Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1. 4 jan. 1936 - Pumpverket under Karl XII:s torg, av Lll. - Notiser - »Den kemiska instrumenttavlan», av s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
Fig. 5. Galleriet.
detta ändamål har i maskinrummet installerats 3 st.
spolvattenpumpar med en kapacitet av 950 liter per
minut vid 12 m tryck. Spolvattnet tages från
Norrström. Vid vattenintaget har anordnats en brunn
med finsilar.
Samtliga ventiler äro av skjutventiltyp och drivas
med tryckolja. Denna levereras av en hydrofor,
automatiskt betjänad av 2 st. oljepumpar av imotyp
å vardera 60 liter per minut och 9 kg per cm2, av
vilka den ena står i reserv. Dessa anordningar äro
placerade i galleriet. De ventiler, som äro monterade
på tryckledningarna, manövreras elektriskt,
ventilerna på sugledningarna för hand. Med hänsyn till
risken för vattenslag i den långa tryckledningen hava
pumparna icke försetts med klaffventiler, utan,
såsom nämnts, med automatiska skjutventiler med
reglerbar stängningshastighet.
I maskinrummet finnas 2 st. länspumpar å 350 liter
per minut vid 5 m lyfthöjd, vilka hava till uppgift att
pumpa över eventuellt läckvatten och dylikt från den
under maskinrummets golv belägna rörkammaren till
gallerkammaren.
Pumparna manövreras av en i gallerkammaren
monterad flottör, som vid viss vattennivå igångsätter
eller frånkopplar pumparna i tur och ordning.
Fig. 6. Gallerkammaren.
Pumpverket är försett med tvenne skilda
ventilationssystem, det ena betjänande
transformatorrummet och det andra pumpverket i övrigt. Ett
friskluft-inlopp mynnar i maskinrummet, varifrån luften
medelst en centrifugalfläkt med en kapacitet av 25 m3
per minut pressas in i gallerkammaren. Från denna
ledes luften åter ut i det fria genom en
spårvägs-stolpe. Med hänsyn till maskinernas
värmeutveckling har i maskinrummet installerats en
propellerfläkt, som vid en temperatur av 30° startas
automatiskt medelst en termometer.
Utanför pumpverket har anlagts en ventilkammare,
i vilken å tryckledningen monterats dels en hand
manövrerad ventil, dels en tryckdifferensmätare, vars
impulser överföras till ett i maskinrummet befintligt
registreringsinstrument.
Pumpverket, som utförts av Stockholms stads
gatukontor i egen regi, har konstruerats av
civilingenjörerna G. Brundin och G. Lidén, av vilka den förre
svarat för pumpverkets allmänna utformning, samt
den maskinella utrustningen, den senare åter för
betongkonstruktionerna. LU.
NOTISER
"Den kemiska instrumenttavlan". Under denna
rubrik framhåller kommerserådet Enström 1 IVA:s
tidskrift nr 4, 1935 hurusom, den s. k. instrumenttavlan,
sedermera utvecklad till kontrollrummet eller
manöver-centralen, som på sin tid framkom och utvecklade sig
till ett väsentligt moment i tillverkningen av elektrisk
energi och sedermera även gjort sitt intåg i
ångpannehuset, där man numera finner åtskilliga
övervakningsorgan avseende ångmängd, temperatur, rökgasernas
sammansättning m. m. ofta sammanförda till en tavla, varest
manometern ursprungligen tronade 1 ensamt majestät, nu
även kommit till sin fulla utveckling inom den kemiska
industrien. Från att ursprungligen här, liksom vid en
del andra industrier, hava avsett kontroll av fysikaliska
storheter såsom tryck, temperaturer o. dyl. har denna
kontrollteknik alltmer utvecklats till att jämväl omfatta
metoder för avläsning och reglering av kemiska
faktorer, speciellt halter av beståndsdelar, varigenom en
långt gående automatisering av arbetsprocesserna blivit
möjlig.
För erhållande av mät- och regleringsimpulser kan
som bekant ett antal olika metoder komma till
användning. Från den tidigast i samband med ångpannedrift
utarbetade tekniken för rökgasanalys har man ett
antal förfaringssätt att välja på, baserande sig på
gasblandningars olika värmeledningsförmåga vid olika
sammansättning, stegvis volymsminskning vid
absorption av gasens olika beståndsdelar i en serie
absorptionskärl, deras förbränning e. d. För lösningar kommer i
första hand ifråga diverse elektriska metoder, såväl
sådana för pH-mätning som rena motståndsmätningar
eller, elektrokemiskt uttryck, kappamätningar. Slutligen
har man i fotocellen ett organ, vilket kan användas som
impulsgivare såväl när det gäller reaktioner i gaser som
lösningar där färgförändringar eller andra optiska
fenomen inträda.
Den mest fulländade anläggningen i avseende på
automatiserad kemisk kontroll som f. n. finnes i vårt land
torde vara den i svavelverket i Rönnskär, tillhörigt
Bolidens gruvaktiebolag, förefintliga. Efter en uppsats i ovan-
8
25 jan. 1936 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
