Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26 jan. 1935 VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST 31
Fig. 1. Det i ekv. (G) ingående värdet på r som funktion av
förhållandet mellan m^-priserna för betong och järn. J diagrammet är även
inlagt värdena på ekonomiska betongpåkänningen under förutsättning att
egna vikten försummas.
Dj = m3-priset för armeringsjärnen.
e = tillägg eller avdrag i armeringen på grund
av krokar, tippbockade järn o. dyl. I fig. 1 lia även
inlagts värden på ekonomiska tillåtna påkänningen
om egna vikten försummas.
Ovan har antagits ett visst samband mellan
cementmängd och tillåten påkänning (se tabell I). Skulle
andra förhållanden gälla, kan man vid beräkning av
r ur fig. 1 i stället för ü6300 och Dbi0ü insätta
m3-pri-serna för betong med motsvarande tillåtna
påkänningar, se tabell I.
Ovan har vidare antagits en tillåten
järnpåkän-ning = 1 200 kg/cm2. Enligt vad Werner visat
inverkar emellertid en ändring i järiipåkänningen
praktiskt taget ej på det ekonomiska
påkännings-förhållandet. Ändras alltså järnpåkänningen från
1 200 till Oji kan man erhålla aöt!, kb och r genom
multiplicering med faktorerna
1 200’ 1200
i
1 200
Är exempelvis för Oß = 1 200 r = 0,35 er-
hålles för Oji = 1 500 värdet på r ■
0,35
11 200
V 1 500 :
pä Oj-, i normala
resp.
= 0,35 • 0,9. Användes värdet r utan korrigering
erhålles alltså ett värde på höjden ca 10 % större
än det ekonomiska. Enligt fig. 3 förorsakar denna
avvikelse en kostnadsökning av endast ca 0,3 %■
Härav framgår att en korrigering av de ur fig. 1
erhållna värdena med avseende
fall är onödig.
Av ovan sagda framgår, att diagrammet, fig. 1,
kan anses gälla generellt.
Inverkan av avvikelser från den ekonomiska höjden.
Av praktiska hänsyn torde man mera sällan vara
1 tillfälle att använda exakt den enligt ekv. 6
beräknade ekonomiska höjden. För den skull är det
lämpligt att kunna beräkna hur stor kostnadsökning en
viss avvikelse från den ekonomiska höjden kommer
att medföra. För att närmare belysa detta
förhållande har fig. 2 uppritats. Denna fig. åskådliggör
M
ekv. 5, om i densamma satts = 0 och do enligt
tabell I erhållna värdena på D„ och Z)3 insatts. Fig.
2 visar alltså förhållandet mellan plattkostnad och
m3-pris för järn, som funktion av höjd och
moment. Som synes erhålles ett system av räta linjer,
vars envelopp anger minimikostnaden.
Inverkan på kostnaden av en avvikelse från den
ekonomiska höjden kan emellertid generellt
bestämmas enligt nedan.
Antaga vi en platta med en tjocklek = c ggr
den ekonomiska höjden he, erhålles h = clie.
Enligt ekv. 5 blir då plattkostnaden pr m2
D,
D2 che
100
+
6 D3 M,
6 Z>3 Me~\ ,
j_____ ? .J ]j.
+ 100 b\ J-
(8)
där
pl L 100 ’ 100 bche
i likhet med föregående betyder momentet
av egna vikten av en 1 cm tjock platta. Absoluta
ü 20 ~ 30
^ Moment tm/m
Fig. 2. Förhållandet mellan kostnad pr m2 platta och järnets m3-pris,
Dpl
, som funktion av momentet och plattans höjd = h. Förutsättningar:
j
Egna vikten försummas ocli i övrigt göres samma antaganden som
framgå av tabell I.
Fig. 3. Den procentuella kostnadsökningen pr m2 platta som funktion
av c och /, där c = förhållandet mellan befintlig och ekonomisk höjd
och / = förhållandet mellan moment av egen vikt och rörlig last.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
