Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120
-teknisk tidskrift
27 april 1935
landen anmodas att hänvända sig till den svenska
kommitténs sekreterare, kapten Carl Hellström (adr.
Vattenfallsstyrelsen) för erhållande av det fullständiga
kongressprogrammet och övriga upplysningar i samband
härmed.
Det är att beklaga att den amerikanska inbjudan icke
tidigare utfärdats. Tiden för rapportörernas arbete har
därigenom begränsats till endast några månader.
Platta tak hade förespåkare redan för 100 år sedan.
I Schweiz’ första ingenjörstidning, "Zeitschrift für das
gesamte Bauwesen", vars första nummer utkom 1835
och det sista tio år senare, finner vi följande
rekommendation för de platta taken.
"Det platta taket har gentemot det spetsiga den
fördelen att mindre byggnadsmaterial, i synnerhet trä,
användes i onödan. Alla rum bli höga, ljusa och beboeliga.
Yttertaket blir tillgängligt, högst värdefullt för allehanda
hemsysslor och arbeten samt blir en ytterst angenäm
tillflyktsort vid mild väderlek. Man betänke den allsidigt
fria utsikten och lättheten att t. o. m. plantera växter
på taket. — Vad angår det yttre, så vet alla att platta
tak höra till den ädlaste byggnadsstilen".
Redan då rådde delade meningar om arkitekternas
skapelser, såsom framgår av följande notis ur samma
tidning.
"Att icke ens i London den sköna arkitekturen
överallt råder, utan att det tvärtom av engelska byggmästare
byggas löjligare saker än hos oss, framgår av följande
meddelande. Ett besök i Buckingham Palace, som kostat
landet över 800 000 pund sterling, och som kungen
ogärna synes vilja flytta in i, är tillräckligt för att
väcka skamkänslan hos varje britt över det smaklösa
överdåd, med vilket landets pengar här bortslösats.
Utvändigt ser det ut som ett duvslag eller en kasärn och
invändigt är det en fullständig Penelope-vävnad."
Murarnas törst synes på den tiden ha släckts av
byggherren att döma av nedanstående utdrag ur samma
tidning.
"Huru länge skall man fortfara med att bittida och
sent traktera murare, timmermän, kort sagt alla
byggnadshantverkare med vin och mat? Ger man dem icke
rätt så mycket, så arbeta sådana, som för övrigt icke
förtaga sig i arbetet, nästan icke alis; varje steg
över-lägges noga, varje sten vändes tio gånger, över varje
kärra sand eller sten hålles först en predikan.
Byggherren blir alltjämt den lidande; därför bör han avskaffa
dessa gamla seder, ackordera med mästarna om bättre
lön, i vilken morgon- och aftonmål inbegripits, så sparar
han tid, pengar, möda och förtret; han gör icke blott
sig själv utan även de bättre arbetarna en tjänst, ty de
kunna sedan spara något, om de vilja vara måttliga.
Ligger just icke häri en orsak till att man skriar över
de liöga byggnadskostnaderna?"
Automobiltunnel genom Alperna. Alla vägar leda till
Rom, men schweizarna anse att den som reser dit bör
tillryggalägga så stor del av vägen som möjligt inom
deras land. Deras grannar i öster och väster vilja även
ha sitt med av turisttrafiken. Sålunda har från franskt
Fig. 1. St. Gotthards-vägen vid Val Tremora, 1900 m. 8. h.
Fig. "2. Detalj av vägen i fig. 1. Inre radie 4,5 m, yttre radie 0 m.
Vägbredd 7 à 8 m.
håll lancerats ett förslag till en 26 km lång
automobiltunnel från trakten av Chamonix genom Mont Blanc å
nivån ca 1 300 m. ö. h. österrikarna å sin sida sträva
efter att leda den medeleuropeiska trafiken genom
Bren-nerpasset, 1 340 ni. ö. h. I Schweiz ventileras frågan nu
ingående såsom framgår av artiklar i Schweizerische
Bauzeitung (Band 106, nr 14—15), varur fig. 1—3
hämtats. Största sympatierna synas förefinnas för en
tunnel genom St. Gotthard, och alternativa förslag till en
en 15,i km lång automobiltunnel å nivån ca 1 200 m. ö. h.
eller en 9,8 km lång tunnel å nivån ca 1 500 m. ö. h. ha
framlagts av E. & G. Grunek. Byggnadskostnaderna för
den längre tunneln med 6,5 ni bred farbana beräknas
till 67 mill. Fr. (4 440 Fr. per lm) och totalkostnaden
till 80 mill. Francs. För ventilationen vid full
utnyttning (300 000’ vagnar per år, 11 000 m»/s frisk luft)
krävas ca 10 000 kW.
Fig. 1 och 2 giva en god föreställning om de
svårigheter de vägfarande ha att övervinna, då de nu skola
passera över St. Gotthard, vilket givetvis endast är
möjligt under en begränsad del av året.
Fig. 3 visar längdprofilen över viktigare alppass och
tunnlar. Järnvägstunneln genom Simplon har medtagits,
enär förslag väckts att inrätta denna så att såväl
automobil- som tågtrafik skall kunna äga rum, ett förslag
som synes mindre välbetänkt.
Sc/ieiMfunne/ inom,
Bernhard/h
100 km
Fig. 3. Oversiktslängdprofil av några viktigare alppass och tunnlar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
