Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
-teknisk tidskrift
27 april 1935
ställning. De forskningar som man i stort antal
utförde i U. S. S. R. gåvo härom åtskilliga indikationer,
vilka beträffande härdningens acceleration förde till
mycket samstämmiga resultat, Den jämförande
analysen av dessa temperaturkurvor föranledde förf. att
uppställa följande tumregel: För våra cement
erfordras omkring 2 500 "gradtimmar" för att säkerställa
70 % av den tryckhållfasthet, som betongen uppnår
efter 28 dagar. För att undvika uttorkning och
farliga temperaturspänningar måste följande villkor
uppfyllas:
Fig. 1. Temperaturdiagram. Värmningen varar 28 till 42 timmar,
den bestämmes av intensiteten och maximala temperaturen.
Ti-
: = e— p*.
(3)
1) Uppvärmningsintensiteten (temperaturhöjning
per timme) får icke överstiga 12—14°C.
2) Den maximala temperaturen (vid mycket
omsorgsfull fuktighetsregim) får icke överstiga 75°C.
3) Avkylning till 0°C får icke förlöpa snabbare än
30—36 timmar, räknat från strömmens avkoppling.
4) Vid svagt armerade byggnadsdelar (med under
0,5 % armering) måste särskilda åtgärder vidtagas
till skydd mot hårfina sprickor.
I fig. 1 visas det ändamålsenligaste förloppet av
värmningen, varvid 50—60° anses som
gynnsammaste temperaturområde.
Hela vä.rmningsprocessen består alltså av två
moment: den egentliga värmningen (strömvärmning) och
avkylningen (som från vår ståndpunkt uppfattas
såsom "strömlös värmning"). Värmningsnormen (0)
framställes genom den yta som å ena sidan
begränsas av temperaturlinjen och tidsaxeln
(noll-temperatur), å andra sidan av ordinatan för uppvärmningens
början och den fullständiga avkylningen (till 0°C).
Men därav följer tydligen att man måste eftersträva
att förminska ytan för den egentliga uppvärmningen
(@i) på bekostnad av den "strömlösa
uppvärmningen" (@2)> dvs. att förkorta strömtillförselns
varaktighet genom fördröjning av avkylningen.
Schematiskt kan man uppdela strömtillförseln i två
etapper: 1) Uppvärmningen och 2) den isotermiska
värmningen. Med praktiskt tillfredsställande
approximation kan man uttrycka de båda etappernas
kraftbehov per m3 enligt nedanstående formler.
I. Uppvärmningen kräver per m3 betong effekten
W, = 1,16 [cy^+K^ (p0 + g)]...... (1)
vari Wi = effekten uttryckt i watt.
c = betongens spec. värme (ca 0,25 kal./kg °C).
y = betongens vol. vikt. per in3.
= uppvärmningsintensitet i grader per tim.
K = formarnas värmeledningskoefficient (för
1" form ca 2,s—3,5 kal./m2 tim. °C).
cp = ytmodul hos ifrågavarande byggnadsdel.
D0 = ursprunglig temperaturskillnad mellan
betongen och ytterluften.
D = temperaturskillnad mellan betongen och
ytterluften.
II. Den isotermiska värmningen (hållandet av
temperaturnivån) kräver per m3 betong effekten
wn= 1,16K<p(D„+D) ............ (2)
III. Avkylningen förlöper enligt följande ekvation:
— fi,
ftw—ßa
vari = den varma betongens temperatur vid
observationens början.
= den avkylda betongens temperatur efter
t timmar.
= lufttemperaturen (som antages konstant).
fi = c s. k. avkylningsfaktor.
t — tid i timmar.
Här betyder vänstra membrum egentligen
temperaturförlusten i bråkdelar av den ursprungliga
temperaturskillnaden, och den grafiska framställningen av
högra membrum för olika värden å K cp ger en
kurv-skara, vilken möjliggör att lätt beräkna tidpunkten
för den fullständiga avkylningen (till 0°). Därmed
kan man också lätt bestämma den del av
värmenormen, som täckes av avkylningsprocessen (©2).
Så snart man på grundval av ovanstående
beräkningar har bestämt den tillskottsdel Øt, som måste
bestridas medelst elektrisk värmetillförsel, antages
en temperaturnivå för den isotermiska värmningen
(#,„), man bestämmer uppvärmningens varaktighet
H (ca ur H = och erhåller värmningstiden (Z).
#1 /
..................<*>
Exempel: För en massiv konstruktion {Kcp — 12),
vid — 10° lufttemperatur skall en maximaltemp. av
50° C tillåtas. Därav kan 02 = 1 540 gradtim.
bestämmas, så att
2 500 — 1 540 , 10 _
Z= 5Q–––-4- 2 = 28 tim- ifl = 10 tim-)
Vid en medelgrov konstruktion (K <p = 25)
lufttemperatur — 5° C och max. temp. 70° C blir 02 =
= 1 570 och Z = 33 tim. Om vid en tunnare
konstruktion (K cp = 32) uppvärmningen begränsas till
30° C, så blir 02 = 300 gradtim. och Z = 76,5
timmar.
På detta sätt kunna temperaturkurvan och samtliga
storheter bestämmas, vilka äro nödvändiga för att
projektera utförandet.
Av dessa storheter äro de viktigaste:
1) spetsbelastning å elektriska nätet;
2) strömförbrukning;
3) elektrodanordning.
Bestämmandet av spetsbelastningen sker med
utgångspunkt från de enskilda elementens termiska
process, som måste betraktas i sin helhet. För de
enskilda betongavsnitten förlöpa ovannämnda tre
etapper av värmningen med en viss fasförskjutning.
Den maximala fasförskjutningen är lika med dagens
arbetstid (A) uttryckt i timmar. Om vi antaga att
uppvärmningstiden, etapp I, är H timmar, så varar
den isotermiska värmningen Z—H timmar. Hela
värmr.ingsprocessens varaktighet kan uttryckas med
Z =r 24 T + U, vari T är antalet hela dagar och Z7
antalet värmningstimmar under sista dagen. På
grundval av ovan angivna ekvationer för etapperna I och
Tid. timmar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
