Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9. 29 febr. 1936 - Notiser - Världens guldproduktion, av s. - Centralsmörjning, av s. - Litteratur - Kommersiella meddelanden, av s. - Svensk industrikalender 1936, av r. - Tekniska föreningar - Svenska teknologföreningens allmänna sammanträde, av Fmn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Ti dskrift
850 000 kg) och var den största i världens historia. Det
förtjänar även nämnas, att Rysslands produktion, som
mellan 1900 och 1916 årligen uppgick till omkring
30 000 kg, efter en del starka variationer med lägre’
produktionssiffror åren 1917—23, efter år 1924 visat stark
återhämtning och år 1934 beräknades till omkring
130 000 kg, vilket likaledes är en rekordsiffra för detta
land. Ovanstående uppgifter äro hämtade ur boken
"Gold in Canada 1935" utgiven av Department of Mines,
Ottawa, Canada. Av uppgifterna framgår, att Canada
beträffande årskvantiteten numera är världens tredje
guldproducerande land. s.
Centralsinörjning av maskiner och motorer har
numera fått en alltmer vidgad användning såväl för fordon
som för stationära maskiner av olika slag. Fördelen
med centralsmörjning är, frånsett tidsbesparing och den
säkerhet som ligger i att intet smörjställe kan bliva
bortglömt, att smörjningen av lagren, i motsats till vad
fallet är vid smörjning för hand, kommer att äga rum
inifrån och utåt, så att förefintliga smutspartiklar eller
eventuella i lagret kvarblivna spåndelar föras bort. En
tillförlitlig genomspolning av lagren blir på detta sätt
säkerställd även i sådana fall då genom anhopning av
smuts en tjock skorpa har bildat sig. Detta
smörjnings-sätt tillåter även en bättre reglering av oljetillförseln
till smörjstället. Av dessa skäl ha
centralsmörjnings-system i allt större utsträckning kommit till användning
speciellt vid automobilfabrikation. Ytterligare ett skäl
för användning av centralsmörjning i detta fall är att
de moderna, strömlinjeformade karosserierna med sin
långt neddragna plåtbeklädnad bidraga att göra
smörjställena svårtillgängliga och delvis nästan oåtkomliga.
Ett system, det s. k. "W. V.
Ett-tryck-centralsmörj-ning", som redan längre tid varit i bruk på kontinenten,
har numera även funnit sin väg till Sverige, varest det
exempelvis kommit till användning i
Motala-Lindhol-mens nya motorvagnstyp för järnvägsdrift (jfr denna
tidskrifts allm. avd. 1935, h. 37 sid. 363). En kort
redogörelse för detsamma kan därför vara av ett visst
intresse. Smörjningsanordningen utgöres av oljetank,
tryckpump och fördelare jämte ledningar. Oljan
inkommer direkt i den med tanken förenade pumpen, från
vilken en huvudledning för till en eller flera fördelare ,
(fig. 1), till vilka de till de olika smörjställena förande
grenledningarna äro anslutna. Pumpen, som på
automobiler är anbragt i motorskärmen, nedtryckes med foten
en gång om dagen resp. efter ungefär 100 km körd
sträcka, vilket är tillräckligt för att åstadkomma ett
smörjtryck i systemet av 35 till 40 at. Genom i
fördelarna anbragta luftkammare, i vilka luften komprimeras
av oljetrycket, sker sedan under driften en successiv
smörjning genom att luften åter utvidgar sig och trycker
ut oljan i fördelningsledningen. s.
LITTERATUR
Kommersiella meddelanden utgivna av
kommerskollegium. Nr 23—24, dec. 1935 innehåller bl. a. utdrag
ur Kommerskollegii årsberättelse över Sveriges
utrikeshandel år 193Jf. Siffrorna giva vid handen, att såväl
importens som exportens totalvärde ökats i jämförelse
med 1933. Det tidigare befintliga relativt obetydliga
importöverskottet har i det närmaste utplånats. Värdet
av specialhandeln uppgick år 1934 i avseende på
införsel till 1 304,7 mill. kr. och i avseende på utförsel
till 1 302,4 mill. kr. Den i kvantitetshänseende
dominerande importgruppen, huvudsakligen stenkol och koks,
har undergått en höjning av 842 726 ton (11,4 %).
Beträffande exporten faller huvudparten av
kvantitetsökningen på malmutförseln. I övrigt kan någon
uppgång i exporten konstateras för pappersmassa, papper
etc. samt nästan oförändrade siffror för trävaror, under
det att en relativt betydande ökning inträtt för
transportmedel, maskiner, oädla metaller samt vegetabiliska
ämnen. I avseende på importen förtjänar nämnas, att
samtliga importgrupper med undantag för levande djur,
animaliska och vegetabiliska ämnen uppvisa en
kvantitetsökning som är större än den ovannämnda ökningen
i mineralimporten. Beträffande Sveriges industriella
produktion år 1934 meddelas i en särskild bilaga en
tabellarisk sammanställning av de olika
industrigruppernas produktionssiffror varav framgår, att den under
år 1933 begynnande konjunkturförbättringen i stort sett
oavbrutet fortsatte under år 1934 med en avsevärd
ökning av den totala produktionen som resultat.
Nr 1, 15 jan. 1936 innehåller bl. a. förteckning över
under tiden 1 okt.—31 dec. 1935 till kollegium inkomna
reseberättelser, marknadsberättelser för dec. 1935, div.
statistiska meddelanden m. m. s.
Svensk industrikalender 1936. Sveriges
industriförbund har nu utgivit adertonde årgången av Svensk
industrikalender, upptagande 2 000 industriföretag och ett
50-tal industriella specialföreningar. Kalendern lämnar
bl. a. uppgifter om tillverkare av ca 5 000 industrivaror,
namn och adresser å -ca 6 500 personer med upplysning
om företag och föreningar, i vilka vederbörande äro
verksamma såsom styrelseledamöter eller tjänstemän,
samt uppgifter rörande resp. företags belägenhet,
karaktär, huvudsakliga tillverkningar, kontor, telegramadress,
postgiro, representanter, aktiekapital, arbetareantal,
tillverkningsvärde eller tillverkningskvantitet,
anläggningsår, styrelseledamöter och ledande tjänstemän. I årets
upplaga ingår bl. a. en av Kartografiska institutet
utarbetad karta i 5 blad över Sveriges industriorter, deras
lokalisering och arbetareantal. r.
TEKNISKA FÖRENINGAR
^ Från pumpen
Fördelare för centralBmörjning.
Svenska teknologföreningens allmänna sammanträde
den 19 febr. var synnerligen talrikt besökt. Utom
sammanträdessalen togs polhemsrummet, där högtalare
uppsatts, i anspråk av åhörarna till dagens diskussion,
"Ingenjören i försvarets tjänst i fred som i krig", inledd
av civilingenjör Carl S:son Schmidt med ett sakrikt och
klarläggande föredrag, återgivet i detta nummer av
tidskriften.
Ordföranden, myntdirektör Alf Grabe, öppnade
sammanträdet med en hjärtlig välkomsthälsning till de
många inbjudna gäster, som kommit tillstädes, därmed
manifesterande starkt och glädjande intresse för
ingenjörernas strävan att få bliva bättre än hittills utnyttjade
till stärkande av fosterlandets värnkraft. Bland
gästerna märktes statsråden Vennerström och Ekman, lands-
15 febr. 1936
89
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
