Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9. 29 febr. 1936 - Notiser - Dieselkraftverk för spetsbelastningar, av s. - Ett nytt förfaringssätt för framställning av svavelsyra ur svavelvätehaltiga avfallsgaser, av s. - Världens guldproduktion, av s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
stant. Spolluft erhålles genom en till vevaxeln
direktkopplad kolvpump. s.
Ett nytt förfaringssätt för framställning av
svavelsyra ur svavelvätehaltiga avfallsgaser beskrives i
"Mit-teilungen aus dem Arbeitsbereich der
Metallgesell-schaft" dec. 1935. Principiellt försiggår processen i tre
steg. Först förbrännes svavelvätet med luftöverskott
till svavelsyrlighet och vatten, varefter
förbränningsgaserna ledas över en kontaktsubstans varest S02
oxideras till S03 oberoende av den samtidigt närvarande
vattenångan. Reaktionsgaseri ledas härefter till en
kondenseringsapparat, i vilken den gasformiga
svavelsyran utvinnes genom fraktionerad kondensation.
Processens bruttoformel har sålunda det enkla uttrycket
H2S + 40 = H0SO4. Såväl katalysen som
kondensationen sker i enlighet med nya principer. Då
förbränning av svavelväte till S02 är förenat med stort
reaktionsvärme måste förbränningen ske med stort
luftöverskott för att förbränningstemperaturen icke skall bliva
för hög. Kontaktprocessen kräver en gas med omkring
4 till 7 vol. % SOo och omkring 5 till 8 vol. % 02.
I praktiken arbetar man med en temperatur av omkring
750° till 800°. Den sålunda erhållna blandningen av
S02 och HoO med ovan angivna procentuella
sammansättning, införes med en temperatur av cirka 400° i
kontaktapparaten. Denna är mantlad för att vid behov
kunna värmas eller avkylas. Såsom kontaktmassa
lämpar sig icke platina i detta fall och icke heller
blandningar av tenn- och kromoxider, på grund av gasernas
ovannämnda vattenhalt, däremot arbeta
vanadinkataly-satorer oberoende av vattenångan. Utbytet uppgår
enligt uppgift till 98 % eller mera, varvid de
vätesvavlehaltiga gaserna kunna äga synnerligen varierande
sammansättning, i ett fall exempelvis 10 vol. % H2S och
90 vol. % C02, varjämte S02-halten kan variera mellan
4 och 6 vol. %. Kondenseringsanläggningen är direkt
ansluten till kontaktapparaten och gaserna inkomma
med omkring 350° temperatur och avgå med 80° till
100°. Kondenseringen sker i rör, vilka kylas med
avdunstande vatten. I vissa fall har även oljekylning
använts. Kondenseringen uppgives ske så fullständigt,
att avgaserna knappast innehålla någon syra. Genom
att på lämpligt sätt reglera temperaturen kan
kondenseringen göras i viss mån fraktionerad. I praktiken
innebär detta att en syra med 86 till 90 procent H2S04
erhålles av sådan renhet, att den efter utspädning kan
Fig. 1. Förbränningsugn för H2S.
Fig. 2. Kontaktapparat.
direkt användas som ackumulatorsyra. Anläggningen
saknar pumpar och endast en fläkt erfordras för att
suga gaserna genom apparaturen. Ett par anläggningar
äro sedan några år i drift. Den ena förarbetar
H2S-gaser i ett gasverk med en produktionsvolym av ett
ton monohydrat per dag. Den andra anläggningen
förarbetar avfallsgaser från ett koksverk och producerar 5
ton monohydrat (i form av 90-procentig H0SO4) per dag.
I bägge fallen rör det sig om vätesvavla, stammande
från avgaserna från ammoniumsulfatanläggningen.
Enligt uppgift kan på detta sätt en 60°-ig syra framställas
för en kostnad av ca 2 Rm. per ton, som lämpligen
användes för framställning av ammoniumsulfat inom
verket, varvid sålunda samtidigt vinnes att vätesvavlan
fullständigt avlägsnas och tillgodogöres. s.
Världens guldproduktion. Av hela världsproduktionen
av guld år 1934 kom ca 39 % på Sydafrika, 14 % på
Ryssland, 11 % på Canada och 10 % på USA, varefter
följde Australien med omkring 3 %. Sedan Amerikas
upptäckt 1492, har av allt guld som producerats i
världen omkring 25 % kommit från Transvaal (sedan 1883),
20 % från USA (huvudsakligen sedan 1847), 13 % från
Australien (sedan 1851), 9 % från Ryssland (sedan
1741) och något mer än 4 % från Canada (sedan 1858).
Det kan även vara av intresse att erfara att mer än
hälften av världens guldproduktion under nämnda
tidsperiod infaller efter år 1900. Mellan 1493 och 1800
bidrog Colombia med 27 % av hela världsproduktionen,
närmast följd av Brasilien med 24 %. Under första
hälften av 1800-talet ledde Ryssland med 28 %, följd
av USA med 16 % och Colombia med 15 % samt
Brasilien med 11 %. Under andra hälften av 1800-talet
hade tyngdpunkten överflyttats till USA och
Australien, som under denna period lämnade 33 resp. 27 % av
världsproduktionen. Under de första 25 åren av
1900-talet övertog Sydafrikanska Unionen Förenta staternas
plats såsom den främste guldproducenten i världen med
37 % av hela världsproduktionen under denna period,
en rangställning som den av allt att döma kommer att
behålla för lång tid framåt. Hela världens produktion
av guld uppgick år 1934 till 27,3 mill. fine ounces (ca
88
29 febr. 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
