Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
häfte 111
TEKNISK TIDSKRIFT
febr. 1935
VAG - och WrtNBYG GNAD STON ST
RcdaktöR’ V/ALOFINNI
■■■■■■■■■■■^^■■■■■i ssw:
INNEHÅLL: Bro över Öresund. — Järnkonstruktioners skyddande mot rost, av civilingenjör Sture Sabelström.
— Notiser.
Fig. 1. Perspektivbild av bron, sedd mot Helsingör.
BRO ÖVER ÖRESUND.1
FÖRSLAG TILL JÄRNVÄGS- OCH LANDSVÄGSBRO MELLAN
HÄLSINGBORG OCH HELSINGÖR.
Trafiktekniska förutsättningar för en fast förbindelse.
Inom Danmark utvecklas sedan några år tillbaka
en brobyggnadsverksamhet, som genom sin
storslagenhet drager blickarna från hela världen emot
sig. Med den i maj månad detta år invigda bron
över Lilla Bält och den under arbete varande bron
över Storströmmen har det lilla landet placerat sig
främst på listan av åtminstone europeiska länder
med omfattande brobyggen på senare års program,
vilket vi här i Sverige ha så mycket större anledning
att uppmärksamma, som danskarnas arbete inom
denna gren av ingenjörskonsten utgör ett led i en
mycket målmedveten strävan att genom sitt land
skapa en förstklassig kontinentväg, vilken på allvar
kan taga upp konkurrensen med den nuvarande
förmedlaren av Skandinaviens trafik på framförallt
Tyskland, linjen Trälleborg—Sassnitz.
Studerar man Danmarks möjligheter som
transito-land för denna trafik, kan man ej annat än finna dem
vara mycket goda. Den jylländska stambanan, som
med Frederikshavn som nuvarande utgångspunkt
genomlöper halvön och på andra sidan tyska gränsen
i Följande artikel utgör ett sammandrag’ av ett
examensarbete i brobyggnad, utarbetat vid K. T. H. under ledning
av professor Otto Linton av nuvarande civilingenjörerna
Gustaf Evers och Ture Norder.
fortsätter rakt emot Hamburg, kommer nämligen att
inom en snar framtid anslutas till det norska
järnvägsnätet genom en färjeförbindelse, som enligt
beräkningar skall skapa en tidsvinst av omkring två
timmar för den norska kontinentaltrafiken. Det är
från svensk sida ali anledning att befara, att denna
förbindelse, som skall upprättas mellan Kristiansand
på Norges sydkust och Hirtshals på nordligaste
Jylland, kommer att övertaga en stor del av den trafik,
som för närvarande förmedlas av den svenska
västkustbanan, och att den därvid sannolikt får god
hjälp av en annan blivande färjeförbindelse, mellan
Göteborg och Frederikshavn, på vilken redan nästa
sommar ett fartyg med plats för bl. a. ett 20-tal bilar
skall insättas. Med dessa, linjer hoppas danskarna
kunna skapa tvenne kraftiga magneter för den
väst-skandinaviska kontinentaltrafiken, varvid de
säkerligen även räkna med den lockelse, som den blivande
tyska autostradan från Basel till Kiel över Hamburg
skall utöva på bilisterna. Att biltrafiken är en
högst betydande framtida faktor att räkna med,
framgår av statistiken från ångfärjeleden
Hälsingborg—Helsingör, på vilken år 1934 i det närmaste
25 000 bilar överfraktades. Antalet visar dessutom
en utpräglad tendens att för varje år kraftigt öka.
Jyllandslinjens betydelse kommer emellertid alltid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
