- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1935. Väg- och vattenbyggnadskonst /
90

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

90

teknisk tidskrift

24 aug. 1935

Trycksponainq

medtaga bågens
sammantryckning i den
vinkel, som en
båg-halva måste rotera
för att nå sitt
slutläge (se fig. 8),
verkar även kraftigare
vid platta bågar än vid mera överhöljda.

En del av resultaten vid tvåledsbågarna äro rätt
oskarpa, emedan stukgränsen uppnåtts innan man
kommit till den högsta belastningen.

Överensstämmelsen mellan proven och de tyska
normerna är god då det gäller tvåledsbågar men
betydligt sämre då det gäller treledsbågar.

Slutligen vill författaren visa, att man för bågar,
som äro åverkade samtidigt för tryck (knäökning)
och böjning, kan använda samma eller liknande
formler som för raka balkar. I författarens
hållfasthetslära (DTY 1931) har visats, att man för raka
balkar eller strävor, som äro åverkade av en
tryckkraft N och ett böjningsmoment M av enbart
sidokrafter o. d., kan använda en formel
N M

o =

A

W

Här är a en koefficient, som växer med N men ej
proportionellt mot belastningen utan asymptotiskt
mot oc då N närmar sig knäckningsbelastningen
NE. Denna koefficient kan, på sätt som visats i
min hållfasthetslära, exakt beräknas ur elastiska
linjens differentialekvation.

Med mycket god approximation kan man sätta

1 + ^ där ß = f(i Ne. För att taga
hän-’ M,

NE
N ’

-1

Q

syn till den hastiga ökningen av momentet eller a
då N närmar sig NE måste man för att erhålla en
viss säkerhet, t. e. 2-faldig, använda det vàrde å a,

som svarar mot 2-dubblad last N, dvs. införa a —

, ß

Ne
2 N

— I

Nkf

Fig. 12. Heldragen linje anger beräknad spänning.
Prickstreckad linje anger observerad spänning.

en utförligare redogörelse. Jag vill emellertid
anföra några nya provningsresultat, som särdeles
påtagligt visa den goda överensstämmelsen mellan
mina teorier och de verkliga förhållandena. Proven
utfördes med en excentriskt belastad sträva av
längden l — 70 cm samt med en sektion 7,0 X 1,614 cm2.
Excentriciteten var 0,7 cm i sektionens vekare
riktning. I tabell II samt fig. 12 äro resultaten av
proven sammanförda. Detaljerade beräkningar
anser jag ej nödvändigt att här angiva, då ett likartat
exempel finnes anfört i min hållfasthetslära. Enligt
detta försök har man vid en belastning iV = 2 600
kg 2-faldig säkerhet från stukgränsen (øs = 3 280
kg/cm2), vilket också fullkomligt stämmer med de
svenska normerna och mina formler. Enligt de
tyska normerna är säkerheten 2-faldig vid en
belastning av iV = l 850 kg.

Tabell II.

Belastn. N kg Koeff. a Observerad spänning Beräknad spänning
tryck kg/cm2 dragn. kg/cm2 tryck kg/cm2 dragn. kg/cm2
1000 1,134 — 340 + 150 - 350 + 173
2 000 1.302 — 770 + 340 — 777 + 423
8 000 1.525 — 1270 + 720 — 1327 + 788
4 000 1,802 — 1940 + 1210 — 2 014 + 1306
B 000 2,198 — 2 970 + 1950 — 2 974 + 2 089
5 200 2,297 — 3 211 + 2 291

För bågkonstruktioner kunna liknande formler

uppställas. Här nedan vill jag endast genomräkna

ett specialfall nämligen tvåledad parabelbåge med

dx ds , , , _ s , o , ,

= samt belastad pa ena (högra) baghalvan

O L

med jämnt fördelad belastning. Trycklinjen för

De tyska normerna använda för samtidig tryck-

N M

och böjningsbelastning en formel a = (o där

/L Vv

co är den vanliga knäckningskoefficienten enligt
1925 års tyska normer. Här lägger man således
ökningen på första termen, som dock växer
proportionellt med belastningen i stället för i den andra
termen, där spänningsökningen i verkligheten sker
hastigare än belastningsökningen. Hela denna fråga
har jag så utförligt behandlat i min hållfasthetslära,
att jag ej här vill upptaga tidskriftens utrymme med

x

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:18:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1935v/0092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free