Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. 25 jan. 1936 - Docent- och forskningsstipendier vid Tekniska högskolan, av John-Erik Ekström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
Tabell 2. Docentstipendier vid universitet och högskolor. (Exklusive forskarstipendier.)
Professurer Docenter V. t. 35. Studerande [-Docent-stipendier-] {+Docent- stipendier+} Anm.
Uppsala universitet: c:a
Med. fakulteten .................................................... 14 8 600 5
Mat.-nat. sektionen ............................................ 17 30 700 12
Lunds universitet:
Med. fakulteten .................................................... 13 81 500 0
Mat.-nat. sektionen ........................................... 13 231 400 10
Karolinska institutet................................................ 24 56 800 5
Lantbrukshögskolan ............................................... 12 2(+ 2) 60 4 K. Br. 20. 4. 34.
Skogshögskolan ........................................................ 4 10 70 2 K. Br. 18. 6. 26.
Veterinärhögskolan ................................................ 8 38 •— 160 —
Tekniska högskolan ................................................ 25 1100
Antalet professurer inkluderar personliga professurer och professurer, som helt eller delvis
upprätthållas genom donationsmedel. 1 upp&. f. v. t. 34.
visar nu, att inte ens universitetens fonder av
besparade docentstipendier räcka till att fylla do krav,
som för undervisningens upprätthållande ställas på
dem, så att också anslagen ur dessa fonder i
förhållande till docentstipendierna bliva små. De
anslag-ur dem åt framstående forskare, för att de skulle
kunna under någon tid ostört få fortsätta sitt
vetenskapliga arbete, räcka inte. Härtill kommer, att
såväl vid tillsättandet av docentstipendier som vid
anslag ur fonderna av besparade docentstipendier har
undervisningens behov blivit allt mer bestämmande.
Ja t. o. m. när det gäller de s. k. fria
docentstipendierna, som alltså inte äro bundna vid en viss
ämnesgrupp, har hänsynen till undervisningen kommit
att spela en avgörande roll. Detta faktum har
betydelse för de slutsatser jag längre fram kommer till.
Om alltså vid universiteten, där docenten dock får
sina 6 000 kr. per år för sin verksamhet, det primära,
forskningen, har måst träda tillbaka för andra
krav, huru väl förstår man icke då, att vid Tekniska
högskolan, där docenterna icke erhålla ett öres
betalning, deras forskning oftast får vika för
bekymren om en blygsam utkomst!
I medvetande om att de förutvarande
stipendierna inte förmådde fylla sin uppgift att understödja
det vetenskapliga forskningsarbetet vid universiteten
liar också riksdagen sedan 1926 årligen beviljat
35 000 kr. till s. k. forskarstipendier för docenter
vid universiteten. Dessa äro på 7 000 kr. var och
äro fördelade sålunda: 2 på vardera Uppsala ocli
Lund samt 1 på Karolinska institutet. Stipendierna
skola tilldelas docent, som ådagalagt utmärkt
for-skarbegåvning och intager en verkligt framstående
ställning inom sin vetenskap. Stipendiet tillsättes
för en tid av 3 -f- 3 år, och stipendiaten är befriad
från honom såsom docent åliggande skyldighet att
undervisa, opponera vid disputation eller mottaga
förordnande. Stipendierna omgärdades med skarpa
bestämmelser för att garantera, att de endast komma
att innehavas av personer med utomordentliga
vetenskapliga kvalifikationer. Det är ännu kanske för
tidigt att yttra sig om resultatet av denna nya typ
av stipendier, men alla de myndigheter, som fingo
yttra sig om förslaget, då det kom upp, biträdde det
på det livligaste och uttalade sin förvissning om, att
det skulle verksamt bidraga till att föra den svenska
forskningen fram i första ledet.
Jag vänder nu tillbaka till vad jag nyss sade,
nämligen att Tekniska högkolan har börjat arbeta för
att få till stånd en utvidgning av docentinstitutet.
Någon gång 1934 tillsatte nämligen lärarkollegiet en
kommitté för att inkomma med förslag och yttrande
angående en underdånig framställning om att
högskolan måtte få sig tilldelad ett antal
docentstipendier. Den 20 maj i år överlämnade kommittén, som
bestod av professorerna Weibull, Borelius,
Collen-berg och Holmberg, sitt betänkande till lärarkollegiet.
Detta omfattade dels en sammanfattning av gällande
bestämmelser för docentstipendierna vid
universiteten och Karolinska institutet, alltså i huvudsak
detsamma, som jag här nyss har anfört, dels en tabell
över förhållandet mellan antalet professurer,
docenter, studerande och docentstipendier vid en del
svenska högre läroanstalter. Slutligen avgåvo
kommitterade ett förslag till fördelning av
docentstipendierna vid Tekniska högskolan jämte bestämmelser
för dem. För att taga frågorna i ordning så avser
tabellen att framhäva den styvmoderliga behandling,
som Tekniska högskolan har fått vis-à-vis de andra
lärdomsskolorna. Framställningen är här tungt
vägande. Proportionerar man mellan totala antalet
stipendier (= 43) och professurer (== 105) för
högskolorna utom Tekniska högskolan erhålles antalet
Tekniska högskolan rimligen tillkommande
stipendier att bliva 15 à 16. leke fullt så många erhålles
sonx resultat om man jämför elevantalet.
Kommitterade föreslå också inrättandet av 12 stycken
docenturer, varav 8 fasta och 4 utan föreskriven ämnessfär.
Fördelningen av de fasta stipendierna framgår av
tabellen 3, varvid antalet professurer, docenter och
Tabell 3. Sammanställning över nuvarande antalet
professurer, docenter, studerande samt föreslagna
antalet docentstipendier inom de olika ämnesgrupperna.
Ämnesgrupp (1) [-Professurer-] {+Profes- surer+} (2) Docenter (3) Ord.
studerande V. T. 35. d) Föreslagna
docentstipendier (5) (4) (2)
A, V och L 10 6 339 2 83,9
E och F 10 7 209 2 20,9
K och B 12 8 248 2 20.6
M och S 6 4 280 2 46,7
Härtill komma fyra rörliga docentstipendier att
fördelas av lärarkollegiet på de olika ämnesgrupperna.
studerande inom varje ämnesgrupp tjänat som
ledtråd. Här skulle kunna invändas, att första och sista
grupperna med sina stora elevantal betunga de
relativt få professurerna mera än de två mellersta
grupperna. Tager man hänsyn till undervisningen
38
25 jan. 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
