråga om vägunderhållet anser jag den viktigaste
nyheten under 1934 vara den mer detaljerade
bokföringen — även denna en direkt följd av 1931 års
vägsakkunnigas arbete.
På grund av de allt större svårigheterna att
underhålla grusvägar för en stor trafik och att hålla dem
trafiksäkra och dammfria har användningen av
dammfria. enklare beläggningar av underhållstyp
kraftigt ökats. Därvid bör med tacksamhet
antecknas en målmedveten, aktiv insats av
kommunikationsministern. statsrådet Leo. Genom proposition
(nr 131) föreslog han riksdagen att medgiva
utbetalande i förskott av statsbidrag till sådan
beläggning ("med begränsad varaktighet"), som finge
utföras som löpande underhåll.
Dessa enkla beläggningar, halvpermanenta
beläggningar eller beläggningar med begränsad varaktighet
ägnas alltjämt med rätta ett kärleksfullt intresse från
väginstitutets sida. Detta
institut, som först kom till
som ett utslag för K. A.
K:s varma vägintresse i
form av K. A. K:s
väg-institut, bytte sedan namn
i april 1925 till Svenska
väginstitutet. Fr. o. m.
den 1 juli 1934 heter det
Statens väginstitut. Vi
tillönska institutet ali
framgång i sin nya mer trygga
tillvaro som en statlig
byrå.
De enkla beläggningar,
som sålunda 1934 i stor
utsträckning kommo till
utförande, klassificeras av
väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen enligt utfärdade
provisoriska
arbetsbeskrivningar på följande
sätt-Typ 1. Impregnering av grusväg med tjära jämte
två ytbehandlingar.
Typ 2. Hyvelblandning jämte ytbehandling.
Typ 3: A. Helindränkning med varm asfalt järnte
ytbehandling.
Typ 3: B. Helindränkning med varm tjära jämte
ytbehandling.
Typ 3: C. Helindränkning med asfaltemulsion jämte
ytbehandling.
Typ 3: D och E. Halvindränkning med
asfaltemulsion jämte ytbehandling.
Typ 3: F. Halvindränkning med varm tjära
(tjocklek resp. 6 och 4 cm) jämte ytbehandling, samt
Typ 4. Beläggning med tjärbetongmakadam.
Utöver dessa enkla beläggningar användas ännu
andra, såsom cementmakadam m. fi.
Det torde vara tillräckligt att vid detta tillfälle
något kommentera utvecklingen av de typer, som
provisoriskt uniformerats av väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen. Tjärimpregneringen av grusvägar
har i sitt första utföringssätt med skäl uppgivits
vara den billigaste av de billiga beläggningarna.
Därmed är egentligen en fullständig karakteristik
lämnad av dess värde. Verkliga förhållandet är,
att en normal svensk grusväg icke lämpar sig för
en dylik enkel behandling till ett pris av 0: 80 à 1: 20
kr./m2. I väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
bestämmelser står, att tjärans viskositet skall vara
sådan, att den kan nedtränga minst 10 mm i
vägbanan. Även den svenska erfarenheten har nu visat,
att detta i många fall är omöjligt vid en ordinär
grusväg. Enligt uppgift av väginspektör Södergren
komma därför bestämmelserna att kompletteras med
angivande av de fordringar, som skola ställas på
vägen, för att tjäran skall kunna nedtränga. Med
ali sannolikhet komma vi att få se namnet för typ 1
ändrat till "impregnering av makadamiserad
grusväg med tjära etc."
Vad typ 3: A, C, D och E beträffar äro nu gällande
bestämmelser oekonomiska i det avseendet, att de
föreskriva frånsortering av makadam av en
mellanstorlek (25—35 resp. 10—15 mm), vilken icke får
användas. Vid en nu pågående omarbetning av be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
