Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9. 29 febr. 1936 - Ingenjören i försvarets tjänst — i fred som i krig, av Carl S:son Schmidt - Notiser - Svenska flottledsförbundets 34:e årsmöte, av s. - Dieselkraftverk för spetsbelastningar, av s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Ti dskrift
också nödvändigheten av sammanhang mellan
vetenskaplig forskning och militär praxis.
Försvarsfrågan står nu inför sin lösning och som
underlag för riksdagens avgörande beslut kommer
försvarskommissionens betänkande att tjäna. Såvitt en
lekman kan bedöma ger kommissionens betänkande
intryck av att vara i militärt hänseende grundligt
genomarbetat. Den viktigaste frågan, till vilken ställning
snarast bör tagas, är givetvis frågan om den högsta
ledningen. Denna fråga är nämligen, så som jag ser den,
av allra största vikt inte minst med hänsyn till de
tekniska och ekonomiska kraven, och jag går så långt, att
jag tror aldrig det blir någon ordning på den svenska
försvarsfrågan förrän en överbefälhavare med en
försvarsstab tillsatts och förrän organisationslinjerna i
toppen blivit uppdragna i stort sett så som
försvarskommissionen föreslagit. Anslår man halvtannat hundratal
millioner kronor till försvaret, bör man också tillse att det
finnes en organisation, som rätt utnyttjar dessa millioner.
Om kommissionens betänkande i militärt och många
andra avseenden är väl genomarbetat, så kan jag för
min del ej hysa samma uppfattning beträffande de
tekniska och ekonomiska frågornas behandling.
Industrimännens utredningar påtala faktiskt rådande
förhållanden, som borde kunna ge vissa av kommissionens
uttalanden rörande förvaltningarna och dem underställda
verkstäder ett annat utseende. Man får emellertid ej
förglömma att tiden för betänkandets slutbehandling
varit knapp. Man får hoppas att denna skada kommer
att repareras när försvarsorganisationens huvudlinjer
blivit slutgiltigt fastställda.
Det finns fog för uppfattningen att de tekniska och
ekonomiska frågorna ej blivit tillräckligt beaktade,
vilket — förutom i betänkandet — spåras i olika yttranden
över kommissionens förslag. Så säger bl. a.
Industriförbundet i sitt yttrande av den 10 dec. förra året:
"Försvarskommissionen föreslår att den nuvarande
Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap skall
ersättas av en nyupprättad försvarsberedskapsnämnd.
Det hade varit av stort intresse att i detta
sammanhang få veta om den hittillsvarande under åtta år
arbetande organisationen av beredskapsverksamheten
uppvisat några brister eller medfört några olägenheter.
Försvarskommissionen nämner intet härom och den utsäger
inte heller klart vad den avsett att vinna genom den
föreslagna ombildningen. Detta försvårar ett bedömande
av förändringens behövlighet och lämplighet."
Jag måste fatta detta uttalande så, att Industriför-
bundet ej haft tillfälle att taga del av de i
kommissionens betänkande omnämnda utredningar och expertiser,
som verkställts av direktör Olsson vid Finspongs
metallverk och undertecknad med biträde av ingenjör Bo
Carlberg. Jag tror att i dessa utredningar mycket
finnes, som kan ge Industriförbundet svar på frågan,
huruvida den hittillsvarande under åtta år arbetande
organisationen av beredskapsverksamheten visat några brister.
De fakta, som där föreligga, kunna icke bestyrka att allt
är bra som det är i fråga om organisationen av denna
beredskapsverksamhet. Jag avser med detta uttalande
icke så mycket att rikta mig mot de enskilda
myndigheternas lösande av dem förelagda arbetsuppgifter. Jag
riktar mig mot bristen på ansvarsfördelning i det stora
hela. Jag riktar mig mot bristen på en enhetlig ledning
i militärt, tekniskt och ekonomiskt hänseende. Man
har icke intresserat sig i tillräcklig omfattning för det
som benämnts den fjärde försvarsgrenen,
krigsindustrien, vilket är desto viktigare i ett litet land, där en
väl förberedd militär och tekniskt ekonomisk
mobili-seringsplan i många avseenden kan motväga en i övrigt
till numerären liten försvarsmakt.
Jag hade en gammal kristendomslärare, som frågade
oss, när han gick igenom bergspredikan, hur vi skulle
kunna förklara fosterlandskänslan och försvara kriget.
Det var ju en knepig fråga, och vi sågo nog undrande
på varandra, särskilt vi som hade tänkt bli militärer.
Han gav oss svaret med de få orden: Kriget är ett
nödvändigt ont. Detta har jag många gånger tänkt på
under mitt arbete i försvarskommissionens tjänst och
fått klart för mig, att allt förberedelsearbete i försvaret,
det må vara militärt eller administrativt, ekonomiskt
eller tekniskt, är ett nödvändigt ont.
Emellertid finns det en tröstepunkt i detta
förberedelsearbete, särskilt för dem som deltaga däri, och det
är, att ej blott ett militärt väl ordnat försvar utan även
en väl förberedd krigsindustriplan är en fredsbevarande
faktor. Respekten för landet i dess handel och vandel
stärkes därigenom att man vet att det finns möjlighet
att sätta makt bakom orden. Det är ingenjörens
skyldighet att bidraga till att så blir fallet, men det är också
ingenjörens rättighet att redan under fred få tillfälle
att sätta sig in i frågorna på ett sådant sätt att
militärerna i sitt uppoffrande arbete ha en trygghetskänsla
av att de kunna bli rätt betjänade bakom fronten i det
avgörande ögonblicket. Detta är desto viktigare som
det i mycket hög grad blir ingenjören som i sista hand
får ansvaret för att så blir förhållandet.
NOTISER
Svenska flottledsförbundets 34:e årsmöte äger rum i
Stockholm 6—7 mars, varvid huvudfrågan utgöres av
det viktiga spörsmålet "flottgodsets sortering och
därmed sammanhängande frågor" med kapten vvk P. H.
Bucht, Bollnäs, flottningschef Ali Holmström, Kalix,
skogschef L. Mattsson-Mårn, Söderhamn, och
överingenjör Th. Folin, Bergvik, som inledare.
Bland övriga föreläsningar märkas "grävmaskinen i
flottledsbyggandets tjänst", av flottningschef L. Robert
Carlsson, Umeå, "bevattningsmetoden och dess
betydelse för råvaran inom skogsindustrien", av skogschef
Erik Runbäck, Lycksele, och "flottningsföreningarnas
bokföring och den officiella flottningsstatistiken" av
kamrerare J. A. Grundström, Skellefteå, m. m.
Till mötet väntas även fackmän från Finland och
Norge.
Med anledning av den nordiska flottningslitteraturens
25-årsjubileum anordnas även en utställning. s.
Dieselkraftverk för spetsbelastningar. En ny
anläggning bestående av ett dieselaggregat om sammanlagt
22 200 hkr har inrättats av St.
Gallisch-Appenzellische-Kraftwerke A. G. i Kubel, Schweiz. Detta kraftverk
är sålunda cirka hälften så stort som världens största
dieselkraftverk i Shanghai, som har en effekt av 50 000
hkr. Enligt en uppgift i VDI-Zeitschrift nr 51, 1935,
utgöres dieselkraftverket i Kubel av 3 dubbeltverkande
tvåtakts Sulzers dieselmotorer, vardera med en
maximal effekt av 8 500 hkr. Till varje dieselmotor är
direkt ansluten en 5 000 kW-generator.
Motorcylindrarna hava en inre diameter av 600 mm och slagets längd
är 1 000 mm. Alltefter belastningen sker insprutningen
med ett övertryck av 400—600 at. Regleringen sker
genom tidig eller sen stängning av en
överströmnings-ventil, under det att bränslepumpens slaglängd liksom
även tidpunkten för insprutningens början förblir kon-
15 febr. 1936
87
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
