Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. 25 jan. 1936 - Docent- och forskningsstipendier vid Tekniska högskolan, av John-Erik Ekström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
Dess historia börjar med öppnandet av högskolan
1910, då till rektorn av en anonym givare
överlämnades 5 000 kr. till "de norske teknikkeres og
indu-stridrivendes høiskolefond". Med gåvan följde en
uppmaning att sätta igång med en offentlig
insamling. Denna uppmaning föll i god jord och i maj
1911 utgick den första inbjudan att teckna bidrag
till en sådan fond, men då kort därpå även en
insamling sattes igång för en jubileumsfond för
universitetet med anledning av dess 100-årsfest, så
inställdes högskolans insamling för att det ej -skulle
bliva konkurrens mellan de två insamlingarna. Först
i januari 1912 utgick en ny inbjudan, undertecknad
av bl. a. stortingspresidenten och statsministern. I
denna heter det:
"Den tekniska högskolan har nyligen trätt i
verksamhet och därmed har det från statens sida gjorts
en betydelsefull insats för att vårt land skall kunna
följa med i den moderna tekniska och industriella
utvecklingen.
För att högskolan skall kunna fylla sitt ändamål
måste dess verksamhet icke endast hava för ögonen
den tekniskt vetenskapliga undervisningen, det måste
vid densamma också bedrivas självständiga
vetenskapliga studier och undersökningar, och det skall
bliva av den största betydelse för vårt lands framtid,
om dessa undersökningar kunna bedrivas med
särskild hänsyn till de möjligheter som vårt lands
naturförhållanden giva för utvecklingen av industri och
näringsliv."
Trots det att alltså omedelbart förut en stor
insamling till universitet pågått kunde kommitterade
i oktober 1914 till högskolan överlämna en så stor
summa som 351 000 kr. Genom gåvor,
penninglotterimedel och räntor har den sedan ytterligare ökats.
Vid högskolans 25-årsjubileum i år erhöll den ännu
en gåva på 100 000 kr., så att från den blygsamma
början med 5 000 kr. har den nu vuxit till bortåt
1 200 000 kr. och har alltså ökats 240 gånger! Dess
betydelse blir klarlagd då man hör, att inalles har
utbetalats i forskningsbidrag ca 480 000 kr., varav
sista året 42 000 kr. Forskningsverksamheten vid
tekniska högskolan i Trondheim stödes ytterligare
därav, att liksom i Köpenhamn finnas 8 docenturer
på ca 6 500 kr. av statsmedel.
Vända vi oss sedan österut mot Finland, så måste
jag framhålla, att den unga staten har haft att
kämpa med mycket stora statsekonomiska
svårigheter i sin strävan att skapa en kulturpolitik på
nationell bas. Dessa svårigheter återspeglas också i
anslagen till tekniska högskolan i Helsingfors. Att
en stark vilja till hävdande av den finska tekniska
forskningen dock förefinnes, det framgår bl. a. av
regeringspropositionen till finska riksdagen
angående riksstaten 1936. Bland högskolans anslagskrav
finnes under rubriken "Stipendier" att läsa följande,
vilket jag tar mig friheten att citera:
"Förutom understöden under detta moment har
högskolan inga andra medel för understödjande av
unga personers vetenskapliga verksamhet efter
avlagd högskoleexamen. Emellertid lägger den
tekniskt-vetenskapliga forskningen den säkraste
grunden för industriens och teknikens framsteg, varjämte
den utgör en nödvändig förutsättning för utbildande
av tekniska lärarekrafter. Högskolans nuvarande
stipendiemedel äro alldeles otillräckliga för sitt ända-
mål, enär till vetenskapligt arbete skickade
personer esomoftast äro medellösa. Det tillägg på 20 000
mark, varmed anslaget för innevarande år höjdes har
ännu icke avhjälpt läget. Ökningen borde bliva så
kännbar, att ett stipendium ur anslaget garanterade
den, som ofta tryckt av studieskulder ägnar sig åt
tekniskt-vetenskapligt arbete, en anspråkslös
utkomst. Särskilt under nuvarande förhållanden borde
tekniska högskolan ägna sagda arbetes utvecklande
och vård den allvarligaste uppmärksamhet. För
vetenskapliga forskningsunderstöd föreslås förty under
momentet ett tilläggsanslag av 30 000 mark.
Momentet slutar på 150 000 mark."
För de fyra åren 1933, 34, 35 och 36 har därigenom
anslagskraven ökats i takten 80-, 90-, 120- och 150 000
mark. Nästan fördubblats!
De i propositionen framställda synpunkterna och
önskemålen skulle väl vår egen högskola kunna ord
för ord understryka.
Genom förordningen av den 2 juni 1933 finnes
även vid tekniska högskolan i Helsingfors 4 eller 5
docentstipendier.
Av vad jag sökt visa framgår det alltså, att vår
egen högskola är starkt handikappad i
forskningshänseende vid en jämförelse med Nordens övriga
tekniska högskolor, Finlands möjligen undantagen. Det
är väl i medvetande härom som vederbörande
äntligen hava börjat röra vid frågan om effektivisering
av docentinstitutionen vid Tekniska högskolan.
Sedan länge har det ju som bekant funnits
docenter vid Tekniska högskolan. Deras uppgift är
enligt stadgarna
1) att liksom övriga lärare vid högskolan i sitt
ämne följa vetenskapens och teknikens framsteg,
2) att mottaga förordnande att såsom vikarie
uppehålla lärarbefattning i sitt ämne, då han ej är
förhindrad av laga förfall,
3) att, på förslag av lärarkollegiet och enligt
styrelsens bestämmande, mot skälig ersättning, som i
varje särskilt fall fastställes av styrelsen, sedan
lärarkollegiet yttrat sig, övertaga den undervisning
i sin vetenskap, som för ett ändamålenligt ordnande
av undervisningen prövas erforderligt.
Med undantag av de enstaka tillfällen, då
docenten får rycka in vid ett vikariat är han alltså
alldeles oavlönad, och vid vikariat o. dyl. erhåller han
ersättning för undervisnings-, icke för
forsknings-verksamhet. Det får därför icke förtänkas honom,
om han inför kravet att skaffa sig en utkomst ser
sig nödsakad att lägga tyngdpunkten av sin
verksamhet på den praktiska teknikens fält. Det blir
därigenom en ganska hopplös uppgift för högskolan
att genom sina docenter tillgodose behovet av
värdefulla krafters bevarande åt den vetenskapliga
forskningen. Att så måste vara förhållandet framgår av
en jämförelse med våra universitet. För att
tillgodose undervisningen och forskningen finnas vid
Uppsala, Lund och Karolinska institutet inalles 83
st. docentstipendier på 6 000 kr. vardera, alltså
tillsammans utgörande 498 000 kr. Med ett
docentstipendium följer enligt stadgarna skyldighet att hålla 70—
100 timmars propedeutiska föreläsningar eller 55
timmars föreläsningar av vetenskaplig karaktär per
läsår. Denna skyldighet kan dock enligt
universitetskanslerns bestämmande utbytas mot annan
tjänstgöring, dvs. i första hand seminarier. Erfarenheten
25 jan. 1936
37
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
