Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8. 22 febr. 1936 - Elektronmikroskopet, av A. Sommerfeld och O. Scherzer - Brinell-medaljen, av r.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
8 « (4 mm pä. bilden), som vid användning av ett
idealiskt avbildningssystem med sannolikhet skulle
framträda med skärpa, endast med möda kunna urskiljas,
under det att föremål av denna storlek låta sig
tillfredsställande avbildas i ljusmikroskopet (t. e. öljästceller).
Fig. 2 och 3 äro av speciellt intresse för
glödkatod-tekniker och metallurger. Frågan om även biologi och
medicin i en nära framtid kunna räkna med nya
landvinningar genom elektronmikroskopien kan tyvärr icke
besvaras på lika gynnsamt sätt. Observation av
livsprocesser kan över huvud taget icke ifrågakomma, enär
alla levande varelser i det evakuerade undersöknings-
i
i
Fig. 4. Förkolad
bomullsfiber i 4 500
ggr förstoring.
(Originalet 5600 X.)
kärlet antingen söndersprängas eller på kort tid
uttorka. Men även en undersökning av döda organismer
försvåras i hög grad, då härvid den bekväma metoden
att genom glödning bringa objektet att emittera
elektroner bortfaller. Bestrålning med ljus torde knappast
heller kunna frambringa en tillräcklig utsändning av
elektroner, varför man är hänvisad att tillgripa
genomstrålning resp. bestrålning av objektet med elektroner.
Dessa bägge metoder äro behäftade med den nackdelen,
att organiska substanser lätt skadas av elektronerna
och att dessa efter genomgången genom objektet och
i ännu högre grad efter reflexion av objektytan
uppvisa avsevärda olikheter i hastighet som försvårar
Fig. 5. Alg i 110 ggr förstoring.
(Originalet 140 X )
deras användning för avbildningsändamål. Ytterligare
en svårighet är, att de flesta organiska substanser
mestadels äro sådana dåliga ledare, att de icke förmå
att fort nog avleda de av desamma absorberade
elektronerna varigenom störningar framkallas i det
elektronbanorna bestämmande fältet. Av alla dessa skäl
är det knappast a,tt vänta, att någon konkurrens ifråga
om avbildning av organiska substanser skall komma att
uppstå mellan elektron- och ljusmikroskopen i en nära
framtid.
Att det trots detta är möjligt att åstadkomma en
elektronoptisk avbildning av organiska objekt bevisas
av fig. 4 och 5. Fig. 4 visar "skuggbilden" av en
bakifrån med elektronstrålar "belyst" förkolad
bomullsfiber. Trots den avsevärda förstoringen framträda
konturerna väl. Alla detaljer i bildens inre saknas
emellertid då alltför få elektroner varit istånd att
genomtränga fibern. I detta hänseende är fig. 5 mera
gynnsam. Här hava elektronstrålarna förmått att
synnerligen väl genomtränga objektet och man ser
tydligt cellväggarna och några cellkärnor. I gengäld
är emellertid den uppnådda förstoringen och
bildskärpan så ringa, att man även härav kan sluta, att
någon snar konkurrens icke är att förvänta mellan
elektronmikroskopet och ljusmikroskopet.
Man är alltså nödsakad att ännu i viss mån avstå
från att söka förverkliga förhoppningarna om
undersökningsresultat ifråga om organiska kroppar utöver
vad som kan erhållas genom ljusmikroskopi, till dess
att elektronmikroskopet ytterligare fullkomnats och
ytterligare erfarenheter samlats i avseende på
förbehandling och avbildning av organiska objekt. (s.)
Brinellmedaljen.
Till komplettering- av den kortfattade notis som
förekom i föregående nummer av Teknisk tidskrift
må här något utförligare redogöras för
Brinellmedal-jens tillkomst och villkoren för dess utdelning. Som
nämnts har Ingeniörsvetenskapsakademien på förslag
av dess avdelning för bergsvetenskap beslutat
instifta en medalj för belöning av tekniskt
vetenskapliga undersökningar eller rön på det
bergsvetenskap-liga området. Redogörelser för sådana forskningar,
såväl på det metallurgiska som det gruvtekniska
området skola för att kunna ifrågakomma vid
pris-bedömandet, vara inkomna till akademien senast den
1 september 1936.
Medaljen ifråga, som avbildas här nedan och som
beroende på avhandlingens förtjänster kan utdelas i
guld eller silver, har benämnts Brinellmedaljen, till
erinran om akademiens framlidne ledamot, doktor
Johan Brinell, vars skarpsinniga forskningar över
stålets egenskaper på sin tid förvärvade honom
världsrykte.
De bestämmelser, som fastställts vid medaljens
instiftande, möjliggör för akademien, att, om icke
någon tillräckligt värdefull avhandling inom
tävlings-tiden inkommit till akademien, jämväl utdela
medaljen för någon förtjänstfull avhandling på hithörande
område som under året publicerats i den svenska
tekniska pressen. r.
15 febr. 1936
75
Fig. 3. Starkt förstorad katodbild.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
