Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 juni 1935
väg- och vatten byggnad skons t
91
vänstra båghalvan blir en rät linje genom anfang
och hjässa och för högra båghalvan en parabel (se
fig. 13). Om man i momentet medtager rj men
försummar f får man för en punkt x på högra
båghalvan
O Ox2
M^J.z + ff^)–*–-.
Ql
Här är H — , y =
4 /
Härav erhålles sålunda
Mx =H-rj
†x2
dvs. H y
Qx2
4 r
Qx Q a;2
4 4T
För motsvarande punkter på vänstra båghalvan
erhålles samma uttryck för momentet men med
motsatt tecken. Införes detta uttryck på momentet i
elastiska linjens differentialekvation (a a) samt
integreras, får man sedan konstanterna bestämts ur
villkoren rj~ 0 för x = 0 och x = l, att
maximimomen-tet ligger i punkten x — 1/2 och är
M,„
Ql 8
116’pj2
kl
1 \ = a ■
Ql
16
a-Mc
Ql
Utan hänsyn till utböjningen är momentet Mq—
q / 1 \ 1
Koefficienten a =
8/1 \ 1,0-28
mnrr1 00 1+ht~ 1
\cosir I ff-1
har exakt samma värde, som erhålles för en i båda
ändarna fritt upplagd balk belastad med jämnt
fördelad sidolast Q samt med en centrerad tryckkraft
ff i vardera ändan (se författarens hållfasthetslära,
sid. 253 och följande samt järnbestämmelserna av
1931).
Om inverkan av f medtages, får a större värde.
Detta erhålles direkt ur formeln genom att införa Hk
ur ekv. 21 i stället för HE.
Detta exempel visar, att samma eller likartade
formler, som gälla för raka strävor, även gälla
konstruktioner åverkade av tryck och böjning.
Ännu en fråga, som ofta möter den moderna
brokonstruktören är:
Huru skall hänsy7i tagas till knackning vid båge
med dragband?
Av det ovanstående är det lätt att även klarlägga
denna fråga. Om belastningen tankes hänga i ett
stort antal hängstag, som äro förbundna med
dragbandet, måste detta vid bågens nedböjning (rf)
erhålla samma nedböjning, vilket gör, att en del av
belastningen kommer att uppbäras genom
kedjelinje-verkan hos dragbandet, varvid bågen avlastas i
motsvarande grad (fig. 14). Tänker man sig en del av
båge med sitt dragband lösskuren genom snitt 001
och CC1 samt uppställer jämviktsekvationer för hela
denna del av konstruktionen, synes att i momentet
för bågen i C2 försvinner termen ff • rj (se ekv. 5).
Däremot kvarstår termen q x • f. Av detta
förhållande framgår direkt, att man icke behöver taga
hänsyn till knackning i bågens plan vid små
pilhöjds-förhållanden. Vid större pilhöj dsförhållanden bör
den hänsyn ■ tagas som svarar mot sistnämnda term
eller i slutekvationen 21 och 24 mot andra termen
inom parentesen. Detsamma gäller vid samtidigt
tryck och böjning.
ÅKESHOVS RENINGSANLÄGGNING.
I nr 5 av denna tidskrift lämnades en redogörelse
för den nya reningsanläggningen i Ålsten i Bromma.
Därvid omnämndes att avloppsvattnet från större
delen av Bromma föres till en reningsanläggning,
belägen i Åikeshov i mellersta Bromma, samt att denna
anläggning jämte tillhörande tunnlar närmade sig
sin fullbordan. I det följande skall lämnas en kort
redogörelse för anläggningen ifråga.
Åkeshovs reningsanläggning är belägen mellan ett
skogsparti och den nya Drottningsholmsvägen
ungefär 3,5 km väster om Tranebergsbro.
Den första utbyggnaden, som nu färdigställts,
avser anordningar för låggradig rening av
avloppsvattnet från en folkmängd av 15 000 personer och
omfattar sandfångare, avsättningsbassäng, rötkammare
med gasklocka, maskinhus samt torkbäddar.
Utrymme har emellertid reserverats för anordningar
för höggradig rening enligt aktiverat-slam-metoden
av avloppsvattnet från en 4 gånger större folkmängd.
Avloppsvattnet tillföres anläggningen genom trenne
ledningar, en från Beckomberga och Ängby i väster,
en från Ulvsunda, Traneberg och Äppelviken i öster
samt en från Olovslund och Åkeshov i söder.
Beckomberga- och Ulvsundaledningarna äro till en längd
av 2,9 resp. 0,7 km utförda såsom bergtunnlar. Det
renade vattnet avledes genom en 1,5 km lång
bergtunnel till Nockebysundet i Mälaren.
Tilloppsledningarna utmynna i en öppen
betongränna, där en provisorisk sandfångare är inbyggd,
bestående av en med järngaller övertäckt
fördjupning i rännans botten. Gallret är sammansatt av
plattjärnslameller, lagda vinkelrätt möt
strömriktningen och på sådant sätt snedställda, att, vattnet
i sandfångaren ej deltager i strömningen. Omedel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
