Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12. 21 mars 1936 - Blåsverkan vid bågsvetsning, av Dag Du Rietz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 25. Sammansvetsningen av två plåtar
just påbörjad. Förtätning av kraftfältet dels
i fogöppningen framför, dels utanför
plåtkanterna bakom svetsstället. Verkan av
sistnämnda överväger, blåsverkan framåt.
TekniskTidskrift
Fig. 26. Sammansvetsningen fortsatt till halva
foglängden. Förtätning av kraftfältet endast
i fogöppningen, blåsverkan bakåt.
Fig. 27. Fogöppningen häftad med tre häftor.
Förtätningen av kraftfältet i fogöppningen
väsentligt mindre, blåsverkan betydligt svagare.
Fig. 28. Svetsen i det närmaste färdig. Verkan
av förtätningen av kraftfälten i fogöppningen
och utanför plåtkanterna i samma riktning.
Fig. 31. Inverkan å kraftfältet i fig. 28 av
att strömmen bortledes av en ledare strax
bakom svetsstället.
Fig. 29. Bågens avböjning vid slutet av en
svets.
Fig. 32. Motverkan av blåsverkan i fig. 29
genom att jordledningen placeras bakom
svetsstället parallell med elektroden.
Fig. 33. Med hjälp av jordledningen kan
bågen t. o. m. bringas att blåsa framåt.
Fig. 30. Motverkan av blåsverkan i fig. 29
genom lutning av elektroden.
riktning vid lutande elektrod, i motsats till vad man
hittills ansett, icke är beroende på det magnetiska
kraftfältet i bågens omgivning, utan på någon annan
riktningen bestämmande faktor.
Ovan har förbigåtts det förhållandet, att bågen
följer elektrodens riktning även vid pluselektroder.
Detta inverkar dock icke på ovanstående slutsats,
men visar, att naturen av den riktningsbestämmande
faktorn ingalunda härmed är klarlagd.
Fig. 19 och 20 visa bågens och kraftlinjebildens
utseende, då elektroden lutas för att motverka
blåsverkan vid kanten av en plåt. Även av dessa bilder
framgår det tydligt, att bågens riktning inte enbart
bestämmes av kraftfältet.
Två parallella ledare.
Fig. 21 visar två närbelägna bågars inverkan på
varandra, och fig. 22 utgör motsvarande kraftlinje-
bild, som f. ö. i största allmänhet visar fältet kring
två närbelägna parallella ledare med strömmen i
samma riktning. Detta fall inträffar i praktiken, då
två svetsare arbeta intill varandra. På
svetsarespråket uttryckes saken så, "att den ene stjäl strömmen
från den andre". Fig. 23 och 24 visa inverkan
mellan två parallella ledare med strömmen i olika
riktning. Den högra bågen i fig. 23 har hållits ytterst
kort, emedan den omedelbart blåstes ut av den andra
bågen, så fort man försökte dra den längre. Detta
försök har visat vägen för nedan beskrivna möjlighet
att effektivt bemästra blåsverkan.
Förloppet vid sammansvetsning av två plåtar.
Härvid har använts två 15 mm plåtar i
dimensionerna 150 • 300 mm. Fogen har fasats på vanligt
sätt, och bilderna avse svetsandet av bottensträngen.
Både kraftlinjebilderna och bågbilderna ha tagits
14 mars 1936
125
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
