Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
-teknisk tidskrift
27 april 1935
nas enligt ekv. (1) och (3) bottenbredden till B0 co 2,0
m och den erforderliga vattenmängden till Q co 4,3
m3/s för rj = 1. Med antagandet att rj även för den
trapetsformade sektionen varierar enligt fig. 3,
erhålles en bottenbredd av B0 cv> 2,35 m och en
vattenmängd av Q cn3 4,9 m3/s. Den trapetsformade
sektionen skulle alltså i detta fall möjliggöra en
vattenbesparing av minst 20 % i jämförelse med
gynnsammaste triangulära sektion.
Det har med stöd av vissa deduktioner1 påståtts,
att den triangulära sektionen skulle vara särskilt
förmånlig i kapacitetshänseende, och att av alla
trapetsformade sektioner med bottenbredden B0 gränsfallet
med B0 — 0 skulle giva den teoretiskt största
kapaciteten. Så är dock icke förhållandet utom möjligen
beträffande mycket små rännor och relativt stor
medeldiameter å virket. Påståendet har även
tidigare helt allmänt varit föremål för bemötande (se
Svenska flottledsförbundets årsbok 6).2 I allmänhet
och särskilt för större rännor är i fråga om den
teoretiska kapaciteten — alltså när det gäller att
verkligen utnyttja rännan i kapacitetshänseende med
höga beläggningsgrader — den trapetsformade
sektionen bättre än den triangulära. Fig. 5 visar några
beräknade kapacitetskurvor för trapetsformade
sektioner med olika bottenbredd och för följande data:
Exempel 2.
"1 = 1
Q = 3 m3/s
d = 0,2 m
1—6 m
c = 60
J = 0,005
a = 0,3 d = 0,06 m
a = 30°, 45° och 60°.
Enligt fig. 5 ligger kapaciteten för den triangulära
sektionen (B0 = 0) i bottenpunkten av varje kurva.
Något teoretiskt belägg för att den triangulära
sektionen skulle vara särskilt gynnsam i
kapacitetshänseende föreligger sålunda icke. Å andra sidan är det
kanske icke uteslutet, att det i praktiken med
nu förekommande relativt låga beläggningsgrader
1 Se ovannämnda uppsats av Bsseen.
- Walo Finné : Yttrande vid Svenska flottledsförbundets
årsmöte 1931.
(k ■= 0,25—0,40) kan visa sig lämpligt med det i den
triangulära rännans mitt koncentrerade stora
vattendjupet. Därjämte synes den triangulära rännan i
viss mån även möjliggöra en anpassning av
vattenbehovet efter den vid varje tidpunkt passerande
virkesmängden, vilket under vissa förhållanden kan
vara en fördel. Stundom övergår ju även vid långa
i E 5
<0 Q.
V
o
0,5 1,0 1,5 2,0 B0 i m
Fig. 5. Teoretisk kapacitet hos en trapetsformad ränna med olika
bottenbredder enligt Exempel 2 (se texten).
rännor en trapetsformad sektion nedåt automatiskt
i en triangulär sektion för hållande av ett bestämt
minimidjup i rännan.
Då så föga är känt beträffande transport
verkningsgraden, torde det vanligaste vara, att man vid
beräkningar i praktiken sätter den rj = 1 eller ock
inkluderar den i den praktiska kapacitetskoefficienten.1
Verkningsgraden bör emellertid icke begreppsmässigt
förblandas med denna koefficient. Den förra beror
nämligen väsentligen av rännans egenskaper, under
det den senare i huvudsak sammanhänger med yttre,
rännan ovidkommande faktorer. Strävar man efter
en hög utnyttjning av rännorna, torde det för övrigt
vara nödvändigt att taga hänsyn till
verkningsgraden. Ur denna synpunkt vore det av värde, om de
av Esseen beskrivna modellförsöken kunde fullföljas
och utvidgas att omfatta även andra sektionsformer.
i Verkningsgraden är för övrigt beroende av beläggnings-
graden, i det rj blir större ju mindre 7c är. Ett
hänsynstagande härtill skulle emellertid, även om relationen vore känd,
onödigtvis komplicera beräkningarna. Därför kan man
lämpligen låta ökningen i verkningsgrad ingå i den
säkerhetsmarginal, som givetvis alltid bör förefinnas mellan den
förutsedda praktiska kapaciteten och den beräknade teoretiska.
FORMLER FÖR VIKTSBERÄKNING OCH DIMENSIONERING
AV SVETSADE STÅLBALKAR, UTSATTA
FÖR BÖJNING.
Av civilingenjör S. Kasarnowsky.
a. Förhållande mellan balkens vikt och
motståndsmoment.
Beteckna h och t livplåtens höjd resp. tjocklek,
d flänsplåtens tjocklek och F totala flänsarean, så blir
balkens netto vikt i kg per meter:
F= 0,785(ht + F) ............... (1)
(h, t och F i cm resp. cm2)
och dess motståndsmoment W, om (d/h)2 försummas,
1 h2 t Fh
............(2)
h
Av ekvation 1 och 2 fås
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
