Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 juni 1935
väg- och vatten byggnad skons t
119
hållit betänkande med förslag till ny
motorfordonsförordning och ny vägtrafikstadga, avgivet av "1934 års
vägtrafiksakkunnige", ävensom visst förslag om förhud
mot hastiglietstävlingar med motorfordon å allmänna
vägar för vars behandling styrelsen tillsatt en kommitté,
bestående av herrar N. K. Sundblad, sammankallande,
Sten D. Ekelund, E. Pedro Hellström och H. Melin, i
vilken såsom representanter från avdelningen för
Mekanik enligt överenskommelse mellan vederbörande
avdelningsstyrelser därjämte ingått herrar Nils Gustafsson,
Erik Lundeberg och Birger Norlin. Kommittén hade
anmodats inkomma med yttrande om möjligt före den 1
oktober detta år.
Ordet överlämnades härefter till kapten Sten D.
Ekelund för ett kort föredrag, betitlat: "Något om
asfaltens olika användningsområden. Talaren, som med sitt
föredrag närmast avsåg en introduktion till kvällens
senare föredrag, framhöll hurusom man sedan något tiotal
år tillbaka speciellt i Holland men även i Tyskland och
U. S. A. gjort försök med och påbörjat användande av
asfalt till skydd mot urgrävningar genom vatten o. d.
Den asfalt, som härvid nästan uteslutande kom tiil
användning var petroleumasfalt, och talaren genomgick
dess olika värdefulla egenskaper för här ifrågavarande
arbetsområden.
Kvällens utländske gäst, ingenjör W. F. van
Asbeck från Haag, Shellkoncernens
tekniskt-vetenskapliga expert på asfaltområdet, höll därefter på tyska
språket ett föredrag om "Nyare metoder för utförande
av släntskydd och tätningar vid vattenbyggnadsarbeten."
Talaren redogjorde först för anordnandet av s. k.
säker-hetsbeläggningar, varvid indränkningsförfarandet kom
till användning och de olika typer av strandskydd, som
på sådant sätt utförts. Härefter beskrevs olika
tätnings-beläggningar, såsom "mastix-vergussdecken" och
"heiss-mischdecken", varpå föredragshållaren redogjorde för
provningar av vattengenomsläppligheten hos
asfaltplattor med olika sammansättning samt omtalade försök i
stor skala från Mississippifloden, där strandskydd mot
urspolningar ordnats genom armerade, plastiska
asfaltmattor, i stycken av ända upp till 75 m bredd, vilka
undan för undan rullats ut från speciellt konstruerade
valsar. Vidare beskrevs fogfyllnadsmassa och dess
användning i stället för cementbruk exempelvis vid
förekomst av aggressivt vatten ävensom injektioner med
asfaltemulsion vid grundläggningsarbeten på fin sand,
samt impregnering av cementbetong medelst upphettad
asfaltemulsion under övertryck.
Föredraget, som avtackades med kraftiga applåder,
torde komma att återges i Teknisk tidskrift.
Sedan de allvarligare förhandlingarna avslutats, vidtog
ett glatt samkväm under svensk-tysk-engelsk
språkbehandling och under avprovande av diverse för
asfalttekniken icke helt okända vätskor. T. R. Åm.
Världskraftkonferensens nästa plenarkonferens äger
rum i Washington i september 1936 på inbjudan av
president Roosevelt. De högtidliga former, under" vilka
inbjudningen framfördes, tyda på att man i officiella
kretsar i Amerika kommer att inrikta sig på att göra detta
plenarmöte av Världskraftkonferensen till en verkligt
stor tilldragelse. Programmet har också något politisk
anstrykning, såsom framgår av följande.
Såsom huvudrubrik för programmet har satts orden
"National Power Economy", ett begrepp, som närmast
torde återges av det svenska "Kraftpolitik". Slagordets
omfattning förklaras på följande sätt: reala
förutsättningar; förhållandet mellan statliga, kommunala och
enskilda kraftföretag; politik och praxis beträffande
organisation och kontroll; nationell och regional planering
av kraftförsörjningen; rationalisering av den elektriska
energidistributionen; nationell kraftpolitik.
Programmet omfattar ytterligare följande
underavdelningar:
1) Kraftekonomiens reala förutsättningar (statistik
över energi tillgångar, kraftsystem och användning).
2) Karakteristiska utvecklingslinjer vid kraftens
produktion, distribution och användning.
3) Nationell och regional planläggning med hänsyn till
bästa utnyttjandet av tillgängliga kraftkällor.
4) Kraft- och elverksindustriens organisation.
5) Offentlig kontroll av kraft- och elverk.
ß) Den elektriska energidistributionens
rationalisering.
7) Nationell kraftpolitik.
Internationella Dammkommissionens andra kongress
kommer att hållas i Washington från den 7 till den 12
september 1936 och i samband med
världskraftkonferensen.
Vid dammkongressen komma följande frågor att
behandlas (frågorna nr 1 och 2 voro de, som behandlades
vid Stockholmskongressen 1933):
Fråga 3) Specialcement för vattenbyggnader.
För att en diskussion i denna fråga skall kunna
inrymmas i kongressprogrammet är det nödvändigt att
rapporterna begränsas att behandla frågan särskilt ur
följande synpunkter:
a) Vilka äro de senaste rönen om användningen av
vanligt portiandcement i vattenbyggnader, särskilt vad
beträffar värmeutveckling samt vattnets förstörande
inverkan?
b) Vilka äro de specialcement, som användas för
vattenbyggnader, deras sammansättning samt kemiska och
fysikaliska egenskaper? Med vilka resultat ha de
provats enligt Internationella Cementkommitténs eller andra
metoder?
c) Vilka forskningsprogram finnas för nu pågående
eller för framtiden planerade undersökningar av
specialcement?
d) Bibliografi med korta referat av i rapportörens
hemland nyutkommen litteratur om specialcement.
Fråga 4) Utbildning och tätning av fogar.
Denna fråga omfattar dels krympfogar, som avses att
fungera under tiden för en vattenbyggnads (damms)
utförande och slutliga belastning, dels ock permanenta
dilatationsfogar.
Fråga 5) Beklädnader på murverks- och betongdammar.
Fråga 6) Geotekniska undersökningar i dammlägen:
Denna fråga avser närmast sådana undersökningar,
som äro av betydelse för valet av dammkonstruktion,
särskilt i fråga om jorddammar.
Det rent konstruktiva utbildandet av förbandet
mellan grund och dammkropp liksom även
grundförstärknings- och tätningsåtgärder må medtagas.
Fråga 7) Stabilitetskalkyler för jorddammar.
I samband med rapporter i denna fråga mottagas med
intresse observationsresultat från befintliga dammar i
avseende å infiltration, läckning, vattenmätning och
tryckfördelning.
Liksom vid Stockholmskongressen förekomma även
vid denna dammkongress meddelanden, som icke avses
bli föremål för diskussionsbehandling.
Dammkommissionen har fastställt att meddelanden
kunna ingivas rörande följande ämnen:
1) Experimentella metoder för undersökning av
gravitationsdammars säkerhet och för bestämmande av de
inre spänningarna.
2) Dammar av på förhand gjutna betongblock, med
särskild hänsyn till därigenom reducerade inre
spänningar.
3) ’Stenblocksdammar utförda i rinnande vatten.
4) Vilka äro de bästa förfaringssätten för att hindra
uppkomsten av läckor i eller under dammar?
5) Igenslamning av regleringsmagasin vid höga
dammar; förebyggande åtgärder.
Svenska ingenjörer, som äro intresserade att lämna
bidrag till kongressen i form av rapporter eller medde-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
