Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 juni 1935
väg- och vatten byggnad skons t
75
Här nedan vill jag endast genomföra beräkningar
för ett enkelt specialfall nämligen
parabelbäge med jämnt fördelad belastning samt
i ds dx
sektionen varierande sa att — = —.
’ ’■o
Ekvationen (2) övergår då till
M (2a)
dx- " ~~ El,, ............... (2a)
För en parabelbåge, vars medellinje efter
sammantryckningen sammanfaller med trycklinjen, har man
för en punkt x, y (fig. 6)
M = H ■ t] — qx ■ i ............... (5)
Som en första approximation kan den senare termen
försummas. Detta gäller särskilt vid platta bågar.
Man får då differentialekvationen
d2« H
dx2 + k2V = 0 ......... (6)- därÄ2=£7...... (7)
Det är således samma ekvation som för rak sträva.
Integralen blir
A eos k x -I- B sin k x.
V
För tvåledsbåge
bliva villkoren för konstant-bestämningen
t] = 0 och x = l, rj = 0, vilket ger sin k l
-knäckningiskraften
a; =0,
: 0 och
Hi.
t 2 EL
l2
= //,
(8)
dvs. Eulers vanliga knäckningsformel 2:dra fallet
med halva spännvidden l som knäckningslängd.
För tvåledig båge anger Mayer nästan samma for-
där Im = medeltröghets-
mel eller Hr. =
2 El
b2
momentet och b = längden av halva bågen.
För att uppfylla villkoren att hela båglängden skall
vara oförändrad, måste ena båghalvan böja sig uppåt
och den andra nedåt samt mittpunkten förskjuta sig
ett stycke (|0) åt ena sidan. (Forts.)
IMPREGNERING AV JÄRNVÄGSSLIPRAR UR
EKONOMISK SYNPUNKT.
Av Gust. v. Heidenstam.
Trots att så mycket talats och skrivits om
virkes-impregneringen, torde den ekonomiska innebörden
av densamma på många håll ej vara tillbörligt
beaktad. I det efterföljande komma därför några fakta
att framläggas beträffande järnvägssliprars och
ledningsstolpars livslängd i oimpregnerat och
impregnerat tillstånd, jämte erforderliga kostnadssiffror
för fastställande av huru impregneringen ställer sig
ur ekonomisk synpunkt.
Historik.
Av de många konserveringsmedel för trä som
föreslagits och kommit till användning, är den tunga
stenkolstjäroljan (kreosotolja, Teeröl, Creosote Oil)
ett bland de äldsta, mest använda och till sina
verkningar bäst kända. I såväl vårt som de flesta andra
länder användes numera så gott som uteslutande
dylik olja för impregnering av sliprar och
ledningsstolpar. I det följande kommer jag därför endast
att behandla impregnering med detta
konserveringsmedel.
Först med järnvägarnas tillkomst kom
träkonserveringen till sin egentliga utveckling. År 1838 hade
något tiotal år förflutit sedan de första järnvägarna
byggdes i England, alltså en lämplig tidsperiod för
att man skulle inse nödvändigheten av att företaga
verksamma åtgärder för att giva träsliprarna ett
sådant skydd mot svampangrepp, att man ej skulle
behöva utbyta dem vart tionde år. Det var
säkerligen icke endast den ekonomiska sidan av saken,
utan även driftsäkerheten, som framtvingade dessa
åtgärder.
Vid denna tidpunkt tävlade fyra olika metoder för
antiseptisk behandling av trä om fackmännens gunst.
Dessa voro: Kyans med kvicksilversublimat, Mar-
garys med kopparsulfat, Burnetts med zinkklorid och
Bethells med tung tjärolja. Bethells metod
paten-terades år 1838, och från detta år kan man räkna att
den tunga stenkolstjäroljan, kreosotoljan, fått det
fotfäste, som den sedan dess alltjämt bibehållit, även
i tävlan med senare framkomna andra förfaringssätt.
Bethells metod började snart utövas i stor skala i
hans hemland, England, ävensom i Tyskland,
Frankrike och andra länder. Det ursprungliga
förfaringssättet karakteriseras av följande operationer:
1. Träets förberedning genom kraftig ångning.
2. Luftens avlägsnande ur träet genom evakuering
i ändamål att befordra impregneringsmedlets
inträngande i cellvävnaden.
3. Uppvärmning av impregneringsmedlet till 40 à
50°C för att göra det mera tunnflytande och
därigenom öka dess inträngningsförmåga.
4. Inpressning av kreosotolja under 6 à 7 timmar
till ett tryck av upp till 7 atmosfärer.
Denna metod gav utmärkta resultat, i det att den
del av träet, som är mottaglig för impregnering,
nämligen ytveden, fullständigt genomdränktes,
varvid dock ej endast cellernas väggar utan jämväl
håligheterna fylldes med olja. Vid denna metod, den
s. k. fullimpregneringen, upptog träet ända till 350
kg kreosotolja per kubikmeter. Det blev därigenom
både tungt och obehagligt att hantera, varjämte
metoden blev mycket dyrbar. Det gjordes därför
många försök att spara på oljan och därigenom
förbilliga metoden. En effektiv och elegant lösning av
spörsmålet vanns dock först när tysken Max Rüping
år 1902 erhöll sitt världsbekanta patent. Rüpings
metod karakteriseras av att ett lufttryck av upp till
5 atmosfärer åstadkommes i den med trävirke
beskickade impregneringscylindern, innan kreosot-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
