- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1935. Väg- och vattenbyggnadskonst /
127

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

22 juni 1935

väg- och vatten byggnad skons t

127

med mönja före slutmålningen. Denna
mönjemål-ning föregicks av en grundlig skrapning och
stålborstning. Före valet av täckfärg utförde Statens
provningsanstalt på uppdrag av hamnstyrelsen
omfattande undersökningar och jämförande prov mellan
ett stort antal rena aluminiumfärger och
aluminium-blandade pansarfärger. Pansarfärgen påfördes genom
sprutning. Ett betydande arbete har nedlagts på
att, med hjälp av lämpliga arbetssätt och
färgsammansättningar, i så stor utsträckning som möjligt,
kunna använda sprutmetoden och likväl uppnå lika
gott resultat som med penselmålning. Först om
några år kan man få klarhet om, huruvida man
lyckats eller ej. Emellertid är det av stort intresse,
att denna omfattande bromålning utförts så som

gångbanekonsolerna. Formsättningen omfattade
totalt ca 14 000 m2. Betonggjutningen påbörjades i
slutet av maj 1934 och fullföljdes över hela den 600 ni
långa sträckan på en tid av fem månader.
Färdigblandad betong, ca 3300 m3, levererades av
aktiebolaget Betongindustri, Hornsberg. Liksom vid
Tranebergsbron användes 330 kg cement per m3
betong med hänsyn till önskan att erhålla fullt
vattentät betong. Armeringsjärnet, ca 410 ton. St. 50,
levererades färdigbockat av aktiebolaget
Lindholmen-Motala. Med stöd av erfarenheterna från
Tranebergsbron göts betongen utan krympfogar med
brobanan indelad i 54 lameller, som i brons tvärled
täckte hela brobredden och i dess längdled i
allmänhet hade en utsträckning av 12,9 m motsvarande stål-





Fig. 14. Tvärsektion av brobanan.

konstruktionens fackvidd. Endast över de båda
bågarnas hjässpartier förekommo ett antal lameller
med avsevärt kortare längd. Med hänsyn till risken
för sprickbildningar i betongplattan på grund av
bågarnas av temperaturväxlingarna beroende
rörelser i höjdled, ansågs det nämligen lämpligt att redan
från början göra ett antal "naturliga"
sprickanvisningar. Gjutningen utfördes med hjälp av två 15 m
långa remtransportörer. I allmänhet götos tre fack
per vecka, vid enstaka tillfällen fyra. Ali betong
vibrerades.

På hösten 1934 monterades brons räckverk, som
tillverkats vid hamnstyrelsens varv vid Pålsundet,
"Mälarvarvet".

Under sommaren 1935 utfördes
beläggningsarbetena.

Aktiebolaget Skånska cementgjuteriet var
entreprenör för isoleringen, som består av två lag
asfalt-papp och tre lag oljeasfalt. Före anbringandet av
isoleringen besprutades det väl
avjämnade betongdäcket med en
asfaltlösning. Liksom vid
Tranebergsbron föregående år använde
entreprenören med stor fördel
sprutmetoden vid påförandet av
asfaltlagren. Detta synnerligen
tidsbesparande arbetssätt hade nu
ytterligare fulländats, och vissa
dagar utfördes ända till ca 1 300
m2 fullt färdig isolering.

Ovanpå isoleringen lades genom
hamnstyrelsens egen försorg ett
5—7 cm tjockt skyddslager av
betong, som förstärktes med en
rut-nätsarmering, dubbel under
spårvägsspåren och enkel i resten av
körbanan.

Asfaltbeläggningen utfördes på
entreprenad av Granit- och Beton
aktiebolaget, Stockholm.
Beläggningen består av ett 3,5 cm tjockt
lager öppen asfaltbetong närmast
skyddsbetongen samt därovanpå

ovan angivits, bl. a. därför att det i fackkretsar
tycks råda betydande meningsskiljaktigheter
angående lämpligaste sättet att måla stålkonstruktioner.

Arbetet på broplatsen har handhafts av ett av
entreprenörerna bildat gemensamt företag
Verkstads-aktiebolaget Västerbron. Arbetschef var den tyske
överingenjören J. Sp rau. Dessutom voro en ingenjör,
ett par verkmästare och några specialarbetare från
Tyskland. I övrigt användes svensk arbetskraft.
Från hamnstyrelsens sida sköttes kontrollen på
arbetsplatsen hela tiden av en ingenjör med biträde
av en verkmästare, varjämte särskilda
kontrollingenjörer förordnades för svetsnings- och
målningsarbetena.

Brobanan.

Denna del av bron utfördes i hamnstyrelsens egen
regi. Brobanedäcket av armerad betong har en
medeltjocklek av 18 cm i körbanan och 13—20 cm i

Fig. 13. Sprutmålning av båge.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:32:20 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1935v/0129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free