Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
-teknisk tidskrift
27 april 1935
Fig. 4. Rötkammaren.
högt förbränningsvärde och därför kommer att
tillvaratagas och användas för energialstring.
Tillsvidare kommer gasen dock endast att användas för
uppvärmning av rötkammaren och maskinhuset. För
magasinering av gasen har invid rötkammaren byggts
en gasklocka av 50 m3 rymd.
Maskinhuset är uppfört i två våningar. Den undre
våningen ligger i nivå med det nedschaktade planet
omkring avsättningsbassängen, den övre i nivå med
tillfartsvägen till anläggningen.
I undre våningen finnas slampumpar med
evakueringsanordningar, värmepannor jämte
cirkulations-pump samt kopplingscentral för den elektriska
utrustningen. Plats är dessutom reserverad för den
maskinella utrustning, som kräves vid den slutliga
utbyggnaden av anläggningen. Slampumparna äro
tvenne, varav en står i reserv. De äro
centrifugalpumpar med en kapacitet av 1 000 lit/min. och
försedda med handmanövrerade ventiler. Såväl
sug-som tryckledningen har en diameter av 200 m. För
provtagning av slammet har tillsvidare på
tryckledningen endast anordnats avtappningskranar, men vid
utbyggnad av ytterligare en avsättningsbassäng
kommer även att anordnas en öppen slambrunn
mellan avsättningsbassängerna. Pumparna hava place-
Fig. 5. Pumphuset.
rats högre än vattenytan i avsättningsbassängen,
varför man sörjt för en effektiv evakuering av
desamma medelst en vakuumklocka, som betjänas av
en mindre kölvpump med en vattenejektor såsom
reserv. För uppvärmningsändamål användes normalt
en gaseldad värmepanna, men dessutom finnes en
kokseldad panna, avsedd dels för anläggningens
in-arbetning, dels såsom reserv. I maskinhusets övre
våning är inrymt ett laboratorium samt ett
maskinistrum med anordningar för utförande av smärre
reparationer.
Torkbäddarna äro f. n. endast två till antalet och
utgöras av i marken nedschaktade bassänger,
åtskilda av jordvallar. Bassängernas botten, som är
täckt av en 40 cm tjock filterbädd av singel och
sand har en längd av 32 m och en bredd av 8 m.
Den effektiva volymen är 850 m3. Yid den ena
kortsidan hava jordvallarna ersatts med vertikala
spånt-väggar, i vilka anordnats tvenne stängbara
inkörsöppningar.. Beskickningen av torkbäddarna är
avsedd att ske alternerande.
Reningsanläggningen, som utförts av
gatukontoret i egen regi, sattes i drift i slutet av december
månad 1934. Kostnaden har uppgått till 175 000 kr.
Lll.
VÄGKURVORNAS SKEVNING.
Av civilingenjör A. Birger C. Dahlberg.
Det har skrivits mycket om skevning av kurvor
sedan automobilen kom till. En hel del har gjorts
i detta avseende, men ännu långt ifrån tillräckligt.
Det stora flertalet kurvor äro alltjämt oskevade, och
de kurvor, som fått ensidig sidolutning, hava
alldeles för liten lutning. I städer är saken nästan ännu
mindre beaktad. Helt nya trafikleder, avsedda för
stor och snabb trafik och utan bebyggelse direkt
invid trafikleden, byggas fortfarande med
dubbelsidig lutning i kurvorna till stort men för den trafik,
som går fram i ytterkurvan. På landsbygden torde
bilisten i allmänhet, där -sikten i kurvan är fri och
möte ej föreligger, även i högerkurva åka i
inner-kurvan, dvs. "skära kurvan", för att få njuta det
större behag och framför allt den större säkerhet,
som körning i skevad kurva medför.
Orsakerna till den långsamhet, varmed
vägväsendet anpassar sig efter vad biltrafikens säkerhet
kräver med avseende på kurvornas skevning, torde
vara flera. De flesta hittills utförda skevningarna
äro planerade, beslutade och byggda under en tid,
då bilarnas tillåtna och trafikens verkliga hastighet
var en helt annan och betydligt lägre än vad som
nu är fallet. Hästtrafiken spelade tidigare en större
roll och förslagsställarna kunde väl knappast ana
den utveckling, som biltrafiken skulle utvisa både
till hastighet och volym. Utvecklingen går
emellertid oavbrutet framåt, stagnationen i bilantalet har
upphört och vagnarna utnyttjas i allt högre grad.
Det blir mer och mer uppenbart, att bromsningen
framför varje kurva kostar trafiken mycket stora
summor. Det torde därför finnas många skäl för att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
