Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3. 18 jan. 1936 - Kolmarknaden, av Bn. - Karl-August Wallroth †, av Alf Grabe - Notiser - Tennförbrukningen i världen, av s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
med kännedom om det envisa motstånd som
tidigare rests från gruvägarnas sida.
För oss såsom kolimporterande land är dock
prisbildningen för exportkolen den fråga som har
största intresset. Det ligger ju ganska nära till hands
att antaga, att även exportpriserna komma att höjas
för att täcka de stegrade produktionskostnaderna.
En dylik höjning är utan tvivel genomförbar men
endast till priset av en minskad export. Skall
England välja denna väg eller bibehålla den tidigare
prisnivån och försöka upprätthålla exporten vid
samma storlek som under de senaste åren, eller skall
det övergå till en mera aktiv exportpolitik? Av de
olika alternativen förefaller det andra i ordningen
troligast, men det är icke alldeles otänkbart att
England, sedan det genom de centrala
försäljningsorganen erhållit ett instrument, som möjliggör
uttagandet av högre priser på hemmamarknaden, kommer
att liksom Tyskland och Polen finna det fördelaktigt
att, i avvaktan på tillkomsten av en europeisk
kolkartell, subventionera exporten för att söka
återvinna åtminstone en del av vad som tidigare
förlorats. Att betingelserna för en kolkartell nu äro
bättre än förut är otvivelaktigt, men ännu torde det
dröja åtskillig tid, innan man uppnått målet. En
sak torde vi emellertid i likhet med våra
skandinaviska grannar kunna vara säkra på, nämligen att vi
alltjämt få finna oss i att under alla förhållanden
taga en väsentlig del av vårt kolbehov från
England. Bn.
Karl-August Wallroth †.
Den 2 januari avled i Stockholm förre
myntdirektören Karl-August Wallroth.
Wallroth var född år 1860 och var sålunda vid
sin död 75 år gammal. Han var född i Värmland i
Östra Emtervik, blev student i Uppsala år 1879 samt
studerade sedermera vid Uppsala universitet, och
torde hava varit en av de sista som där avlade den
gamla krävande bergsexamen år 1890, varpå följde
studier vid bergshögskolan i Stockholm. År 1892
blev han amanuens i finansdepartementets
kontroll-och justeringsbyrå samt samma år kontrollör
därstädes. År 1906 blev han kontrolldirektör men
förordnades redan år 1908 att uppehålla befattningen
såsom myntdirektör. I denna ställning bidrog han
kraftigt till den omorganisation, som år 1909
genomfördes, i det att myntverket, kontrollverket och
justeringen av mått och vikter lades under ett
gemensamt verk, mynt- och justerings verket, till vars chef
Wallroth utnämndes med titeln myntdirektör. I
denna befattning kvarstod han, till dess han år 1927
avgick med pension. Sedan denna tid har Wallroth
levat rätt tillbakadraget från det offentliga livet.
De anförda data bilda ramen omkring ett
verksamt liv, vars arbetsresultat kanske ej blevo kända
i så vida kretsar, men som icke desto mindre äro av
bestående värde. Alldeles särskilt bör framhållas
hans omfattande och samvetsgranna forskningar inom
det svenska myntväsendets historia, publicerade uti
myntdirektörens årliga ämbetsberättelse och seder-
mera sammanförda uti "Numismatiska meddelanden".
Hans utredningar rörande de olika myntens halt och
värde under olika tider torde kunna betraktas
såsom grundläggande även för framtida forskningar
på det ekonomiska området.
Inom Svenska teknologföreningen var Wallroth
under tidigare år en verksam medlem och särskilt
vid avdelningens för Kemi och bergsvetenskap
sammanträden saknades han sällan. Åren 1900—1902
var han redaktör för den bergsvetenskapliga
avdelningen av Teknisk tidskrift.
Wallroth var till sitt väsende en relativt tyst och
tillbakadragen man, som sällan framträdde eller
yttrade sig offentligt, men den som av en eller annan
anledning kom honom närmare fann snart, att han
hade att göra med en personlighet av mer än vanliga
mått. Hans beläsenhet inom olika områden var
förvånande, och hans grundliga kunskaper kunde icke
undgå att imponera. Och han delade gärna med sig
åt den som sökte hans råd. Men mest av allt
kanske man satte värde på Wallroth på grund av den
försynta, högt bildade och själsligt fina människan,
som dolde -sig under det anspråkslösa, tysta och
tillbakadragna sättet. Hans vänner skattade honom
högt, och ovänner hade han få.
Alf Grabe.
NOTISER
Tennförbrukningen i världen visar under det
förflutna året en stark ökning gentemot föregående
årsperiod räknad från okt. 1933 till nov. 1934. ökningen
utgör 20 % för världen i dess helhet och ej mindre än
40 % för USA. Även Ryssland visar en stark ökning i
det att förbrukningen i detta senare land ligger 35 %
över föregående års och totalt utgjorde ca 7 000 ton för
12 niånadersperioden nov. 1934—okt. 1935. Till
jämförelse kan nämnas att Sveriges förbrukning under
samma tidsperiod uppskattas till ca 2 000 ton. I trots
av de i Tyskland pågående försöken att nedbringa
konsumtionen av icke inhemska metaller har förbrukningen
32
18 jan. 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
