Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. 25 jan. 1936 - Docent- och forskningsstipendier vid Tekniska högskolan, av John-Erik Ekström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
Kulturhistoria ................... 19 000 kr.
Litteraturhistoria ____ 936 000 kr. 119 000 „
Y. Medicin ......................... 13 447 000 kr.
Anatomi och fysiologi ............ 64 000 „
Tandläkarvetenskap (exkl. East-
maninstitutet) ................. 86 000 „
Farmaci och farmakologi ........ 71 000 „
Veterinärmedicin ... 13 697 000 kr. 29 000 „
VI. Teologi ............ 208 000 kr. 208 000 kr.
VII. Hushållning och näringar i
allmänhet ........................................................306 000 kr.
Handelsvetenskap ..............................1 649 000 „
Nationalekonomi ____ 2 251 000 kr. 296 000 „
VIII. Juridik .......................... 443 000 kr.
Statsvetenskap .................. 306 000 „
Statistik ............. 799 000 kr. 50 000 „
IX. Lantbruksvetenskap ............. 174 000 kr.
Skogsvetenskaplig
forskning ............... 554 000 kr. 380 000 „
X. Konstnärlig verksamhet ....................8 043 000’ kr.
Konsthantverk ....................................32 000 „
Litterär verksamhet ............................1 131000 „
Musik ......................................................868 000 „
Teater ....................................................43 000 „
Journalistik ..........................................44 000 „
Yrkesskicklighet .... 10 377 000 kr. 216 000 „
XI. Ingenßrsvetenskap (exkl.
Ingenjörsvetenskapsakademiens stiftelse 1 820 000 kr. 1935) 2 314 000 kr. 2 314 000 kr.
eller sammanlagt: Summa 73 949 000 kr.
Av denna summa på 74 mill. kr. kommer endast
3,2 % på ingenjörsvetenskapernas del. I betraktande
av den stora betydelsen av en högt utvecklad
tekniskvetenskaplig forskning liksom av att sådan
forskning oftast medför betydligt större kostnader än
forskning inom andra områden (dyrbara laborationer,
modellförsök, försöksdrift i stor skala, matematiskt
tryck osv.) måste man tyvärr konstatera, att siffran
är beklagligt låg. Tyvärr kan nog icke heller
förteckningen kompletteras med andra, mindre kända
fonder och forskningsanslag, vilka event. finnas
tillgängliga inom ingenjörssammanslutningar, industrier o. d.
I den mån sådana finnes (och det till ett mycket
blygsamt belopp) äro de medräknade och summan
måste anses för ganska riktig.
Av denna summa på 2 314 000 kr. förvaltar
Tekniska högskolan mer än hälften eller 1 276 000 kr.
(Resten av dess fonder, dvs. 1 284 000 kr., äro
anslagna till studiehjälp o. d. åt mindre bemedlade
elever.) Jag måste emellertid kraftigt framhålla att
genom donatorernas bestämmelser det mesta av
avkastningen undandrages forskningen i egentlig mening.
Ca 0,95 mill. hava nämligen karaktär av
studieresestipendier för teknologer under teknistiden och
omedelbart efter avgångsexamen. Enligt vad jag
kunnat finna stå sålunda av högskolans medel endast
ca 320 000 kr. (inklusive den nya, av kommerserådet
Enström vid bryggeriernas 50-årsjubileum anmälda
fonden på 50 000 för teknisk biokemi) disponibla för
studier och forskning efter avgångsexamen, under
det resten alltså mera har karaktären av premier för
"ordning och flit". Här är en annan sak att lägga
märke till. Genom att forskningssumman är
uppdelad på en mängd legater med särbestämmelser, bliva
räntemedlen utplottrade på en mängd olika små-
undersökningar och går miste om den enhetlighet i
fördelningen, som skulle kunna vinnas, därest de
hade kommit från en enda stor fond.
Vända vi oss till våra grannländer så måste det
konstateras, att förhållandena där äro relativt sett
bättre än hos oss. Danskarna ha sålunda, förutom
Carlsbergsfondens ca 30 mill. kr., som delvis kunna
komma ingenjörsvetenskaperna till gagn, åtminstone
följande fonder:
Laurits Andersens fond ............ 5 000 000 kr.
Tuborgsfonden ..................... 1000 000 „
K. A. Larssens Stiftelse ............ 2 500 000 „
Summa 8 500 000 kr.
Forskningen med understöd ur dessa fonder
bedrives i allmänhet i intim kontakt med Den
poly-tekniske Læreanstalt.
Förutom de mot vår högskolas stipendiemedel för
teknologer svarande donationerna (de 0,95 mill.) har
dessutom den danska tekniska högskolan sedan 1928
en stor speciell forskningsfond. Detta år skänkte
nämligen änkan efter högskolans f. d. rektor
Hagemann 200 000 kr. till "Den polyteknieke Læreanstalts
ingeniørvidenskablige Fond". Denna är ej att
förväxla med "Hagemanns Kollegium", ett helt stort hus
med inredning att användas till bostad och
samlingslokal för mindre bemedlade studerande, ett slags
inventiöst studenthem alltså. Enligt stadgarna skall
"Den polytekniske Læreanstalts
ingeniørvidenskablige Fond" användas till
1) understöd till ingenjörer, särskilt yngre, under
den tid de utföra forskningsarbeten av
ingenjörsvetenskaplig art,
2) anskaffning av specialapparater och till resor
i samband med planerade eller under utförande
varande forskningsarbeten,
3) publicering, eventuellt i form av
doktorsavhandlingar, av de vid forskningsarbetet vunna resultaten.
4) Eventuellt kan fonden även användas till
medaljer eller andra belöningar för arbeten av den art,
som testator tagit sikte på.
Av det sagda framgår med ali tydlighet att de
danska möjligheterna att ligga i främsta ledet vid
forskningsfronten äro betydligt mycket större än hos
oss. Deras minst 8,7 mill. kr. ge i runt tal 350 000
kr. i avkastning, alltså mer än vad vi hava i fonder
vid Tekniska högskolan.
Vid Polyteknicum finnas dessutom 8 st.
docentstipendier på ca 6 800 kr., vilkas innehavare med en
viss begränsad undervisningsskyldighet skola ägna
sig åt ingenjörs vetenskaplig forskning.
I Norge är den tekniska högskolan och därmed
den tekniska forskningen mycket ung. Genom en
storartad offervillighet och entusiasm har där
emellertid satsats pengar för att skapa möjligheter till
en teknisk forskning, som trots den korta tid, som
förflutit sedan Norges självständighet, redan är på
god väg att distansera vår. Historien om
tillkomsten av Norges Tekniske Høiskoles Fond är för oss
så synnerligen lärorik, att jag inte kan underlåta att
tala om den. (Jag vill av de andra i Norge
förefintliga fonderna endast nämna statsminister Chr.
Mic-kelsens institutt for videnskap og åndfrihed från
1924, vilken åtminstone delvis är tillgänglig för
ingenjörsändamål. Dess kapital är f. n. över
5 500 000 kr.)
36
2 fi 18 jan. 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
