Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8. 22 febr. 1936 - Notiser - Utmattning hos metaller, av Oq. - The Institute of Metals, av s. - Världens största pappersmaskin, av s. - 100 atm. ångpanna för armaturprovning, av Emil Spetz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Ti dskrift
NOTISER
Utmattning hos metaller. Vid avdelningarnas för
Mekanik och Väg- och vattenbyggnadskonst
gemensamma sammanträde tisdagen den 11 februari å
Tekniska högskolans fysiska hörsal, Valhallavägen, höll
dr H. J. Gough ett föredrag "Some Recent Researches
into the Fatigue of Metals". Föredragshållaren, som
är chef för den ingenjörstekniska avdelningen vid
National Physical Laboratory, Teddington, och en av de
förnämsta auktoriteterna i fråga om metallernas
utmattning, hade lyckats samla ett intresserat auditorium
på åtminstone 100 personer.
Förra delen av föredraget omfattade nyare
undersökningar av utmattning vid sammansatt påkänning, i
detta fall kombination av böjning och vridning, en art
av påkänningar som förekomma bl. a. i flygmotoraxlar.
I senare delen, som upptogs uteslutande av hittills
opublicerade resultat, framlade talaren sina senaste
epokgörande rön beträffande de materialförändringar,
som uppstå under utmattningsprocessen. Han hade
därvid begagnat sig av röntgenografisk registrering och
kommit fram till ett entydigt sammanhang mellan
röntgenbildernas successiva förändring och den senare
uppkomsten av en utmattningsspricka, ett synnerligen
betydelsefullt resultat på vägen mot förståelse av dessa
svårbegripliga fenomen. Efteråt förekom en kortare
diskussion, varunder yttrade sig herrar R. Liljeblad,
F. Odqvist och A. Grabe. Sedan följde supé med
samkväm å studentkårens lokal. Föredraget kommer i sin
helhet att inflyta i Teknisk tidskrift, Mekanik.
Det finns kanske de som tycka, att ett föredrag som
det relaterade ej erbjuder nog valuta för den dryga
kostnaden, och att våra ingenjörer i allmänhet sakna
möjlighet att tillgodogöra sig ett dylikt föredrag både på
grund av dess speciella karaktär och på grund av
svårigheterna med språket. Och, säger man kanske, det
går ju alltid att läsa texten i tidskriftslitteraturen
senare. Gent emot detta vilja vi kraftigt understryka
betydelsen av det direkta meddelandet utan omvägen
över det skrivna ordet, som man kanske till på köpet
ej gör sig mödan att läsa. Så ha vi det bildningsvärde,
som ligger i att åhöra ett fackföredrag, väl framfört
på det främmande språket, och sist, men icke minst
fördelen att få komma i personlig kontakt med våra
utländska kolleger och därmed anknytningspunkter för
framtida studiebesök i utlandet. Oq.
The Institute of Metals avhåller ett specialmöte i
London den 10 mars i samband med institutets årsmöte, för
att diskutera frågan om "Metallic Wear".
Inledningsföredraget hålles av dr H. W. Brownsdon, som kommer
att lämna en översikt över de viktigaste faktorerna, som
äga inverkan i detta avseende, ävensom lämna
beskrivning på metoder för deras kvantitativa bestämning.
Inträdeskort till mötet, liksom till det därpå följande
årsmötet den 11 och 12 mars, kan erhållas genom
hänvändelse till Mr. G. Shaw Scott, M. Sc., Secretary, The
Institute of Metals, 36 Victoria Street, London, S. W. 1.
s.
Världens största pappersmaskin uppgives nyligen ha
byggts av en firma i Lancashire. Maskinen som även
säges vara den snabbaste i sitt slag är omkring 150 m
lång, väger 2 000 ton och är avsedd för tillverkning av
200 ton tidningspapper pr dygn med en bredd i
pappersbanan av 7,5 m. Pappersbanans hastighet uppgår till
ca 350 m/min. s.
100 atm. ångpanna för armaturprovning. Den raska
utveckling upp mot högre tryck och temperatur, som
kännetecknat ångtekniken under de senaste 10-tal åren,
har ställt allt större krav såväl på material som arbete
vid tillverkning av ångpannor och detta gäller icke minst
den för ångpannorna erforderliga armaturutrustningen.
Istället för de förut använda materialierna gjutjärn,
"metall" och stålgjutgods, har man måst gå in för smitt
material i ventilhus och för tätningar hava olika
legerade stålsorter alltmer kommit till användning. Vid
säkerhetsventiler hava de höga temperaturerna föranlett
ett utbyte av fjäderbelastningen mot viktbelastning, och
vid glasrörstativen hava glasrören ersatts av
glimmerskivor, som bättre motstå vattnets höga temperatur och
frätande inverkan.
Även om sålunda på grund av de ökade kraven
lämpligare material för olika ändamål efter hand
framkommit och arbetet med armaturens tillverkning alltmer
fullkomnats, hava svårigheter dock icke saknats, vilka
i många fall haft sin orsak däri, att
armaturen — innan den levererats — icke
kunnat underkastas prov, särskilt rörande
värmets inflytande vid de höga tryck, för
vilka den varit avsedd.
Behovet att vid tillverkning av armatur
hava tillgång till ånga av högt tryck har
gjort sig alltmer kännbart och för att
tillgodose detta behov har Linköpings
armatur- och metallfabriks a.-b. under förra
året installerat en ångpanna för icke
mindre än 100 atm. tryck.
Pannan, som levererats av A.-b.
Lindholmen-Motala, består i huvudsak av
tvenne cylindriska kärl — en över- och en
underpanna samt ett mellan dem
anordnat tubsystem. Pannans yttre utseende
framgår närmare av vidstående bild.
över- och underpannorna, som äro
helsmidda, hava en invändig diameter av 400
mm och en godstjocklek av 58 mm.
Tuberna, som med hänsyn till infästningen
och expansionsmöjligheterna äro svagt
utåtböjda på mitten, gruppera sig å ömse
sidor om den i pannans mitt anordnade
eldstaden.
Eldningen sker med olja, dels med
hänsyn till pannans konstruktion och dels på
grund av de betydande variationer i ång-
15 febr. 1936 86
Från dr H. J. Gough’s föredrag den 11 febr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
