Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11. 14 mars 1936 - Ingenjören och försvaret. Diskussion, av H. Åkermark, Y. Schoerner, Fritz Egnell, S. E. Allstrin, Karl A. Wessblad, S. A. Thorén, A. Billberg, Sven Carlsson, Frithiof Holmgren, Carl C:son Schmidt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Han får lielt simpelt ej taga några risker, där de
överhuvudtaget kunna undvikas. Militären å andra sidan
står vanligen inför problem, som måste lösas
ögonblickligen. Tid till grundliga undersökningar föreligger ej
och han måste med eller mot sin vilja ofta taga enorma
risker. Det är uppenbart, att en utbildning, som skall
dana personligheter lämpliga för det ena eller andra
kallet, måste skapa jag skulle nästan vilja säga helt
olika människokaraktärer.
Jag tror att ovanstående är ett faktum, som man vid
dryftande av dessa problem ej kan komma runt, utan
frågan blir, huru man under dessa förutsättningar skal!
kunna etablera det säkerligen äv alla intresserade
parter önskade samarbetet. Först och främst betingas ett
sådant av en utomordentlig förståelse för samarbetets
nödvändighet från deras sida, som skola sköta jobbet
och bära ansvaret, dvs. från militärernas håll. Ingen
drager i tvivel att den goda viljan finnes. Måhända har
dock betydelsen av, att ej endast ingenjörerna utan varje
svensk medborgargrupp överhuvudtaget blir tagen i
anspråk i den mån han har något att lämna i form av
erfarenhet eller på annat sätt underskattats.
Själva samarbetets utövande måste byggas upp på
respekt för varandras åsikter och detta får ej
inskränka sig till att vara en enkel hövlighetsform utan måste
springa fram ur en innerlig övertygelse. Man skulle
nästan kunna säga, att samarbetet först blir möjligt om
militären lär sig tänka tekniskt och ingenjören lär sig
förstå det som kallas för militära synpunkter.
För att närma sig detta mål finnes säkerligen
omedelbart mycket att göra om man blott kan finna en
lämplig form. Särskilt kan inom varje grupp
sannolikt mycket göras för att utjämna missuppfattningar och
stärka respekten för andras åsikter. Det duger ej att,
därför att den egendomliga benämningen "Artilleri- och
ingenjörhögskolan" finnes, en officer, som gått igenom
skolan ifråga, anser sig vara icke endast en fullgod
ingenjör utan något ännu mera. Han har ju gått igenom
ej en teknisk högskola utan en ingenjörhögskola. Å
andra sidan måste ingenjörerna få klart för sig att "de
militära synpunkterna" är något reellt och ej endast en
fras, som begagnas för att utestänga obehörig
inblandning.
Men problemet ligger djupare och blir ej löst utan
en genomgripande åtgärd, som just siktar på uppfostran
och utbildning, och då man ej kan förutsätta, att
ingenjörerna skola förskaffa sig militärutbildning, kommer
man fram till att militärerna för fyllandet av sitt behov
måste skaffa sig ingenjörsutbildning.
Det måste upprättas en teknisk generalstab och dess
medlemmar måste hava lämpligt avvägd ingenjörs- och
militärutbildning. För att ingenjörsutbildningen
verkligen skall fylla sitt ändamål måste den inhämtas på
samma sätt och parallellt med den som civilingenjörerna
förskaffa sig. M. a. o. på Kungl, tekniska högskolan
skulle inrättas en fackskola för militär-ingenjörer,
möjligen uppdelad på en del specialavdelningar och kursen
skulle vara av samma omfattning som den civila
ingenjörer få genomgå. Å andra sidan borde för dessa
militär-ingenjörer måhända vissa lättnader och avkortningar
åtminstone i den praktiska militärutbildningen kunna
ifrågasättas.
På detta sätt kan jag tänka mig att
ingenjörsvetenskapen och de tekniska metoderna på effektivt sätt komma
till användning inom försvaret och därefter blir nog den
civile ingenjörens ställning och användning ävenledes
lämpligt ordnad.
Major S. E. Allstrin: I egenskap av aktiv officer må
dét först tillåtas mig att uttrycka min mycket stora
glädje över, att Svenska teknologföreningen velat
upptaga till diskussion detta synnerligen betydelsefulla och
intressanta försvarsproblem. I viss motsats till den
föregående ärade talaren synes det mig icke spela någon
roll, varifrån initiativet kommit. Huvudsaken är, att
mötet kommit till stånd.
Den föregående ärade talaren föreslog vissa former
för organiserandet av samarbete mellan officerare och
ingenjörer. Jag är för min del icke beredd att på rak
arm taga ståndpunkt i den frågan. Jag håller
emellertid med om att det från officerns sida krävs ökad
förståelse för de tekniska frågorna, vilken befattning han
än innehar. Detta beror på de problem, det nutida
kriget uppställer. Man måste nog instämma i att det
tidigare från officerns håll förefunnits en viss brist på
vad föredragshållaren med ett uttryck från Haber
kallade teknisk fantasi. Härutinnan erfordras rättelse.
Fördenskull erfordras samarbete med teknikens och
vetenskapens män. Detta i sin tur kräver förståelse för
de militära problemen från den grupp av medborgare,
som detta auditorium representerar, nämligen
ingenjörerna. Och därmed skall jag tillåta mig att haka
fast vid inledningsföredraget och därtill knyta några
korta reflexioner.
Föredragshållaren anhöll om ursäkt för att han gick
utom ramen för den uppställda tesen. Jag är honom
mycket tacksam för detta avsteg och för att han till
behandling upptog de stora, principiella problemen; jag
skall tillåta mig att söka uppehålla mig på samma plan.
Gavs inledaren tillgift härför, kanske också jag får det!
Ingenjör Schmidt inledde sitt anförande med en
snabb, men i mitt tycke mycket koncis och belysande
rundmålning av det moderna kriget, av krigets "nya
ansikte" och nya dimensioner. Jag anser det mycket
väi’defullt, att just den saken här ventilerats. Den
offentliga försvarsdiskussionen har nämligen eljest mest
rört sig om kostnadsramar, avvägningsspörsmål etc.
Det större problemet, eller frågan om vad det moderna
kriget innebär och vad det kräver icke blott av
yrkesmilitären utan också av andra medborgaregrupper och
i detta speciella fallet av de tekniskt kunniga och
utövande ingenjörerna, har fått stå tillbaka. Jag skall
icke taga upp tiden med att utförligare beröra detta
vitala problem. Jag tillåter mig att hänvisa till den
analys, föredragshållaren gav. Jag vill därutöver blott
erinra om, hurusom försvarskommissionen ganska
utförligt berört det nutida krigets problem och vad det
kräver i fråga om organisatoriska förberedelser.
Kommissionen har poängterat, att. det för oss ingalunda kan
bliva fråga om en sådan militarisering av samhället,
som förekommer i vissa utländska stater, men att det
likafullt kräves en efter våra förhållanden lämpad
organisation, som tillgodoser den erforderliga sociala och
ekonomiska försvarsberedskapen såväl som den rent
militära. Med stor skärpa har kommissionen hävdat
den moderna synpunkten, att krigföringen i stort
innebär ett utvecklande och samordnande av alla de
kraftresurser — industriella, ekonomiska, moraliska, politiska
och militära — vilka landet äger. Sedda ur denna
aspekt bli de militära operationerna endast en del,
ehuru naturligtvis en integrerande del, av krigföringen
i stort. Denna krigföringens — i modern bemärkelse —
komplicerade natur ställer betydligt större krav än
tillförne på förberedelsearbetet i fred.
Försvarskommissionen har ansett det erforderligt att skapa organ för
studiet av den moderna krigföringen och vad den
kräver i förberedelsearbete dels å det rent militära
området, dels bl. a. å det ekonomiska och industriella
området. Det krävs ett samordnande av de rent militära
försvarsgrenarna och — vad ingenjör Schmidt mycket
expressivt betecknade såsom den fjärde försvarsgrenen
— krigsindustrien. Detta har ju förut närmare
utvecklats av ingenjör Schmidt. Jag skall därför icke ånyo
taga upp den frågan utan hänvisar till inledaren.
Det har tidigare här i kväll av en mycket ärad talare
anförts, att gott samarbete råder mellan de nu
bestående högsta militära förvaltningsorganen. Det är
112
14 mars 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
