Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 juni 1935
väg- och vatten byggnad skons t
113
danska strandlinjen ned under Själland med ett,
enligt en dansk gruijdkarta, genomgående jämnt fall.
Moränen får därigenom en kilformig sektion med
horisontal översida och spetsen några hundra meter
utanför land samt en mäktighet i strandlinjen av ett
par och tio meter. Den fasta grunden på
Hälsingborgssidan påträffas däremot vanligen på ringa djup,
och det är ej ovanligt att speciellt i närheten av
stranden finna den helt blottad. I regel torde här ett
täckande ytlager av endast en eller högst ett par
meters djup kunna påräknas (fig. 4).
Kritan eller kritkalken äger ur
grundläggningssynpunkt god hållfasthet. Emellertid torde formationens
ytlager vara starkt förvittrade och genomdragna av
mer eller mindre grova sprickor, varigenom den får
ett utseende, som närmast skulle kunna liknas vid en
väl lagrad stengärdsgård med hålrummen fyllda av
kalkgrus och stundom lera. Ovanpå kalklagret
ligger vanligen hård och fast s. k. moränlera med högst
ett par meters mäktighet. Det förvittrade ytlagret
är med säkerhet lätt att bearbeta t. e. med
mudderverk; för djupschakt kan möjligen mejsling behöva
komma till användning. Spontning och pålning i den
fastare kalken torde vara möjlig intill ett djup av
1 à 2 m. Erfarenheter från den analoga grunden i
Malmö hamn giva emellertid vid handen, att den fasta
leran på sina ställen kan förväntas erbjuda större
motstånd mot genomträngning än kalken, enär den
här och var kan vara bemängd med stora stenar. I
sig själv torde lerlagret i regel vara ganska
vattentätt, men uteslutet är ej, att mer eller mindre
lerbe-mängda och vattenförande sandskikt här och var
kunna påträffas.
Skifferleran och sandstenen ha mera ojämn
hållfasthet, som för dem varierar med kornblandningen.
Enligt uppgift från Hälsingborg räknas dock sedan
gammalt generellt med en tillåten belastning av 5
kg/cm2. Denna siffra kan anses bliva gällande även
för grunden i Sundet utöver den i det naturliga
lagringstillståndet förhandenvarande. Vid schaktning
erfordras endast korpning, och sprängning behöver
blott tillgripas i undantagsfall. Av särskilt intresse
är att man i Hälsingborgs hamn muddrat direkt i
"hallen", en gammal benämning på berggrunden.
Delvis användes dock vid samma tillfälle även ett
mejselmudderverk, som först bröt loss berget.
Järn-spontning och pålning är i likhet med på danska
sidan utan svårighet i regel möjlig intill 1 à 2 m
djup. Rätlias såväl som kritan är i allmänhet på
djupet genomdragen av fina sprickor och således till
en viss grad geiiomsläppig, en egenskap, som dock
mycket varierar. Exempel på fullständig
torrläggning kunna uppvisas, såsom från Hälsingborg, där för
utförande av en kajbyggnad ett område av hamnen
utan svårighet helt vattenlänsades.
Den fasta grunden synes således överlag mycket
väl lämpa sig för en grundläggning, och relativt
okomplicerade metoder kunna, som framgår nedan,
komma till användning. De lösare bottenlagren, som
bero på strömsättningen, komma med säkerhet ej att
försvåra arbetena. Av på Amager utförda
undersökningar framgå att denna strömsättning ej endast
beror på utflöde från Östersjön utan även av vindar,
som blåsa i Kattegatt och Nordsjön. Av de rådande
strömmarna är särskilt en från Kattegatt på 15—20
m djup inträngande underström av intresse. Då näm-
ligen det salta vattnet från vidgningen i norr pressas
in i den smala passagen mellan Hälsingborg och
Helsingör, ökas hastigheten, varför strömmen spolat
Sundets kanter på det nämnda djupet tämligen rena
från finare partiklar, vilka samlats till de djupare
delarna med lugnvatten, under det att kanterna
övervägande äro täckta av stenar, grus eller grov sand.
Dessa förhållanden ha konstaterats bl. a. av
zoologen fil. mag. H. Brattström vid av honom
företagna undersökningar av bottenfaunan i Sundets syd-
Fig. 4. Profil i brolinjen Pålsjöbaden—Marienlyst med
geologiska uppgifter.
ligare del. Med modifikation för den i själva
passagen större strömhastigheten, som endast torde
medföra en fullständigare urspolning eventuellt på en
längre profilsträcka, finnes ingen anledning förmoda
någon avvikelse från dessa observationer. I själva
brolinjen, där "Tvisten" höjer sig som en jämn
tröskel, torde underströmmen framgå närmare botten än
annars och försvåra avsättningen av de finare
partiklarna. Ett lösare ytlager av endast några meters
mäktighet torde därför kunna påräknas just här i
stället för en annars i rännan genomgående
mäktighet av ett par och tio meter. Konsistensen hos dessa
ytlager är till större delen sannolikt sådan, att de
utan nämnvärd svårighet kunna bortskaffas genom
sandsugningsapparater.
Val av broläge, beskrivning av plan och
profilsträckning för bron med tillfarter. Brons allmänna
anordning.
Broläget har valts norr om de båda städerna med
en sträckning från en punkt på danska sidan 500 m
nordväst om Marienlyst badhotell i riktning mot den
svenska västkustbanan, som tangeras av brolinjen
i den närmaste delen av S-kurvan vid banans infart i
Hälsingborg. (Fig. 2.) Med denna sträckning
vinnes bl. a. den fördelen, att för inlösen dyrbar,
bebyggd mark kan undvikas, samtidigt som den giver
goda anknytningsmöjligheter till förbindelserna på
ömse sidor Sundet. Från landfästet vid Helsingör,
som ligger cirka 400 m från kusten med en höjd
av 16,5 m över havets medelvattenyta, drages
järnvägen runt staden i en slinga, som dels går ända
fram till den nuvarande stationen vid hamnen, dels
avgrenar sig till järnvägen söderut mot Köpenhamn.
För Hälsingborg iföreslås i stadens västra del och på
den nuvarande idrottsanläggningens plats en ny
centralstation, som helt skall ersätta de båda
omoderna säckstationerna vid hamnen. I samband
härmed omlägges järnvägsnätet och drages upp till den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
