Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 juni 1935
väg- och vatten byggnad skons t
143
V= 0,785
ht
2 W
h’
(3)
Förhållandet mellan flänsplåtens tjocklek och
livplåtens höjd (d/h) varierar i praktiken mellan 0,01 och
0,05. Antages djh — 0,03, så förenklas ekv. 3 till
/ 2
V = 0,785 ( 0,69 h f-f-~A-J
eller
V = 0,54 h t —|— 1,57
w
(4)
h )
Ekvation 4 anger balkens nettovikt med ca 1 %
noggrannhet.
Formler av denna typ ha uppställts av Vianello
för nitade balkar.
b. Approximativa uttryck för skärpåkänningen.
Betecknar A avskärningskraften, %x
skärpåkänningen på avståndet x från neutrala lagret och S
balktvärsnittets motsvarande statiska moment så blir
Av det kända uttrycket för rx
_ AS 2 AS
t* - ff <*> Wh-t\
(/ = balkens tröghetsmoment)
följer:
A! A21 \
x = 0 (neutrala lagret) r0 = — [l -f -—)...... (5)
(6)
Ekvation 6 kan användas för dimensionering av
käl-svetsar mellan fläns och livplåt.
Fig. i.
I praktiken varierar hHj&W mellan ca 0,40 och 0,12
och följaktligen r0 mellan 1,20 Ajth och 1,07 A/th och
xl mellan 0,80 A/th och 0,93 Ajth.
c. Bestämning av livplåtens tjocklek,
Är balkens livplåtshöjd given, bestämmes
livplåtens tjocklek av följande fyra villkor:
1. Materialets tillåtna skärpåkänning, t, får ej
överskridas. Av ekv. 5 fås
r<
h t
\ 12 Wi
2. Livplåtens knäcksäkerhet intill upplagen, där
skärpåkänningarna kunna förorsaka utknäckning,
skall vara minst lika med (hela) balkens säkerhet i
övrigt. Beräkningsmetoder för knäcksäkerheten hos
plåtar för sådana belastningsfall, som här äro av
intresse, ha uppställts av Timoschenko (se ex.
"Eisen-bau" 1921). Man tänker sig en plåtstrimla med
bredden 1 cm, tjockleken t och längden lln utskuren ur
plåten, som i ändarna åverkas av tryckkraften
øj.r • t, så gäller generellt, att knäckpåkänningen för
hela plåten är lika med knäckpåkänningen för en
plåtstrimla med fria knäcklängden
h
hr —
i,
(?)
r
K
mz — 1
h = livplåtens höjd.
m — Poissons tal
K — en funktion av förhållandet mellan avståndet a
mellan de vertikala avstyvningarna
(livstöttorna) och livplåtshöjden h.
Sättes m — 10/3, så är
..................... (8)
VI,i K
Sätter man enligt avdelning b) som medelvärde för
livplåtens max. skärpåkänning
< A
och försummar inspänningen mellan fläns och livplåt
så fås vid 2-faldig säkerhet inom elastiska området
vid en elasticitetsmodul E — 2,1 • 106 kg/cm2
n2 E t* , A
To = c . = !;13
och
2X12 l2,
kr
ht
t
95 V
Ah
iT
(9)
Enligt Timoschenko varierar K vid påkänningar på
grund av avskärningskrafter mellan K — 9,42 för
afh = 1,0 och K = 5,7 för a/A = oo.
För en balk med avståndet mellan avstyvningarna
lika med höjden, a/A = 1, blir:
Z*r=0,3i h och t=-^\lAh......... (10)
och för en balk med avstyvningar endast över
upplagen, dvs. a —oo
^=0,40 A och t= ~-\]Ah......... (11)
Inom området a/h = 0,80 och a/h = oo kan resultaten
av Timoschenkos undersökningar approximativt
anges med uttrycket
3,72 + 5,7 (aj hf
K =
Av ekv. 9 och 12 fås
(«M)2
då:
t
170 /c
(«/å)2
XAA.
(12)
(13)
0,65 +(a/A)2
Giltighetsområdet för ekv. 9—13 (elastisk
knäck-ning) sträcker sig för byggnadsstål St. 37 till
£/A = l/77, för bättre stålkvaliteter är förhållandet
tlh. ännu högre, så att ekv. 10—13 gälla i nästan
alla praktiska fall.
Kommer man undantagsvis utanför det elastiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
