Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. 8 febr. 1936 - Notiser - Prissänkning på cellophan, av sah. - Gåva till Svenska teknologföreningen, av n. - »Explosionsstamp» för hårdgöring av vägunderlag, av s. - Tekniska föreningar - Tekniska föreningen i Uppsala, av E. K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
år 1928, därefter till 60 cents vid slutet av 1930 och till
45 cents år 1931. Samtidigt har priset på vattentät
cello-phan, vilken är vanlig cellophan försedd med ett
lackskikt på ena sidan, sänkts till 46 cents per lb. Den
vattentäta cellophanen infördes år 1927 och kostade då
$ 1,60 per lb, men sjönk sedan till $ 1 år 1930, till 52
cents år 1934 och såldes för 48 cents i början av år 1935.
Dessa prissänkningar ha givetvis sin orsak i att
firman, som genom patent haft monopolläge, i och med den
mycket starkt stegrade användningen av cellophan icke
längre kunde möta konkurrensen från liknande
produkter, som efterhand framställdes av andra företag.
sah.
Gåva till Svenska tekoologföreningen. Av fröken
Margit Dahlander 2 stamaktier à nom. 100 kr. i Svenska
teknologföreningens fastighetsaktiebolag. Föreningen
äger härefter 34 stamaktier i bolaget, motsvarande 42,5 %
av stamaktiekapitalet. Av preferensaktier äger
föreningen, såsom tidigare meddelats, 5 353 aktier i
fastighetsaktiebolaget, dvs. 96,5 % av preferensaktiekapitalet.
"Explosionsstamp" för hårdgöring av vägunderlag.
För åstadkommande av kraftig tillstampning av
underlaget till vägar avsedda för stark trafik har firman
Delmag, Esslingen, konstruerat stampar med en vikt
av 500 à 1 000 kg, vilka med lätthet kunna manövreras
av en enda man. Stamparna äro utförda med en
explosionskammare, så att hela anordningen vid varje
explosion gör ett hopp på 12 à 15 cm. Hoppriktningen
regleras medelst ett par långa handtag, vilka styras av
arbetaren. I fig. 1 visas efter en bild i VDI-Zeitschrift
nr 36, 1935 huru en dylik explosionsstamp på 1000 kg
användes för hårdgöring av marken. Stampens
bottenplan är utfört snett i förhållande till apparatens
längdaxel, varigenom förflyttning vid stampens hoppande
rörelse åstadkommes. I fig. 2 visas i genomskärning huru
själva explosionsanordningen är utförd. Den från
förgasaren a kommande bensolluftblandningen bringas
genom tändstiftet l att explodera varigenom arbetskolven
c överför explosionstrycket på buffertkolven d, som
genom stången e är förbunden med stampplattan f,
vilken vilar mot marken. Dessa senare delar förbliva
härvid till en början i vila, och genom att stampen av
explosionen kastas uppåt komprimeras luften under
buffertkolven. Efter fullbordat arbetsslag följer denna
senare resp. den med densamma förbundna
stampplattan † under påverkan av den under buffertkolven
befintliga komprimerade luften efter stampen, till dess
att kolven g stöter emot cylinderlocket och
stampplattan mot den undre ytan på stampen. På cylinderns
yttersida anordnade spännanordningar av gummi (o i
fig 1) hålla härvid stampplattan f i anliggning mot
cylinderns undre yta, så att stampen och plattan
tillsammans falla tillbaka mot marken, varigenom dubbelstötar
Fig. 1. Explosionsstamp (s. k. groda).
Fig. 2. Genomskärning av den i fig. 1 visade stampen.
förhindras. När plattan slår mot marken, rör sig
arbetskolven under inflytande av sin levande kraft så
långt nedåt, att den slutligen kommer i anliggning mot
buffertkolven. Härvid utblåsas förbränningsgaserna
genom slitsarna li och ny bränsleblandning insuges
samtidigt från förgasaren. Tändningen av
explosionsblandningen sker medelst en batteritändningsanordning som
arbetaren bär på ryggen.
En dylik stamp (s. k. groda) av 500 kg vikt uppges
kunna avverka en yta av 80 m2/tim vid tre
överstampningar. En stamp av 1 000 kg vikt avverkar vid dubbel
överstampning 100 m2/tim. s.
TEKNISKA FÖRENINGAR
Tekniska föreningen i Uppsala
firade sitt 25-årsjubileum den 7 december. På
förmiddagen nedlades kransar å den ena av stiftarnas,
disponent Anders Starup, och föreningens förste ordförandes,
stadsingenjör Gösta Laurell, gravar. På eftermiddagen
besöktes Institutet för högspänningsforskning, som
demonstrerades av professor Harald Norinder. Vid det
följande sammanträdet, besökt av ett sextiotal
föreningsmedlemmar och inbjudna gäster, valdes till
hedersledamot föreningens stiftare, förutvarande
sekreterare och ordförande civilingenjör Orvar Sturzenbecker.
Professor Norinder höll därefter ett mycket intressant
med skioptikonbilder belyst föredrag om "De
atmosfäriska radiostörningarnas egenskaper". Föredragets
huvudsakliga innehåll återfinnes i Tekn. medd. från Kungl,
telegrafstyrelsen nr 7—8, 1935, varför något referat ej
här lämnas.
Vid den följande jubileumsmiddagen å Gillet hälsade
föreningens ordförande ingenjör Oscar Rising de
närvarande och vände sig särskilt till inbjudna
representanter för Uppsala stad samt för Svenska
teknologföreningen och några av landets övriga tekniska
föreningar. Civilingenjör Reinhold Nauclér framförde
Svenska teknologföreningens lyckönskningar,
bergsingenjör friherre Elias Hermelin talade för Tekniska
föreningen i Eskilstuna och tekn. dr Ivar Herlitz för
Tekniska föreningen i Västerås samt överlämnade en
hyllningsadress, likaså disponent Ernst Lustig för Södra
Dalarnes tekniska förening och ingenjör Gustaf östnäs
för Sala tekniska förening, överingenjör Bjarne
Colbjörnsen framförde en hälsning från Tekniska
föreningen i Hälsingborg. Från Tekniska föreningen i
Gefle, som samma dag firade sitt 40-årsjubileum, hade
även en hyllningsadress ingått, som upplästes vid
middagen liksom ett antal telegram.
Vid middagen hyllades även den nyvalde
hedersledamoten civilingenjör Sturzenbecker.
15 febr. 1936
57
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
